Hela eftermiddagen och hela kvällen har jag suttit ute på altanen och läst. Det finns bara ett sätt att beskriva de timmarna på: helt fantastisk. Att sitta och mysa med världens bästa bok, det är något som får mig att njuta. Man skulle kunna beskriva känslan som en väldigt långvarande orgasm.
Jag har läst mer än hälften av Katarina von Bredows verk 'Syskonkärlek'. Jag reagerar så som jag trodde. Vissa stunder måste jag ta en paus, tänka och stoppa tårarna, som gärna vill visa sig. Jag blir så lycklig av att läsa den boken! Att Katarina lyckats skriva en så underbar bok, det är en dröm. Om jag någon gång får chansen att träffa denna förebild, då ska jag fråga henne hur det var att skriva boken. Den är väldigt speciell. Jag vet ingen annan bok, som liknar 'Syskonkärlek'. Den skiljer sig också från hennes andra böcker. Den är uppbyggd på ett helt annat sätt och handlingen är ett stort mysterium - ett mästerverk.

Att jag kom in överhuvudtaget är Rickards förtjänst. Han påminde mig om tiden och om hur kallt det var ute. Tack.
Nu ska jag ta en dusch och sen fortsätta läsa. Jag ska läsa ut den i natt. Vet inte om jag orkar gå till skolan imon. Det känns inte så. Jag har fortfarande inte öppnat brevet från intagningen. Inte heller Kunskapsgymnasiets ärende har jag tittat på. Förlåt.

Godnatt.


<3
Tack Katarina.