Vi har tröttnat på distans
Vi har mer eller mindre tröttnat på distansen. Att bry sig om tid och pengar är inte längre lika viktigt... Redan förra våren när R flyttade tillbaka till Stockholm kände vi att avståndet stod i vägen för vår relation. Ännu ett år har gått, men jag har svårt att tro att vi klara så mycket längre. Oavsett hur det blir med arbete i huvudstaden för min del kräver vårt förhållande att vi ses oftare. Att leva på distans är inget man kan göra hur länge som helst...
Svar: Ja verkligen! Haha ja det kan jag förstå, plättar är så himla gott. Kram!
Hahaha, det kan jag förstå! :D
Åh, distansförhållande suger! :( Och som du skrev, man kan inte hålla på för evigt med det... :/ Hoppas att du får en fantastisk helg i alla fall!
Att leva med distansen funkar oftast bara under ett kort tag sen blir det olidligt! Vet ju hur det känns :) hoppas ni snart kommer på en bra lösning så ert förhållande inte rinner ut i sanden!
Tack så mycket för recepten, ska prova båda någon dag!
Tavk också för de fina orden om min förlossningsberättelse, på något sätt blir jag alltid lugn i såna situationer! Man liksom ser på sig själv utifrån och bara ta allt som det kommer. Ingen ide att stressa upp sig då det ofta förvärrar :)
Hoppas ni får en fin helg, kram
Förstår att ni är less nu. Men du har ju precis gått ur skolan iaf och det är ju något positivt. Nu kan ni ju planera på ett annat sätt än ni kunde göra förut. :)
Jag är imponerad över att ni alls har klarat det så bra, jag skulle nog inte klara ett distansförhållande så länge.. Jag behöver så otroligt mycket närhet, så jag vet inte vad jag skulle ta mig till.
Hur länge har ni varit tillsammans då? :) Och hoppas att det löser sig så att ni slipper ha så långt avstånd!
Svar: Tack för dina ord. Jo Norlie & Kkv var jättebra, en av veckans höjdpunkter absolut! Kram!
vi hade först distans i 1 år och sedan under 3 års tid så hade vi det 4-5 månader över somrarna.
Förstår att ni är less ... Jag klarar knappt vara utan min kille en dag :o
sv; Åh tack så mycket! :D
var starka så klarar ni det! finns det ingen lösning? jag och min pojkvän hade distansförhållande i 6 mån, sedan flyttade jag fr sthlm till ystad :)
Okej, det blir väl så tyvärr, det är mest att stå ut nu ett tag?
De lär ge dig goda vitsord, med tanke på hur mycket du fått jobba har du nog gjort dom nöjda nog för det.
kramar
jag förstår inte, han bor i Stockholm och det gör du med, så ni träffas ju? eller?:o
Och du, jo i klarar det, ni behöver bara mer motivation!! Ni kommer klara det!
Gud vilken fin kommentar! Tack så jättejättemycket :) Vad roligt att du tycker det. Men bilden i headern är det min kompis maja som tagit :)
SV: ja, det är bland det godaste som finns! kram
Åh jag vet hur det känns, har också haft ett distansförhållande. Jag hoppas att ni orkar kämpa så kanske allt löser sig till slut. <3
sv: tusen tack själv :)
Kram
Förstår det, vilken lättnad det måste vara när ni ses :)
Vad jobbigt, men starkt av er att ni klarat så pass länge ändå! Jag bodde i Stockholm i sex månader för att plugga och jag tyckte det var riktigt tufft att få det att funka. Håller alla tummar och tår för att du ska hitta ett jobb!
Jag beundrar er fortfarande för att ni fixat distansen så länge. Som jag skrivit innan så hade jag själv aldrig klarat av det. Jag tyckte att veckan jag var hos min vän nu var lång tid ifrån min sambo, men mycket beror kanske på vad man är van vid.
sv: Ja, the last song är riktigt fin, det kom allt tårar från mitt håll också. Jag gråter lätt till film.
Jag kollar på lite alla möjliga sporter ex ridningen, gymnastik, simhopp, friidrott osv:D
Kram
