Det måste vara okej att inte pressa sig själv för hårt
24 - jan
Efter en lång och intensiv dag kommer jag hem och psyket ger liksom upp. Plötsligt känns all ansträngning jobbig och jag vill bara lägga mig under en filt, försvinna bort. Det är som att psyket inte längre orkar. Inombords finns en svag känsla av ångest, smått panik. Jag vill inte vara med. Jag förundras själv över hur snabbt känslotillståndet förändrades, från glad till mindre väl fungerande.
Sedan en tid tillbaka har energin mattats av, kreativiteten svalnat och förmågan att orka hela dagen inte varit självklar. Jag har helt enkelt jobbat för hårt. Den senaste veckan har jag dagligen haft spänningshuvudvärk, det är en konsekvens av att ha levt i ett för högt tempo. För min del kommer värken cirka två veckor efter att livet har varit för intensivt. Veckans huvudvärk har därför inte gått att göra så mycket åt, mer än att ha en ökad respekt för mig själv och mitt eget välbefinnande. Jag har accepterat att energin saknas, att behovet av vila är större och att det är okej just nu. För jag har ingen ångest och känner mig inte nedstämd, bara trött.
Det måste vara okej att inte pressa sig själv för hårt.
Efter en lång och intensiv dag kommer jag hem och psyket ger liksom upp. Plötsligt känns all ansträngning jobbig och jag vill bara lägga mig under en filt, försvinna bort. Det är som att psyket inte längre orkar. Inombords finns en svag känsla av ångest, smått panik. Jag vill inte vara med. Jag förundras själv över hur snabbt känslotillståndet förändrades, från glad till mindre väl fungerande.
Sedan en tid tillbaka har energin mattats av, kreativiteten svalnat och förmågan att orka hela dagen inte varit självklar. Jag har helt enkelt jobbat för hårt. Den senaste veckan har jag dagligen haft spänningshuvudvärk, det är en konsekvens av att ha levt i ett för högt tempo. För min del kommer värken cirka två veckor efter att livet har varit för intensivt. Veckans huvudvärk har därför inte gått att göra så mycket åt, mer än att ha en ökad respekt för mig själv och mitt eget välbefinnande. Jag har accepterat att energin saknas, att behovet av vila är större och att det är okej just nu. För jag har ingen ångest och känner mig inte nedstämd, bara trött.
Det måste vara okej att inte pressa sig själv för hårt.
Läsarnas Ord
Ord från: Linnéa
Ja, har kommit in på att sy igen...just nu har jag bara provat massa olika sömmar m.m, sugen på att sy nått till systerdottern 🥰.
Jag har haft en fin helg hittills, lugnt och skönt. Hoppas du har en fin lördag med 😊 kram
Ord från: Yasmine
Ta hand om dig fina Jasmine! Stor stor kram <3
Ord från: Sara Ekman
Ta det lugnt o vila upp dig så mycket det går <3 kram
Ord från: NICOLE
Nej men åhh :(( Nä du ska absolut inte pressa dig för hårt, det mår ingen bra av <3 hoppas du kan varva ner och finna lite inre ro. Kram
Ord från: Louise
Låter inte alls kul! Ta hand om dig fina du! <3
Ord från: Annika
Pressa dig inte för hårt så du går in i väggen, det har jag varit med om och det är inte roligt att krascha. Tar långt tid att komma tillbaka. Var rädd om dig. Kram.
Ord från: Ellen Gräntz
Lyssna till kropp och knopp, även om det är svårt. Ta hand om dig <3
Trackback
