Heldagar gör en trött
Båten gick tjugo över åtta. Inte jättehärligt. Trött var jag. Är det nu också.
En heldag kan man gott säga. När vi kom fram till Gamlestadens Medborgarhus fick vi uppgifter med en gång. Det var allt ifrån att lägga dukar på bord till att ställa fram juice och choklad, som gästerna skulle få, när de kom. Barbro (farfars fru) skötte det, så jag hjälpte henne lite. Mestadels gick jag runt, hjälpte till där det behövdes. Det är riktigt kul! :D (Jag vet, det låter inte alls kul. xD)
Vid tolvtiden var det tänkt att alla tärnorna och Lucian skulle vara på plats. Jag hade ju varit där sen halv tio, så jag hade ingen tid att oroa mig för. Josefin kom vid kvart över elva. Victoria dök upp strax efter halv tolv. Johanna kom några minuter efter. Värre var det för Matilda. Hon bor på Orust och hade varit med i ett luciatåg innan. Att stressa ner till Göteborg är inte jättelätt... så hon blev försenad. Det resulterade till att jag fick ta hennes plats och gå upp på scenen och tända ljuset. Det var jag inte alls beredd på och blev därför genast jättenervös! Jag är inte den som blir nervös speciellt ofta, men det blev jag då. Önskade verkligen att Matilda skulle hinna fram i tid. Stod nedanför scenen och väntade... och väntade... och så såg jag henne komma in genom dörren. Hon gick genast in i rummet där de andra tjejerna var. Han som skötte det hela kom fram till mig och sa att jag var räddad (citat från honom). Jag pustade ut, men fick direkt ändrad känsla. Luciamamman kom fram och berättade att Matilda var för stressad, så det blev ändå jag som fick göra det. Visst var jag nervös, men nu började det släppa. Gick upp på scenen, satt där snällt och tända mina tre ljus. Sen fick jag julklapp! >.< :D Väldigt överraskad blev jag. <3
När jag kom av scenen var jag bara snabbt inne i rummet och lämnade klappen, sen var det tillbaka igen. Gick till de andra tjejerna, som stod och väntade utanför stora dörren in till salen. Vi tända ljusen, gick in, sjöng, stod på scenen, fick julklapp - denna gången visste jag att vi skulle få det, för det får vi varje år, och efter det gick vi ut under sång.
Mat sen - inte mycket, bara macka och lite... "pålägg", som jag kallar det. det skulle väl föreställa julbord, men... Ja.
Efter det delade vi ut rosor till kören som underhållit gästerna. Sen... gick alla tjejerna hem. Victoria var kvar till tre... och jag till strax efter fyra. Eftersom jag stannade längre, valde jag att äta av det riktiga julbordet, som serverades senare. Mumsigt var det, men jag blev för mätt! x) *skäms på mig!*
Trött som bara den.
Orkar knappt sitta upp.
Jag har ont överallt! x)
Fötterna - Har gått i hörklackat hela dagen.
Rumpan - Ingen aning. x)
Huvudet - Måste ha nya glasögon, med starkare styrka i. (Mamma, don't kill me, please.)
Ska sitta här hela kvällen.
Vill ha te... tror jag.
Förlåt att jag inte kan hjälpa Er.
Önskar att jag kunde... Förlåt.
Kramar
En heldag kan man gott säga. När vi kom fram till Gamlestadens Medborgarhus fick vi uppgifter med en gång. Det var allt ifrån att lägga dukar på bord till att ställa fram juice och choklad, som gästerna skulle få, när de kom. Barbro (farfars fru) skötte det, så jag hjälpte henne lite. Mestadels gick jag runt, hjälpte till där det behövdes. Det är riktigt kul! :D (Jag vet, det låter inte alls kul. xD)
Vid tolvtiden var det tänkt att alla tärnorna och Lucian skulle vara på plats. Jag hade ju varit där sen halv tio, så jag hade ingen tid att oroa mig för. Josefin kom vid kvart över elva. Victoria dök upp strax efter halv tolv. Johanna kom några minuter efter. Värre var det för Matilda. Hon bor på Orust och hade varit med i ett luciatåg innan. Att stressa ner till Göteborg är inte jättelätt... så hon blev försenad. Det resulterade till att jag fick ta hennes plats och gå upp på scenen och tända ljuset. Det var jag inte alls beredd på och blev därför genast jättenervös! Jag är inte den som blir nervös speciellt ofta, men det blev jag då. Önskade verkligen att Matilda skulle hinna fram i tid. Stod nedanför scenen och väntade... och väntade... och så såg jag henne komma in genom dörren. Hon gick genast in i rummet där de andra tjejerna var. Han som skötte det hela kom fram till mig och sa att jag var räddad (citat från honom). Jag pustade ut, men fick direkt ändrad känsla. Luciamamman kom fram och berättade att Matilda var för stressad, så det blev ändå jag som fick göra det. Visst var jag nervös, men nu började det släppa. Gick upp på scenen, satt där snällt och tända mina tre ljus. Sen fick jag julklapp! >.< :D Väldigt överraskad blev jag. <3
När jag kom av scenen var jag bara snabbt inne i rummet och lämnade klappen, sen var det tillbaka igen. Gick till de andra tjejerna, som stod och väntade utanför stora dörren in till salen. Vi tända ljusen, gick in, sjöng, stod på scenen, fick julklapp - denna gången visste jag att vi skulle få det, för det får vi varje år, och efter det gick vi ut under sång.
Mat sen - inte mycket, bara macka och lite... "pålägg", som jag kallar det. det skulle väl föreställa julbord, men... Ja.
Efter det delade vi ut rosor till kören som underhållit gästerna. Sen... gick alla tjejerna hem. Victoria var kvar till tre... och jag till strax efter fyra. Eftersom jag stannade längre, valde jag att äta av det riktiga julbordet, som serverades senare. Mumsigt var det, men jag blev för mätt! x) *skäms på mig!*
Trött som bara den.
Orkar knappt sitta upp.
Jag har ont överallt! x)
Fötterna - Har gått i hörklackat hela dagen.
Rumpan - Ingen aning. x)
Huvudet - Måste ha nya glasögon, med starkare styrka i. (Mamma, don't kill me, please.)
Ska sitta här hela kvällen.
Vill ha te... tror jag.
Förlåt att jag inte kan hjälpa Er.
Önskar att jag kunde... Förlåt.
Kramar
Läsarnas Ord
Ord från: Rickard
Sötnos! <333
Du var jätteduktig som tog Matildas uppgift, som hjälpte till med så mycket! stolt pojkvän
Och sen ska du inte skämmas för att du äter... du får äta precis så mycket du vill! <3
Och älskling - man kan bara göra så mycket man kan, sen går det inte mer. Om folk kräver mer av dig är det de som ska be om ursäkt, inte du.
Ha en underbar kväll!
Jag älskar Dig!
Puss & Kram
Trackback