Här sitter jag. Vid datorn. Har varit vaken sen halv fem. Vet inte varför jag vaknade. Vet inte varför jag inte somnade om. Typiskt. Fast ändå ganska mysigt att vara uppe tidigt på Julaftons morgon.
Kan inte säga att jag är deprimerad, men jag känner att någonting är fel. Vet inte vad. Jag saknar mina äkta vänner. Jag saknar kärleken. Jag vill bort från alla svek. Bort från världen som inte accepterar. Jag... Någon dag ska jag göra det jag aldrig vågade göra.

Ska väl gå och lägga mig igen. Vet inte om jag kommer kunna sova. Har en del att tänka på. Om några timmar är det i alla fall dags att gå upp. Då ska man duscha och fixa i ordning sig. Måste slå in lite julklappar. Julkort? Får se.
Betygen har jag nog fått. De är hos mamma, så på torsdag kan jag kolla dem. Eller så kan jag gå in på Indranet och kolla där. Men nej. Betygen gör mig bara deprimerad. Och vem vill vara deprimerad så här i juletid? Då vill man ju känna julefrid. Men vad är egentligen julefrid? Jag känner inte ens någon julkänsla... men den kommer väl.

Eftersom mitt liv är så jävla kontrollerat av alla andra, så är det nog bäst att jag går upp och lägger mig nu. Annars märker väl pappa att jag sitter här och då blir det en massa frågor. God natt... eller God morgon. Och God Jul!