Tror - och hoppas verkligen - att min otur är över nu. Denna veckan har inte varit min, det kan jag säga rätt säkert. Måndag och tisdag var jobbiga dagar. Idag - onsdag - ... Pricken över i:et skedde på... mindre än en kvart! Gick upp tidigare imorse, för att hinna lägga in inlägget. (Vill göra det innan jag åker till mamma, eftersom jag har bilderna på pappas dator.) Hade tid på mig, men... Ja, jag... blev lite sen till båten. Cyklade vid tio över och båten går tolv över  - alltså hade jag två minuter på mig! Cykelturen gick bra. Hann med båten, eftersom jag sprang från cykeln och på båten. Satte mig på båten och andades ut. Satte mig med benen i kors... *rich!* Fick ett hål i mina leggings, vid knäet. Va f*n! Väldigt irriterande!!! (Jag har ju sagt att jag irriterar mig på onödiga saker!) Jag... Satt och var allmänt irriterad. Ville helst bara försvinna för en dag, men det går ju inte... :/ Resan med Västtrafik gick bra (Tack, det kändes bra.)
Bussen... Vet inte om den var sen eller om det bara är jag som inte har koll på de nya tiderna (ändå har jag åkt bussen många gånger under hösten), men tiden var knapp, för att hinna upp till skolan. Min kropp sa ifrån och jag kände verkligen att orken gick ur mig. Sa till Katja att jag inte tänker skynda mig, så hon gick i förväg. Gick i min egna takt upp längs Linnégatan. Sen var det den långa backen upp och efter den alla miljoner trappsteg! När jag hade gått upp till mitt skåp, lagt in alla väskor och böcker, tagit ut allt som skulle med till spanska och kommit in i klasrummet, då var jag sju minuter försenad - ingenting som jag orkade bry mig om. Framme vid katedern stod en vikarie, en annan lärare som jobbar på skolan. "- Ja, nu är det såhär att jag kan ingen spanska... Någon som har någon koll på vad ni ska göra?" Alla försökte komma åt läraren för att få sagt sin sak. Själv satt jag och räckte upp handen en stund, men gav tillslut upp. Istället sa jag rakt ut att vi inte visste vad vi ska göra. Det tog ett tag för henne att bestämma sig, men hon tog beslutet att vi fick gå. Aha, det var ju bra! Eller? Ne, inte för min del. (Var beredd på massa klagande...) Här stressar man som en galning till bussen. Man mår jätteskit och sen... Sen kommer man till skolan och då är lektionen inställd. Jättebra... Visst.

Men efter det... så kändes det som att oturen vände - turen kom! Idrottslektionen var faktiskt riktigt kul! :D Jag är inte speciellt bra på gympa, men ibland är lektionen väldigt rolig. NiceNice! Efter det var det engelska, men inte direkt 'engelska'. Det var bara att fylla i massa blanketter - på svenska dessutom! xD (Tack Lena. (a))
Dagen flöt på riktigt bra. Sista lektionen var inte ens hemsk. När den var slut, tänkte jag att jag kunde gått på en till lektion, kände att jag hade ork till det.

Nu sitter man här och väntar på mamma. Fick hem alla grejer utan större problem (Visst var det lite jobbigt, men det gick bra.), så nu är jag glad! :) :) Ska ju till Cyber ikväll med mamma. Hon kommer hem efter jobbet och fixar mat, så åker vi sen. Som mamma sa, så kanske vi slipper köerna - det är ju värst vid femtiden.

Imon är det vandrig. Inte precis något jag ser fram emot, men man måste ju..
Fredagar är slappa, speciellt den som kommer... (Tror den blir slapp, eller så blir den jättejobbig!)
Lördag - då är det återträff med STS. Saknar alla från i somras så himla mycket! Tack för allt. Ni lärde mig så himla mycket. Är verkligen glad att jag fick lära känna er. Alla kommer ju inte, så till er, som jag inte får chans att träffa, ger jag en varm kram. <3
SÖNDAG! <333 <333 Saknar Dig mer än något annat! Helgen närmar sig... >.<