Jag är fortfarande uppe hos Rickard. Tar tåget hem på lördag. Det känns alltid väldigt... tydligt i hjärtat. Vi umgås under tidspress, vilket inte alls känns bra. Istället för att njuta av tiden tillsammans, finns de alltid tanken på att vi måste lämna varandra om bara några dagar...
Man ska njuta av varje sekund, varje minut, varje ögonblick, men hur lätt är det? Det känns som att jag inte tar vara på tiden. Jag njuter i fulla drag, men njuter jag verkligen av allt? Jag hoppas att jag har lärt mig att uppskatta tiden med min älskling, men... Jag vill njuta mer, men vet inte om jag kan. Finns det en gräns för hur mycket man kan njuta, hur mycket underbar energi man kan ta till sig? Jag vill verkligen njuta av livet, men ibland känns det som att det tar stopp.

Jasmine