Det händer lite då och då att jag får svårt att andas. I alla fall känns det så. Jag inbillar mig att jag inte får tillräckligt med luft. Det känns som om någon har lagt sin hand på min hals. Det trycker inte, det känns som att handen ligger där löst. Hur som helst är det obehagligt. När jag vaknade imorse, kunde jag inte somna om. Jag låg och vred och vände på mig. Tillslut gick jag och Rickard upp. Frukost? Nej, tack. Jag hade ingen matlust. Istället gick jag och la mig på sängen. Kunde min dåliga aptit bero på stress? När det känns som att jag inte kan andas, tror jag att det beror på stress. Jag försökte ta det lugnt. Det tog väl en timme, innan jag var tvungen att rusa upp. Jag har inte spytt på över fem år. Nu var det tydligen dags. Fy, det var riktigt vidrigt. Tänker jag på det nu, mår jag otroligt illa. Usch!
Jag har legat på sängen större delen av dagen. Ett block av kyla har fått svalka min varma panna. Det jag har fått i mig är inte mycket; en kopp te, en kopp kokt vatten och en ljus knäckemacka. Min middag består av vindruvor, kokt vatten och avslagen cola (som tydligen ska vara bra, när man är sjuk). Jag mår bättre för varje timma som går. Datorn har jag inte orkat sitta vid under hela dagen. Nu har ni i alla fall fått en uppdatering.

Imon bär det (förhoppningsvis) av hemåt. Bilen är fullpackad med allt som Rickard äger. Endast datorn står kvar i rummet och tur är väl det. Om jag inte känner mig så dålig imon och om Rickard slipper åka på denna hemska sjukdom, kommer vi iväg ganska tidigt imon. Det är skönare att komma fram när det är ljust.

Ha en fortsatt trevlig kväll och en skön onsdag!