Människor kommer, människor går
Under vår livstid träffar vi många människor. Några stannar, men de flesta passerar bara förbi. Liksom vatten rinner större antalet av oss. Vi behöver inte de människorna - inte just då. Liksom sand rinner möjligheterna ur händerna på oss. Vi hinner inte med. Alla människor får inte plats i våra liv. Det är inget vi väljer. Om det uppstår vänskap eller bara en enkel bekantskap beror helt på tidpunkten. Vissa dagar i våra liv är vi mer öppna för nya vänner. Andra stunder vill vi bara vara ifred. Kanske var du deppig de där tre veckorna, men då sumpade du chansen att lära känna din stora kärlek. Kanske var du för angelägen att skaffa en pojkvän, att du i hela den där röran glömde bort att vänner också är viktiga.
Människor kommer, människor går. Tänk på alla bekantskaper som hade kunnat bli en livslång vänskap. Tänk på kärleken som aldrig blommade ut, eftersom han eller hos kom in fel. Kanske var du upptagen och redan hade en partner, när han - den som egentligen var den rätte för dig - knackade på dörren. Du öppnade, men tackade nej. Det var ju synd. Ja, för det är synd. Man passar inte ihop med alla människor och det beror på tidpunkten. Och omständigheterna. Att träffa en främling på stan slutar på ett sätt. Arbetskamraten som är så snäll, vad blir det av den relationen? Och hur blir det med han som visar sig intresserad, men som du ständigt ignorerar?
Jag funderar bara...
sv: Gillar dina tankar ;) Håller med dig!!
Men skriva en roman tar ju långt tid, men det är klart man har såna drömmar! Man måste kämpa annars kan man aldrig få det gjort ;) Jag ska försöka haha. Får se hur jag lyckas med det...
Hej..Jag håller på att göra ett inlägg om småbloggare.. Tycker det blivit för mkt hysteri om kissie och de där andra.. andra måste också få synas o få beröm.
Är det okej om jag länkar dig i inlägget??
Jag är inte så sentimental eller överdramatisk av mig men det är jobbigt att läsa detta inlägget. Jag känner igen mig så väl. Alla som jag har flyttat ifrån och tappat kontakten med. Alla jag inte vågat ta kontakt med osv. Det är skitjobbigt.
Kram!
Jag håller med dina tankar. Jag har aldrig tänkt så, men nu gör jag det. Det är faktisk lite hemsk att tänka så. Jag får fram tanken att någon av de som jag har träffat innan som jag inte var så öppen mot kanske skulle kunnat har blivit en nära vän till mig bara om jag hade varit mer öppen... Jag är nämnligen väldigt blyg ibland och jag vet att många av de jag träffa på också är blyga. Jag ska försöka att inte vara så blyg som jag är, men vet att det inte är så lätt.
De flesta av dina inlägg är alltid så intressanta, för de får mig in i ett djupare tanken ^^
Svar till Sara:
Tack snälla för ditt beröm! Det gör mig glad att mina inlägg påverkar dig och att de uppskattas. Jag tycker det är så roligt att du läser min blogg!
Det är inget fel med att vara blyg, absolut inte. Men genom att läsa det här inlägget, tror jag att man börjar funderar en del - precis som du gör. Se det bara som en tanke, jag funderar bara...
Kramar
Synd att inte alla skulle kunna stanna men tyvärr skulle det bli för mycket att hålla reda på om man hade alla vänner som kommer..
