Helgen har varit ganska aktiv. Fredagsmys hemma med hushållet hos mamma. Igår var jag och mamma på Chokladfestivalen. Efter det var det hem och myskväll framför teven. Men Rickard var inte med, han var hemma hos sig. Jag saknade honom, men så är det ibland. Man kan inte prioritera allt och alla hela tiden. Anledningen till att jag inte var hos Rickard igår kväll (som jag först hade planerat) var att annat än väntat stod på schemat. Förmiddagen och framåt bestod idag av annat. Kom till Rickard på eftermiddagen och det var underbart att se honom! Men jag saknar våra mysiga morgnar. Att vakna samma tid som på vardagarna, mysa och sen somna om och vakna senare. Det saknar jag. Närvaron och lugnet. Det känns som att det var ett tag sedan vi fick den tiden ihop. Att komma ifrån ett distansförhållande behöver inte betyda att man får uppleva samma intensiva kärlek varje dag. Jag saknar mysiga morgnar med Rickard. Jag vill ligga honom nära och höra hur han andas.
Imorgon är det måndag. Hans klocka ringer fem och då är det bara att gå upp. Inget mys, i så fall bara en snabb tid tillsammans. Jag vill inte stressa igenom stunder av kärlek. Jag vill uppleva dem och kunna njuta. Ge mig mer helg och fritid, någon? Jag tycker det är svårt att prioritera alla viktiga personer i mitt liv.