Jag vaknade halv tio, men gick inte upp innan elva. Låg och drog mig över en timma, kände att det behövdes. Jag har mycket att göra, tycker min kropp. Hjärnan däremot har full kontroll på läget. Det blir aningen jobbigt, eftersom kroppen visar på stress medan hjärnan tar det lugnt. Hallå!? Kroppen, reagera! Jag försöker göra saker jag tycker är roliga, för att samla energi och motivation till att ta itu med alla måsten. Det går sådär. Listan på saker som ska göras är orörd. Kortmakeriet däremot, uppdateras nu för tiden. Fyra kort är snart gjorda. Det är så jag tar vara på min helg; genom att göra kort och undvika allt annat.


Bild från gårdagens promenad.

Min lilla runda igår gjorde mig nog gott. Jag kände aningen harmoni i kroppen, men stressen låg ändå tät. Jag kom aldrig ner till Kärleksstigen, som det var tänkt. Det kändes helt enkelt för stressigt, eftersom jag gick åt andra hållet och sen inte hann gå till andra sidan ön. Middagen väntade hemma och jag ville inte komma för sent.

Stressen har suttit i ett tag. Jag vet att det inte bara är stress, som får min mage att bli aggressiv. Jag försöker lugna den, njuta av det fina. Bilden ovan får mig att känna frihet. Den är ljus, öppen och varm - precis vad som behövs i en instängd värld. Lugna tankar, tänk lugna tankar. Jag försöker hålla bilden i huvudet, för att undvika det fall som väntar. En dag kommer allting falla samman, jag vet det.