Mest inspiration under sena kvällen
"En underlig känsla infinner sig i magen och jag försöker komma på varifrån den kommer. Från höger? Från vänster? Från dig. Ja, antagligen från dig. Det är du som får mig att känna så. Du som liksom ger den där befriande känslan, när obehaget tränger sig på. Då är det du som finns där och fångar upp. Du ser och ingriper i rättan tid. Jag kan falla fritt, för jag vet att du fångar mig."
Skriva är det bästa som finns!
Så kände jag också förut att det krävdes väldigt lite för att få mig att falla tillbaka och må dåligt. och så är det fortfarande, jag är stark så länge jag inte släpper in någon i mitt liv som kan såra mig tillräckligt mycket för att sjunka ner till botten igen. Jag är väldigt försiktig med att släppa in folk och jag litar inte på andra så lätt, jag har VÄLDIGT svårt för att lita på folk. Den enda människan man kan lita på egentligen, det är en själv. Det spelar ingen roll vart man hamnar så har man alltid sig själv. Och vad jag lärt mig så är det aknske svårt att såra sig själv eller göra något annat för att falla neråt. Andra personer påverkar så otroligt mycket beroende på hur stark man är och hur mycket man orkar ta emot.
Jag har lärt mig från alla år i livet där jag fick kämpa och tack vare det är mitt liv bättre uppbyggt idag och jag tål att ta emot skit på ett annat sätt. Idag bryr jag mig inte lika mycket, beror väl förstås på vem det kommer ifrån, men jag vet ändå hur pass stark jag är och hur mycket jag orkar hålla emot.
och det här med vikten vill jag också påpeka.. Jag skrev aldrig att jag hade ätstörningar, jag slutade bara äta under en period, sen om du tolkar det som en ätstörning det är väl så. Men jag har aldrig varit sjuk på det sättet och har ALDRIG tvingat mig själv att spy upp något jag ätit. Så var det absolut inte. Jag vill inte att du skulle misstolka det jag skrev innan bara..
sv: Jamen det skulle vi faktiskt kunna göra, typ ta en fika kanske? :) Kan ju höras när jag vet närmare om, hus, när jag kommer.
sv: Ungefär hur länge går du i skolan? Tänkte ju försöka att inte åka allt för sent hem.
Du skriver fint!
Kramar
Alltså hur lyckas du förmedla så mycket känslor genom dina ord? :o Jag måste börja lyckas med samma om jag vill beröra, känner jag :P Jag skriver också på kvällarna. Jag brukade sitta upp till halv ett på natten under sommarlovet och skriva. Från typ kl 9-halv ett är bästa tiden. Ingen är upp och stör och man kan bara fokusera på texten ;)
Skriver du dina texter för hand, förresten? :)
sv: klart jag fortsätter läsa din blogg! Har gjort det varje dag nu ända sen bloggpausen och det fortsätter jag med!
Kramar!
Åh jag vill verkligen också komma igång med skrivandet. Du duktiga duktiga vän <3