Det finns så många underbara litterära verk skrivna! Jag inspireras alltid av boken jag för tillfället läser. Det är magiskt och hjärtat klappar alltid lite extra under vissa delar av boken. Det är delarna av kärlek som påverkar mig mest. Kanske för att kärlek alltid har varit en central roll i mitt eget skrivande. När jag först började skriva egen skönlitteratur, var ämnet kärlek något som kom till mig naturligt. Jag blev förälskad första gången under högstadiet. Några år senare blev jag förtjust och intresserad av en några år äldre stockholmare, nämligen min nuvarande pojkvän. Kärlek har alltid satt guldkant på tillvaron. Det är kanske därför som kärleksromaner ligger mig varmt om hjärtat. Att jag då kan inspireras så makalöst mycket av andras verk, ser jag som en styrka. Att kunna ta lärdom av andras ord är bara positivt. Samtidigt finns där (självklart) en dålig självkänsla, som vid vissa lästillfällen gör att jag känner mig dålig som skribent. Det är i de stunderna, som jag tvingar mig själv att lägga undan boken och sluta ögonen för några sekunder. Jag kan. Jag är bra. Jag kan lyckas. Jag, jag, jag - med mitt ego i centrum.

Det finns så många bra böcker som inspirerar. Det finns så många duktiga talanger där ute. En bra bok ger mig så många idéer att jag till och med måste stoppa mig själv och min kreativa sida. Nya förslag på oskrivna böcker kommer som brev på posten och jag vill bara skriva - mer, mer och mer. Men jag hindrar mig själv, försöker hitta en struktur, men tappar då bara allting. Jag ska skriva, det finns ju så mycket inspiration att ta del av.
Om jag bara hade tid, då skulle jag skriva en riktigt känsloladdad och berusande kärleksroman.