En söndag i september
En söndag i september går mot sitt slut. Det känns skönt att vara hemma, kunna varva ner efter dagens arbete och kvällens träningspass och bara njuta av en kväll utan krav.
När jag steg i land på ön möttes jag av en sagolik himmel.
så fint!
Jag har funderat mycket på det där, eller jag har nog aldrig slutat funderat på det och jag tror att det är en del av livet, att vi alltid kommer känna så oavsett vad vi gör, så kommer vi alltid vilja komma längre. Och tycka att alla andra lyckas så mycket bättre än vad vi själva gör. Jag känner mig egentligen inte särskilt bitter, jag vet vad jag vill egentligen, det är bara så svårt att komma igång och göra det, det är så lätt att hitta fel i tillvaron, lätt att säga att jag kan inte skriva pga det och det och så svårt att se det fina i livet trots att det omringar oss och är så mycket större än felen. Det är lätt att tro att livets bästa tid är förbi, att det aldrig kommer bli lika bra som då osv, jag känner så hela tiden, att ingenting kan någonsin bära upp tiden i Barcelona osv och det känns just nu som att jag aldrig kommer våga göra någonting liknande igen. Men vi har nog alltid tillfällen att se fram emot. Men vi får inte glömma att leva i nuet, jag måste bli bättre på det. Och som du säger ditt liv har precis börjat och jag tyckte själv att det var tufft att vara nitton, du befinner dig i valet och kvalet, vad ska jag göra med mitt liv - jag hade ingen aning och det tog ett tag innan jag tog steget ut och försökte åstadkomma någonting. Det var den svåraste tiden tycker jag. Man måste inte alltid veta vad man vill göra, livet brukar ta nya vägar oavsett om man vill det eller inte, lita på magkänslan, på det som känns bäst här och nu och håll fast i kärleken. Då är vi i alla fall inte ensamma :)
Jag hoppas det jag skrivit är begripligt! Ta hand om dig! Kram.
Härlig bild!
Den var otroligt god, gillar i vanliga fall inte hjortron.
Härligt :) kram
fin bild =)
