Fortsatt frånvarande
[Föregående inlägg.] Jag känner mig fortsatt frånvarande. Som att jag kan existera här och nu, men upplever det svårt att se livet i ett annat skede. Morgondagen känns avlägsen, liksom det som hände igår. Nuet är det enda som jag kan hålla fast vid, annars tappar jag så lätt fotfästet. Ögonblicket kan upplevas som ljuvligt, i nästa stund kan jag ifrågasätta min existens. Lite kontinuitet och balans skulle vara uppskattat, samtidigt har jag aldrig trivts med medelmåttigt eller slätstruket... Livet är flyktigt.
Bild från arkivet.
Läsarnas Ord
Ord från: Erika Pettersson
Sv:
Tack snälla!
Detta fick mig o tänka skajag byta yrke klarar jag detta yrke ?! Men sen samtidigt känner jag att jag får inte ge upp utan måste vidare och jag gillar ju att jobba med människor så jag vill fortsätta kämpa, sprida glädje och stötta människor. 😊
Ord från: Tilda Barkselius
Riktigt fint skrivet!
Ord från: Johanna Utterberg
Styrkekram!!
Ord från: Ellen Gräntz
Åh vad jag känner igen mig!
Ord från: Gabriella
Många kramar!!
Ord från: Evahle - en blogg om psykisk hälsa
Skulle också vilja ha mer balans faktiskt
Ord från: Annika
Jag brottas med samma problem faktiskt. Kram från mig.
Ord från: mammatillmirakel.blogg.se
Det är så sant så som du skriver. <3 Hoppas du haft en fin vecka i alla fall. Kram
Ord från: ajlimullersandvik.blogg.se
Fast det är ju bra, sägs det, att ha förmågan att stanna här och nu. Jag är tvärtom, jag lever här och nu, men tänker på imorgon och nästa vecka och nästa månad och nästa år.
Trackback
