Berättelsen om oss
Om dig. Om honom. Om henne. Om oss.
Om en tid som är förbi. Om vänner som fanns förr.
Vi skrev aldrig ett gemensamt avslut och i många år sökte jag efter svar. Jag behövde ett avslut. Till slut skrev jag ett eget. Avslut.
Sedan en tid tillbaka har vi återupptagit berättelsen. Du har fått berätta din version. Jag har fått svar, och ett avslut. I samma stund som vi avslutade det gamla, påbörjade vi också något nytt. Ett nytt kapitel. En ny relation.
Det vi hade får förbli minnen. Det vi ger varandra framöver får ses som meningen med livet.
Att våga hoppas. Att kunna förlåta. Att bemöta. Och att våga se - se utifrån nyfunna perspektiv.
Vackert skrivet.
Shit vad den här texten stämmer in på en del av mitt liv just nu... :O
Jobbigt då man aldrig får ett avslut. Men härligt att du nu fått svar på allt :)
Sv; ja, räkfrossa är en av dem bästa sakerna som finns. Tycker jag. Älskar att frossa i räkor. Mums! Jag förstår att du uppskattar det lite extra då, haha :D
Fint skrivet! Precis så är det i livet. <3
Himla fint skrivet!
Guuuud vad fint!!
Många kramar från Hanna <3
www.hannavic.se
Åh jättefint skrivet! Kram
Så vackert skrivet! Ibland måste man helt enkelt göra sitt eget avslut, men jag är glad över att ni verkar hitta tillbaka till varamdra!
Fint skrivit!:)
Älskar detta.
Det här träffar verkligen mig, samtidigt som det är abstrakt och alldeles personligt. Fint!
sv: Tack för guldkanten på mina juli-inlägg, jag sätter en guldkant runt varenda en av dina kommentarer. <3
