Körsbärsträd i rosa blom, maj 2023.
Blygsamma vår, du kom tillslut. Nu står körsbärsträden i rosa blom. Fåglarna kvittrar var morgon. Vårsolen är värmande. Än ligger nattfrosten kvar vissa morgnar. Inom mig finns en hoppfullhet som spiller över på livets alla delar. Jag känner hopp om framtiden, nuet och även det som har varit. Jag vågar tro att det kommer bli bra, så även den psykosociala arbetsmiljön på jobbet. I mitt privatliv är allting just nu så fint. I vårt hus finns harmoni, trots att här bor en tvååring som ska säga nej för sakens skull och påvisa egen vilja och därtill gör oss föräldrar galna. Trots att vi är just trötta småbarnsföräldrar som sällan orkar göra mer än vardagens bestyr. Trots att jag ständigt tänker på vad det ska bli av min reumatism och vilka val i livet jag kommer tvingas göra på grund av den. Trots allt... Vi har det jättebra.

Denna helg har vi fått vara så där härligt lediga. Tid i trädgården, korvgrillning vid lunchtid, möte med nyinflyttade grannar, sovstund mitt på dagen, eftermiddagsfika i solen, lekfull lillprins, med ro plockat ur och i en diskmaskin, handlat mat när det passat under dagen... Jag älskar det liv vi har tillsammans - jag, R och lillen. ♥