Jag lät allting vara tyst och stilla. Ingen musik, ingen teve...
Jag kunde bara höra pennan som tecknade och mina egna andetag.
Jag lät fylla det stora vita arket papper. Pennan målade så fint.
Jag granskade bilden och log.
Det jag hade åstadkommit var en teckning skapad av kärlek.

Ledighet innebär mycket tid och mycket tid innebär pyssel!
Det blev några kort under de dagarna jag var hemma.



 

Pyssla som är så roligt! Jag har hur mycket material som helst. Kreativitet är bara förnamnet. Jag känner mig som en riktig konstnär, när jag sitter där och skapar kort. Dock vet jag inte om det syns så bra på resultaten, men jag är nöjd.


Inspiration!

Jag fick sådan lust till inspiration att det under veckan också skapades ett litet kollage. Inget märkvärdigt alls. Kollade i en gammal postorderkatalog och noterade ett par vackra kvinnor. Tillsammans är man stark och snygg.

Jag kan inte bara sitta still och lyssna på läraren. Jag måste göra något.
Vad som helst! Skriva, pilla, ringar av, ringar på... eller så kladdar jag.
Kladd, kladd, kladd - bara massa kladd.
Här ser ni resultatet:

 

 



/Jasmine

Armband av halvädelsten i nyans av blått. Skinande detaljer i vitt.

Julia's Pysselblogg är verkligen en givande inspirationskälla. Jag älskar att pyssla - det har jag alltid gjort. Redan på fritids (där jag för övrigt levde mitt liv) började jag pyssla. Allt från att pärla, klistra och rita till att väva, virka och bygga med lego. (Ja, levde man sitt liv på dagis, så gjorde man.)
Kvällens lila pyssel började med att jag skulle laga ett av mina finaste armband, som jag lyckats göra sönder. Det gick utan problem och jag tog fram några varianter av pärlor. Elastisk tråd, lite idéer och vips! - ett armband! Kanske inte det finaste du sett, men jag gillar det. :)

Finns det några mer pysslande själar där ute, bortsett från mig och Julia?

Kram

Ibland får jag mina ryck. Då finns det inget annat för mig, än att sitta och pyssla. Igår åkte mina tre lådor med papper, pennor, stämplar, klistermärken, band... Allt material hamnade på min säng. Här skulle pysslas!



 


Det blåa kortet ska morbror få, när vi firar honom imon.

Kram

Sista terminen i nian gjorde vi kopior av kända konstverk. Jag valde att kopiera ett av Magrittes verk. Tyvärr finns inte den exakta målningen ( Den som jag målade av.) på Google, men ni kan alltid gå in och söka efter ett liknande exemplar. (Sök bara på 'Magritte'.)
Efter att bilden har legat gömd i min garderob sen i våras, har jag nu äntligen fått en ram att sätta in den i. Nu hänger mitt konstverk uppe på vägen. Ramen är enkel, köpt på IKEA och väldigt lätt att använda. Jag är mycket nöjd!


Min bild har fått en särskild plats på väggen.

 
Närmare titt...

Jag minns i nian, när vi hade redovisat och i allmänhet pratade om bilderna. Jag fick så mycket beröm! Inte bara av läraren. Enligt henne var det många elever, som hade sagt att min bild var väldigt fin. Jag blev så glad! Det hade jag inte alls räknat med. Rörd - Ja, det blev jag. Tänk vad lite snälla ord kan göra. De kan ge ett gott minne för livet. Tack.

//Jasmine

Eftersom jag la klart mitt pussel igår, började jag på ett nytt imorse. Haha, jag är inte klok. Hur många i min ålder väljer att sitta och pussla? Sitter inte folk i min ålder vid datorn eller ligger i sängen och sover? Hm...

Jag hann inte så långt nu på morgonen. Ska in till stan alldeles strax, så... Jag får fortsätta ikväll, när jag kommer hem.

 
Jag har inte kommit så långt...
Förhoppningsvis resultatet, när jag är klar.

Kram

Jag älskar verkligen att pussla! Att bara sitta och tänka, lägga bit efter bit och veta att man kan lyckas, bara man ger sig katten på att man kommer att bli klar. Jag hade inte gett upp mitt pussel. Det låg orört, när jag idag kom tillbaka till pappa. Härligt. Dags att sätta igång. Jag la bit för bit... bit för bit... och tillslut... var hela pusslet lagt. Hihi! Jag är lite stolt. >.<


Resultatet av det pusslet, som jag nu har lagt klart.

Jag är ledig på måndag och tisdag. De extra två dagarna hemma, hoppas jag på att jag hinner lägga minst ett pussel till. Tror ni att jag lyckas lägga klart ett till pussel, innan jag åker till mamma på onsdag?

Kram

När man blir förblindad, är det svårt att se förändringar.
De lilla kräver de mest uppmärksamma ögonen.
Det är litet, men vackert på sitt sätt.



   
(Klicka på bilden, för att ta en närmare titt.)

Vad gillar ni bäst? Det jag har tecknat idag eller detta?

Kram