Imorgon, det tar emot
Hej!
Jag tillbringade nästan två timmar på ett café i Haga. När jag kom dit var det trångt och jag hade svårt att hitta plats, men efter en stund släppte trycket. Då hade jag läst ut min medtagna bok och satte istället igång med dagens arbete. Det gick som sagt inte bra i skolan idag. Inte alls, det mesta gick skit. Men jag fick hjälp i slutet av dagen och lite hopp smög sig fram, när nya idéer dök upp i huvudet på mig. Fick skrivit ner en hel del - sammanfattade samtliga genomgångar vi har haft i Psykologin.
Strukturerat upp arbetet inför imorgon.
Trots att jag nu har aningen bättre koll på vad det är jag ska ha med i mitt arbete, känns det fortfarande jobbigt. Att tänka på morgondagen tar emot och jag vill helst slippa gå till skolan. Och sova, nej. Då kommer ju morgondagen mycket fortare. Det är inte bara caset som ger mig stressande symptom. Också första lektionen som är matematik gör att jag mår sämre. Det går ju inte bra och jag vet inte hur jag ska göra för att det ska bli bättre. Jag vill ju klara kursen, men det känns så där lagom svårt - precis så att jag borde ge upp.
IUP-samtalet gick helt okej. Vi tog inte upp det jobbiga som jag var orolig för. Förra samtalet gick inte bra, men detta gick bättre. Kanske för att vi aldrig hann komma till den punkten...
Men det känns okej. Snart är helgen här. Jag ska vila, samtidigt som planeringen ber mig flyga och fara runt överallt känns det som. Jag får väl prioritera, som vanligt, antar jag.
Jag tillbringade nästan två timmar på ett café i Haga. När jag kom dit var det trångt och jag hade svårt att hitta plats, men efter en stund släppte trycket. Då hade jag läst ut min medtagna bok och satte istället igång med dagens arbete. Det gick som sagt inte bra i skolan idag. Inte alls, det mesta gick skit. Men jag fick hjälp i slutet av dagen och lite hopp smög sig fram, när nya idéer dök upp i huvudet på mig. Fick skrivit ner en hel del - sammanfattade samtliga genomgångar vi har haft i Psykologin.
Strukturerat upp arbetet inför imorgon.
Trots att jag nu har aningen bättre koll på vad det är jag ska ha med i mitt arbete, känns det fortfarande jobbigt. Att tänka på morgondagen tar emot och jag vill helst slippa gå till skolan. Och sova, nej. Då kommer ju morgondagen mycket fortare. Det är inte bara caset som ger mig stressande symptom. Också första lektionen som är matematik gör att jag mår sämre. Det går ju inte bra och jag vet inte hur jag ska göra för att det ska bli bättre. Jag vill ju klara kursen, men det känns så där lagom svårt - precis så att jag borde ge upp.
IUP-samtalet gick helt okej. Vi tog inte upp det jobbiga som jag var orolig för. Förra samtalet gick inte bra, men detta gick bättre. Kanske för att vi aldrig hann komma till den punkten...
Men det känns okej. Snart är helgen här. Jag ska vila, samtidigt som planeringen ber mig flyga och fara runt överallt känns det som. Jag får väl prioritera, som vanligt, antar jag.
Läsarnas Ord
Ord från: Amanda Rieem
ja eleonore är så trevlig också har träffat henne fler ggr i sthlm :D
Ord från: Anonym
Åh, älskar att bara sitta på fik. :D :P
Ord från: LORISSA LOVEBOMB
Jo, men jag har inte råd... jag måste ju köpa in alla smyckesdelar och sedan göra smyckena och så skicka dem. Det tar helt enkelt för mycket på krafterna. Man måste ha en så stor marknad för att kunna sälja tillräckligt mycket, och jag vet inte var jag skulle sälja dem? :)
Ord från: LOUISE NYBERG
Jag har tränat regelbundet (5-7 ggr/veckan) i 11 år så att komma igång är inga problem. Det är bara vissa pass som är jobbiga att gå till för att man är så trött i kroppen.
Hoppas att du kommer igång! Det är jättekul att träna!
Kram
Ord från: Heidi
Händer hos dej i helgen då? :)
Sv: Alla är väl desperata efter nya följare. :) Jag skall nog blogga en hel del under helgen. :)
Trackback
