Jag och lillprinsen har en vardag tillsammans bestående av mysiga morgnar, besök på öppna förskolan, barnvagnspromenader samt lek i babygymmet eller i det byggda "kuddfortet" (Han har en tendens att välta när han sitter självständigt.). Vi sitter vid köksbordet och mumsar gröt eller smakar på middagen utan salt som lagats till familjen. När tröttheten gör lillprinsen grinig tycks välling vara en fungerande metod (just nu).

Dagarna (och nätterna) lunkar på och lillprinsen har nu blivit sju månader. Jag finner mig själv vara mer harmonisk i min roll som mamma och i mig själv. Det beror säkerligen på att de svajiga känslorna och det existentiella kaoset (mer om det kan du läsa här) har avtagit likväl som att jag och lillen lär känna varandra allt bättre. Tiden är en intressant faktor.

Lillprinsen och jag.

Bilden ovan är från igår då vi gjorde oss redo för ett besök på öppna förskolan, denna gång höll verksamheten till i ett naturnära område med lekplats för de mindre barnen. Promenaden dit tog en timme, hemvägen likaså. Barnvagn är ett himla bra uppfinning med plats för mycket - så som kylväska med matsäck inför en dagsutflykt. En solig aprildag befann vi oss alltså i en lekpark full av gemenskap, med barn som skrattade högt över glädjen av en boll och med små (som vår lillprins) som förundrat kände med händerna i sanden. Det blev en så fin dag! Med oss hem tog vi sol i sinne samt en förvånansvärt tydlig solbränna. Våren är här!