Du som läser min blogg via dator möts av headern ovan när du besöker bloggen. Klickar du istället in dig på min blogg via mobilen ser du headern nedan.

Headern ni som läser bloggen via mobilen ser.

Tack till dig som fortsätter att läsa min blogg år efter år. Tack till dig som kikar in lite då och då. Välkommen och tack till dig som besöker bloggen för första gången. Jag uppskattar var och en av er läsare. ♥

En oktoberdag i vår trädgård hade vi arbetsbyxorna och arbetshandskarna på samt kratta och skottkärra i högsta hugg. De vackra röda äpplena som fallit till marken samlade vi ihop. Jag plockade av de sista sommaräpplena från en nu höstfärgad trädkrona. Vi krattade upp löv från marken, främst för att förebygga en aning och inte behöva kratta allt på en gång. För ja, dagen efter var gräsmattan lika fint täckt av höstlöv som innan vi krattade... Det slutgiltiga krattandet sker när körsbärsträdet har tappat sin skrud.
Grillning på tomten en oktoberdag i vår trädgård.

Vid lunchtid tog R initiativ till att tända en öppen eld i vår lilla klotgrill. Där grillade vi korv med bröd och senare marshmallows. En sån lyxig grej att kunna grilla på egen tomt, njuta av naturnära tid utan att behöva gå många meter utanför dörren. Vi må bo i ett flerbostadshusområde, men här känner jag mer ro än jag gjorde under åren vi bodde i lägenhet. Livet i hus passar mig, vill jag tro.

Oktober är pumpornas tid. Då minns jag lite extra de där vackra höstdekorationerna som vi möttes av utanför receptionen på campingplatsen San Diego Metro KOA, Kalifornien, under vår Drömresa till USA år 2019. Tänk att det redan har gått fem år sedan resan. I mitt liv har det hänt så mycket sedan dess. Säkerligen har livet förändrats också för dig.

 

Här kommer delvis en uppföljning på ett tidigare inlägg.
Oktober har tagit över med sin färgstarka karaktär och jag kan inte låta bli att förundras över hur vackert det är där utanför fyra väggar. Jag vågar mig ut alltmer - mentalt, verbalt och känslomässigt - och vill påstå att mitt känsloläge är aningen bättre. Den där nedstämdheten känner jag (fortfarande) av dagligen. Det finns dagar då jag har lättare att stanna upp och känna ro. Andra dagar har jag svårt att sortera, hantera stress och vara närvarande.

Den senaste månaden har jag med lite hjälp börjat sortera bland det som gör mig ledsen, sätta ord på vad min nedstämdhet kan bero på. Det jag har landat i är någonstans att mina fysiska och psykiska symptom kan bero på reumatismen i sig, mediciner, stress eller livet. Så ja...Någon form av förändring behöver jag göra.

Idag var hur som helst en bra dag tillsammans med R och lillen. Vi plockade äpplen från trädgården, ställde undan utemöblerna för denna säsong, spelade sällskapsspel, vek tvätt, bakade samt åt kvällsfika framför teven. Ni vet så där fint som tillvaron kan vara när det som betyder mest är att få vara tillsammans. Jag är tacksam för min lilla familj.


Solljus en oktoberdag då flugsvampar tittade fram.

Jag och lillen var hemma själva idag. Vi hade en sån där mysig morgon och förmiddag utan klockslag att passa och tid för just sånt där som vardagen sällan tillåter. Vi åt frukost vid vårt soliga köksbord, tillbringade en stund i trädgården och fick möjlighet till extra vila. Efter lunch tog vi bussen till en närliggande lekplats där vi mötte upp en vän till mig och hennes barn. Vi satt där i oktobersolen, drack pumpkin spice chai latte (sockerchock!) från Espresso House, pratade, höll uppsikt över barnen och njöt av stunden och nuet. Det var en mysig höstdag på lekplatsen!

Höstdag på lekplatsen.