Jag blev ledsen vi matbordet. Jag pratade med pappa om engelskan, som jag tycker är svår just nu. Grät. Men jag är okej nu. Jag kan bara inte förstå att det finns så själviska människor! För mig är det självklart att man hjälper andra människor, speciellt de som behöver hjälp.... Tydligen är det inte lika självklart för alla människor. Pappa tycker att jag är för naiv - att jag tror gott om alla människor. Men det är klart; alla människor är snälla innerst inne, eller hur? Han säger att livet inte är så enkelt. Jag har hört av en väldigt klok person, att livet blir vad man gör det till. Hm... Jag anser att man ska ta hand om varandra. Man ska hjälpa varandra. Personer som ligger ner, ska man hjälpa att resa sig upp. Man ska plåstra om de som är skadade och man ska stötta dem, som har svårt att gå. För mig är detta självklarheter. Ursäkta, men till er idioter, som inte anser att man hjälper varandra, som inte försöker göra det lättare för andra personer... Ni borde sitta inlåsta. Jag tycker inte om personer som er, men samtidigt är det bra att ni finns. Då är det lättare att upptäcka änglarna som finns på denna jord. Tack och ge er av.

Visst ska studiemedlet i skolan passa alla - de som har svårt för ämnet och för de som har lätt och behöver svårare uppgifter? Konstigt att det inte är så. Vi kan ta min situation som exempel:
Vi engelskan läser vi nu *Animal Farm'. Jag är en av de elever i klassen, som anser att boken är för svårt. Jag förstår knappt hälften av alla ord och det resulterar till att jag inte förstår vad boken handlar om. Ja, det finns en ordlista längst bak i boken, men ska jag slå upp alla ord jag inte förstår? Är det så det ska vara? Då kommer jag ju aldrig bli klar. Jag sa till min lärare att jag tyckte den var för svår. Hennes svar blev kort och lätt: "Du förstår när du kommit en bit." men nej, jag förstår fortfarande inte. Jag har nu läst 20 sidor och är allmänt trött på att läsa en bok jag inte förstår och inte får ut någonting av. Jag och en klasskamrat tog i veckan upp ämnet med läraren (jag för andra gången). Läraren gick då med på att vi kan få läsa boken på svenska istället. (?) Hm... Är det inte engelska vi har? Nåja, jag går inte in närmare på det. Jag och min kompis gick idag ner till skolans bibliotek, men hittade inte boken på svenska. Typiskt. Vår lärare påstår att det är vårt ansvar att hitta boken på svenska. Va? Hallå! Det är väl lärarens ansvar att se till så att studiematerialet passar alla? Att alla kan ta del av det? Och är det inte smart om läraren ser till att det finns flera nivåer, när man läser en gemensam bok i klassen?
Jag tycker detta är respektlöst! Inte nog med att jag har dåligt självförtroende i engelska redan som det är. Då ska hon tydligen sänka det ännu mer?! Här har man verkligen kämpat sig ifrån ett Ig till ett G - kanske var det till och med ett Vg - och så kommer läraren och trycker ner en ännu en gång! Jag tycker det är fel att studiemedlet inte är anpassat för de olika nivåerna som finns i klassen.



Jag blir så fruktansvärt arg bara! RESPEKTLÖST!