Ikväll anordnas balen för eleverna på min gymnasieskola. Jag har valt att inte gå - av många anledningar. För det första tycker jag inte att det är värt pengarna. Att betala sexhundrafyrtiofem kronor för en kväll där det ingår bussresa till och från Marstrand, trerätters middag, underhållning och tal samt vals - i många fall en knagglig sådan, kan tänkas - känns inte lockande. Framför allt känns det inte riktigt hundra att lägga ner lite för mycket pengar på en vacker balklänning när jag samtidigt inte trivs med de flesta på skolan. Vi har helt enkelt inte hittat varandra och jag slutade att försöka efter mitt första år på skolan... Trots alla pengar och tankar kring huruvida jag kommer att trivas på balen eller inte är det främst resan hem som jag drar mig ifrån att få uppleva. Det må vara roligt att klä upp sig, äta gott, dansa fint, skratta av glädje och umgås med vänner, men - ja, här kommer ett stort men - resan hem kommer säkerligen inte att vara den trevligaste. Eller mest hälsosamma. Då jag har väldigt svårt - näst intill fobi - för personer som inte kan behålla maginnehållet utan istället väljer att stöta upp det igen känner jag att en bussresa hem med unga vuxna som har druckit för mycket alkohol inte är något jag vill vara med om. Fylla på en buss mitt i natten säger jag helst nej till. Dessutom... Ja. Det är väl typ det. Pengar, knappt intresse och oro inför resan hem, det är mina tankar i stora drag. Jag vet inte om jag gör rätt som har valt att avstå, men det känns bra.

En god vän till mig hade svårt att förstå mitt beslut. Han påstår att studentbalen är något man får uppleva en gång i sitt liv - och han har rätt, självklart. Och jag kommer säkert att ångra mig senare, det tror jag nog. Samtidigt; om det är något jag har lärt mig under min tid på gymnasiet så är det att inte göra något man inte känner sig bekväm med. Och jag skulle inte känna mig bekväm under balen, så väl tycker jag inte om stämningen på min skola. Och att plåga sig själv - och dessutom frivilligt lägga ner pengar på det - det känns bara dumt. Men visst, jag har ju faktiskt avstått från skolans bal - den upplevelsen kan jag inte återfå.

Bild från Metro

Och i natt står Loreen, den vackra unga kvinnan från Västerås, som vinnare av Eurovision Song Contest 2012 i Baku, Azerbaijan. Hennes låt Euforia tog hela Europa med storm och hon fick uppskattning från samtliga länder - hela 42 stycken - bortsett från Italien. Är det inte underbart?! Själv var man lite euforisk när det stod klart att Sverige med Loreen som representant står som vinnare av årets stora musiktävling. Fantastiskt! Helt fantastiskt. Nästa år är det Sverige som står som värdland för Eurovision Song Contest, det kan inte bli annat än spännande. Grattis Loreen!

Födelsedagspresent: ringar från Hallbergs Guld

Att fylla år har ju sina trevligheter. Dock är jag inte den som gör en stor grej av det. Gårdagen var fin; som vilken annan dag som helst, men med tårta på kvällen. Dessutom fick jag presenter, det är alltid rörande. Av L fick jag material till mitt skapande - mycket uppskattat. Mamma och hennes sambo gav mig pengar samt två ringar från Hallbergs Guld. De är inte äkta på något sätt, men ack så fina. Jag såg dem i ett reklamblad som för någon vecka sedan damp ner i brevlådan. Jag kunde inte låta bli att sukta efter dem och fina mamma kom ihåg det och gjorde mig glad. Ringarna glittrar och det sägs att det är det som tjejer faller för. Kanske därför som jag har fallit för R; hans ögon glittrar.

Lappen på köksbordet

"God morgon
Jasmine

Grattis på
födelsedagen

Kram pappa"

Bild i repris, 17 augusti 2010

Och himlen blev svart. Svala vindar driver in över ön och ljusets kraft syns på himlavalvet. Blixtar som lyser upp och sedan åska som brummar. Plötsligt vet jag att regnet är på väg. Jag hör det komma. Vid öns stränder och klippor drar ovädret in. Det kommer allt närmare. Redan innan regnet når våra marker hör jag dropparna träffa marken. Sen kommer det; regnet. På bara några sekunder är uteplatsen blöt och ögonblicket senare forsar vatten ner längs fönsterrutorna. Åskan mullrar.
 - Skrivet idag klockan halv sju.

Det var minst sagt maffigt att höra ovädret dra in över ön. Jag stod i dörröppningen för att med beundran skåda naturens krafter. Det kändes inombords att det var tid för regn. Efter en dag av solande och tjugofem grader varmt förtjänar gräset att få släcka sin törst.

Ett fång av nejlikor

Min lillasyster L fyllde år för en månad sedan och jag fyller år nästa vecka. De senaste åren har vi därför slagit ihop våra firanden, liksom i år. Ett för min del tidigt födelsedagsfirande ägde rum igår och som gäst här hemma var mina morföräldrar. Mycket god mat och i all enkelhet, svårare än så behöver det inte vara. Fina mormor och morfar hade med sig ett fång av nejlikor - som doftar. Väldigt uppskattat, de är så fina. Dessutom har de redan slagit ut; efter knappt ett dygn hemma hos oss. Lite socker gör susen påstod mormor, jag tror att hon har rätt.