Mitt i en avslutad jul
Vi är hemkomna från julfirandet, men R har ledigt ytterligare några dagar. Själv var man tillbaka på jobbet redan igår och imorgon börjar för mig en lång och intensiv vecka. Jag känner mig inte riktigt på topp... Det tar sin tid att landa på hemmaplan och om jag fick önska skulle jag gärna vara hemma och mysa med R.
Mitt i en avslutad jul har jag packat upp julklapparna som jag fick (allt på önskelistan fanns i kassen som jag tog med tillbaka till lägenheten, tihi); planerat nyårsfirandet som blir i all sin enkelhet och dessutom är R's ansvar; fikat på lussebullar och pepparkakor, trots att lucia för länge sedan traskade vidare; tänkt tillbaka på fina dagar och samtidigt sett fram emot det som väntar. Mitt uppe i livet, allt efter en avslutad jul och om några dagar också ett avslutat år.
Vad gör du i mellandagarna?
Mammas dörrkrans
Mammas dörrkrans
Hemma hos oss finns ingen dörrkrans, eftersom det är svårt att spika i en dörr som inte är av trä... Tråkigt kan jag tycka, krans i årstidens färger är en trevlig detalj.
Har du en krans på dörren?
Eller kanske en tomte intill dörren som hälsar välkommen?
Efter fina dagar
2013-12-24
Efter fina dagar hemma på Västkusten med julfirande, familjefrukostar, lekar, julbord, bussresor, vindbyar och promenader är vi åter hemma i vår lägenhet. Den nya soffan har vi minsann längtat hem till!
De senaste dagarna har jag bara njutit, älskat livet och varit nöjd med både tillvaron och med mig själv. Att träffa familjen igen och återförenas enligt tradition varje jul får mig att tänka tillbaka på året som har gått. Det har hänt så mycket! Och mer ska här upplevas, eftersom jag till min stora glädje har kommit in på universitetet. Nu väntar nya rutiner och en vardag med trygghet att sträva efter. Det känns skönt att vara hemma igen. Imorgon jobbar jag, men på söndag ska jag packa upp, glädjas åt julklapparna och pyssla här hemma. Årets sista dagar är här.
Hur har din jul varit? Dela gärna med dig av stämningen!
Tid för hemlängtan
Denna kväll har varit precis som alla andra kvällar innan det är dags att bege sig av; allt i sista stund, självklart. Julgodiset blev inte gjort ikväll, men lyckligtvis får jag till julfirandet med mig de fem sorters godis som jag har gjort tidigare i veckan. Med hem till familjen kånkas också en stor pappkasse med julklappar. Tomten har visst varit ambitiös i år, hehe.
Rocky road, hemmagjort och aningen osymmetriskt - men också det har sin charm.
Middagen ersattes av kvällsfika med scones och nybakad banankaka.
Julklappasinslagning! Vissa klappar fick till och med rim - på handgjorda etiketter.
Med dessa ord önskar jag dig en God Jul.
En tron i vardagsrummet
En tron i vardagsrummet
Idag levererades vår nya soffa, så efterlängtad och välkommen. Eftersom R slutade tidigt idag har vi redan hunnit äta middag, sätta ihop soffan, provsitta den, leka i den, slänga skräpet och ta suddiga bilder på den. Vi är mer än nöjda med lägenhetens nya tillskott och som R uttryckte det så fint; "- Då har vi något att längta hem till." och jag kan inte annat än hålla med honom. Och som pricken över i:et har vi idag klätt vår gran - i plast. Det kan tyckas tråkigt, men med tanke på att vi är på annat håll under julen är det praktiskt att slippa komma hem till en död gran av allra högsta grad.
Några frågor och svar
Jag har blivit utmanad av fina Julia! Utmaningen är att svara på några frågor och sedan skicka vidare frågorna till tre nya personer.
Har du några ärr?
Självklart, det har vi alla. Mitt senaste är från en sommar då jag var dum nog att sätta ner handen mellan pappas båt och träbryggan (i ett försök att sänka båtens hastighet...). Lyckligtvis krossades inte handen, men det blev ett skavsår som resulterade i ett litet ärr.
Har du någon dålig vana?
Oja! Att kolla vad som finns i kylskåpet eller rota runt i skafferiet så fort jag är uttråkad leder till en del småätande.
Är du beroende av något, vad?
Mjölk. Jag kan dricka flera liter på en vecka. Laktosintolerant är ingenting för mig.
♥ Mjölk
Favoritapp i mobilen?
Jag har stolt kvar min knapptelefon. Det här med appar är för mig en annan värld.
Favoritbok?
Syskonkärlek av Katarina von Bredow. Jag har läst den ett flertal gånger och gråter alltid floder.
Favoritfilm?
Skönheten & Odjuret. Senaste tillskottet på min topplista är The Hunger Games Trilogin.
Om du fick en bok där hela ditt liv är skrivet från början till slut, hade du läst till slutet?
Aldrig. Då kan jag lika väl ta livet av mig efter sista sidan. Varför leva vidare om man inte har något att se fram emot? Nyfikenheten och hoppet är det vi människor lever på.
Jag vill skriva mina egna delar av livet, inte läsa det som redan står.
Om du hade en tidsmaskin där du kunde åka både fram & bak i tiden, vart skulle du åka?
Jag skulle vilja återuppleva åren på högstadiet. Det finns dock ingenting jag skulle ändra, jag vill bara känna känslan som fanns inombords mig då. Det var en fin tid i mitt liv.
Högstadieåren var en tid av lycka.
Hur firar du jul?
I år firas julafton tillsammans med mamma och tjocka släkten på hennes sida. Det blir mycket prat (speciellt vid Kalle Anka, typiskt), julgodis, ett himmelskt julbord, besök av tomten, julklappsleken, för mycket efterrätt i form av ris a la malta och äggost samt ett trött gäng i bilen hem vid midnatt.
På juldagen åker jag, R och syster ut till ön och firar jul med pappa. Där är det enkelt julbord och allmänt mys, lugn, ro och harmoni (vilket kan behövas efter en intensiv men uppskattad julafton).
Handgjort julkort
Vad önskar du dig i julklapp?
Jag hoppas på att få en mortel (att göra lussekatter utan stött saffran är inte samma sak), ett pussel med minst 1500 bitar, Avril Lavigne's nya album och en brödkorg.
Jag utmanar Tessie, Louise och Johanna.
Sexuella övergrepp sker ofta där barn ska vara som tryggast
Rädda Barnen - Julfilm 2013, Bild från Google
Nallen sitter på golvet och på avstånd hörs steg som närmar sig. Under en stol sitter ännu en nalle, med nedsänkt blick och tassarna för öronen. Ett gosedjur skyndar skrämt in under sängen. Stegen kommer allt närmare.
Detta är Rädda Barnens julfilm och jag blir så extremt påverkad. Det gör ont i mig; det gör ont att veta att det finns barn och unga vuxna som är rädda på de platser där de borde vara som tryggast. Jag vill göra skillnad! Det är en av anledningarna till att jag har sökt till Socionomprogrammet; för att lära mig mer, förstå samband och i framtiden kunna hjälpa.
Se Rädda Barnens Julfilm, den finner du här.
Tack för din tid.
♪ Stromae - Papaoutai
Första gången jag hörde låten blev jag imponerad, den har samma go'a gung och är minst sagt trallvänlig. Efter att ha sett videon ska tilläggas att jag är fast. Den är verkligen läcker! Jag är svag för dans, speciellt om den berättar en historia. Dessutom väcker den en liten dröm till liv; drömmen om att en dag ta upp dansen som jag för många år sedan la på hyllan i och med att livet som ung vuxen kom emellan. En dag kanske...
Materiell lycka
Den hade hängt där ett bra tag och detta var närmare femte gången jag gick in i butiken bara för att se om den var kvar (och få klämma på den ännu en gång). Väskan i mörk grön var förälskelse vid första anblick, men med tanke på priset kändes det dumt att köpa en ny väska som inte hade ett specifikt syfte att tjäna... Jag bestämde mig för att köpa väskan om jag till min stora glädje skulle bli antagen till Socionomprogrammet, mitt förstahandsval.
Jag fick diverse erbjudanden hemskickade till mig och jag ska erkänna att det kliade i fingrarna. (Jag är sjukligt svag för extrapriser och rabatter.) Alla i min omgivning sa att jag inte skulle oroa mig, att jag skulle bli antagen. Själv var jag inte fullt så säker, men heller inte osäker. Spänningen var total! Att köpa väskan i ovisshet skulle kanske resultera i att den stod dammig i klädkammaren och hånade mig för att jag blev nekad en plats på universitetet. Nej, bättre att vänta.
Dagen efter att jag fick beskedet om att jag är välkommen som student mötte jag upp en kompis för en snabb sväng in på H&M, mest för att få krama om henne. Gissa vad som då hängde kvar i butiken - till rejält nedsatt pris, dessutom. Min väska! Glädjen var slående och det var med stolt hållning jag gick från butiken med väskan i stadigt grepp.
Jag - och min väska - är på väg mot framtiden, mot Stockholms Universitet.
Lussefika
Lussefika; lussebulle och pepparkakor
Julgodis - årets nyhet
Julgodis är något som har blivit lite av min grej, en tradition som jag har tagit med mig från tiderna då jag fortfarande bodde hemma. Mamma hade sinne för gott godis i juletid och jag hoppas att jag inte bara har fått med mig glädjen utan också kunskap från åren som yngre. Limetryffeln har de senaste åren varit mitt bidrag på julen, men utöver den är det upp till mig att bestämma vilket godis som ska göras i år.
Choklad- och mandelkrisp är himla enkelt att göra och passar nog de flesta. Håll till godo!
ca 25 st
150 g Odense Mjölkchoklad Cappuccino (Jag använde en kaka á 100g, men rekommenderar enligt recept.)
50 g Odense Nougat
80 g branflakes (Special K fungerar lika bra.)
50 g hackade pistagenötter
50 g Odense Mandelmassa Lyx
Små bakformar
Smält chokladen och nougaten i en skål över ett varmt vattenbad.
Tillsätt branflakes och pistagnötter och rör om.
Riv mandelmassa och vänd ner i skålen.
Fyll de små formarna och ställ in i kylen i 30 minuter.
Receptet kommer från Odense.
Antagen
Framtiden väntar på mig. Dörrarna står öppna och jag har alla förutsättningar att lyckas.
Det har gått ett och ett halvt år sedan jag tog studenten. Ett år efter att jag flyttade till R, till Stockholm, står jag här idag med beskedet om att jag är välkommen att bli student vid Stockholms Universitet. Inombords finns harmoni.
Jag kunde inte ha gjort det bättre för mig själv; jag har en stadig grund att stå på. Under mitt senaste år har jag inför studierna skapat mig en trygg vardag, ett boende att trivas i och förhoppningsvis en arbetsplats som kan erbjuda mig jobb i den mån det passar mig. Jag hoppas innerligt att jag kan ersätta min nuvarande anställning på deltid med jobb på helger och kanske en vardag här och var. Blir det som jag önskar har jag alla chanser att lyckas. Då är det bara mig själv - med ansvar, motivation, disciplin och inställning - som jag kan anklaga om jag inte tar mig dit jag vill.
Framtiden väntar - och jag är redo!
Kärleksfulla kort
Kvällen blev sen då jag fastnade bland rosor, pärlor, ett prickigt band och kärleksfulla texter. Det som började med ett sug efter att skapa, övergick till en förhoppning om ännu ett julkort och slutade med tre kort i samma tema men i olika storlekar.
Jag har mängder med papper, alldeles för många egentligen, men jag är svag för papper med text, hjärtan, klockor, vintage... Pappret som har använts på de tre korten finns inte längre i min samling då jag gjorde slut på alla centimeter. Dock fick jag istället tre fina resultat som jag är mycket nöjd med.
Fler bilder finns att se i Kortmakeriet.
Vår mobilkran
Pepparkaksbak; Samtliga delar (efter egen design), Kladda med smält socker,
R dekorerar, Vår mobilkran
Tilläggas ska att R jobbar som mobilkranförare och kan mycket om detaljerna på fordonet. Jag vill dock skryta med att det är jag som har gjort "hönan", klumpen av mandelmassa som hänger i snaran. (Krokblocket kallas inom branschen för höna, därav tolkningen.) Googla "mobilkran" så får du se hur ett original kan se ut. Mycket nöje!
Skapar ni också egna pepparkakshus, -slott, -världar, -fordon..? Inspirera med er kreativitet!
Julkort till försäljning
Några av årets julkort
Välkommen in till Jasmine's Kortmakeri!
Liten tillbakablick
Bild från arkivet, 17 april
Inlägget som skrevs en vårdag vittnar om att livet kan förändras drastiskt om man bara är villig att göra något åt sin situation. Samtidigt gäller det att våga. Trots att jag vantrivdes så på caféet var det inte självklart att jag skulle säga upp mig, inte till en början. Men här står jag idag; leende, lycklig, livsglad och med ett sug i magen som drar mig framåt - mot framtiden. Och allt på grund av att jag gick iväg från det som gjorde mig ont och hoppade på nästa tåg från stationen som jag hade blivit strandsatt på.
Där har funnits enormt stöd från många, tack till er läsare, och utan fina vänner, kärleksfull familj och varma kramar från R hade jag inte tagit mig vidare med lika lätta steg. Jag är så oerhört glad att jag kom därifrån! Och inte minst är jag stolt över mig själv; för att jag vågade.
Let me go
En gång var hon, Avril Lavigne, min förebild. Idag påminner hon mig om tiden som ung... Vemodet får mina fingrar att tappa greppet. Där finns inget konkret att hålla tag i. Jag minns och förundras. Inombords finns fortfarande en sten, trots att jag har slutat att älska. Där finns minnet, bilden av en annan tid. En tid som alltid ligger till grund för vem jag är.
Nu lyser en stjärna
Nu lyser en stjärna i sovrumsfönstret
En bit på vägen
Bild från arkivet, 2012-10-07
Vi har inlett årets sista månad. Det känns knasigt... Jag tänker tillbaka på året som har gått och inser att jag har kommit en himla bra bit på vägen. Från något, till något. En bit på min väg. Livet har sannerligen förändrats sen förra december. Det som framför allt gör mig stolt är att jag har fattat ett konkret beslut inför framtiden. Att jag vill läsa på högskola, att jag har bestämt mig för vilken utbildning och att jag har sökt - det är stora steg på vägen! Hösten efter studenten var det inte lika självklart. Så här i efterhand vill jag påstå att jag var klok som väntade med att vidareutbilda mig.