Ännu ett brev
Posten har levererat ännu ett brev till mig. Denna gång från Vittra. Hm... Det kanske inte är Kunskapsgymnasiet jag kommit in på trots allt. Tänkte öppnat breven i eftermiddag, men så blev det inte. Tar det någon annan dag eller ikväll.
För övrigt är det 26 grader i skuggan. Det kanske blir en ljummen kväll? Jag hoppas på det, eftersom jag bara tar på mig munkjackan och en sjal.
Kramis
För varmt!
Herregud, jag klarar snart inte av att vara ute. Värmen slår ut mig totalt! Det är inte sommar, men jag klagar redan. Vad är detta? Kommer jag överhuvudtaget överleva sommaren???
På gympan var vi ute och spelade brännboll. Kanske har jag fått lite färg. (a)
Idag är det Valborgsmässoafton... Hm...
Nej, jag ska inte dricka.
Ja, jag ska in till stan.
Ja, jag ska ta det försiktigt.
Ja, jag ska höra av mig.
Nej, jag blir hämtad av mamma.
På väg till grusplanen, där vi sprang, brände och skrek, var det stora ämnet 'kvällen'. Vad ska alla gör ikväll? Är det fest någonstans? Ja, jag tror jag har fixat det. Hm... Inte min grej. Visst skulle det vara trevligt att gå på fest, men spriten avstår jag ifrån. Fattar inte grejen med att dricka Men, men, det får väl vara ungdomarnas hemlighet.
Det blev rätt sent igår. Klockan hann bli halv två, innan jag släckte lampan. Boken har verkligen påverkat mig. Tack Katarina von Bredow.
/Jasmine
På gympan var vi ute och spelade brännboll. Kanske har jag fått lite färg. (a)
Idag är det Valborgsmässoafton... Hm...
Nej, jag ska inte dricka.
Ja, jag ska in till stan.
Ja, jag ska ta det försiktigt.
Ja, jag ska höra av mig.
Nej, jag blir hämtad av mamma.
På väg till grusplanen, där vi sprang, brände och skrek, var det stora ämnet 'kvällen'. Vad ska alla gör ikväll? Är det fest någonstans? Ja, jag tror jag har fixat det. Hm... Inte min grej. Visst skulle det vara trevligt att gå på fest, men spriten avstår jag ifrån. Fattar inte grejen med att dricka Men, men, det får väl vara ungdomarnas hemlighet.
Det blev rätt sent igår. Klockan hann bli halv två, innan jag släckte lampan. Boken har verkligen påverkat mig. Tack Katarina von Bredow.
/Jasmine
Läsa i kvällens kyla
Hela eftermiddagen och hela kvällen har jag suttit ute på altanen och läst. Det finns bara ett sätt att beskriva de timmarna på: helt fantastisk. Att sitta och mysa med världens bästa bok, det är något som får mig att njuta. Man skulle kunna beskriva känslan som en väldigt långvarande orgasm.
Jag har läst mer än hälften av Katarina von Bredows verk 'Syskonkärlek'. Jag reagerar så som jag trodde. Vissa stunder måste jag ta en paus, tänka och stoppa tårarna, som gärna vill visa sig. Jag blir så lycklig av att läsa den boken! Att Katarina lyckats skriva en så underbar bok, det är en dröm. Om jag någon gång får chansen att träffa denna förebild, då ska jag fråga henne hur det var att skriva boken. Den är väldigt speciell. Jag vet ingen annan bok, som liknar 'Syskonkärlek'. Den skiljer sig också från hennes andra böcker. Den är uppbyggd på ett helt annat sätt och handlingen är ett stort mysterium - ett mästerverk.
Att jag kom in överhuvudtaget är Rickards förtjänst. Han påminde mig om tiden och om hur kallt det var ute. Tack.
Nu ska jag ta en dusch och sen fortsätta läsa. Jag ska läsa ut den i natt. Vet inte om jag orkar gå till skolan imon. Det känns inte så. Jag har fortfarande inte öppnat brevet från intagningen. Inte heller Kunskapsgymnasiets ärende har jag tittat på. Förlåt.
Godnatt.
<3
Tack Katarina.
Jag har läst mer än hälften av Katarina von Bredows verk 'Syskonkärlek'. Jag reagerar så som jag trodde. Vissa stunder måste jag ta en paus, tänka och stoppa tårarna, som gärna vill visa sig. Jag blir så lycklig av att läsa den boken! Att Katarina lyckats skriva en så underbar bok, det är en dröm. Om jag någon gång får chansen att träffa denna förebild, då ska jag fråga henne hur det var att skriva boken. Den är väldigt speciell. Jag vet ingen annan bok, som liknar 'Syskonkärlek'. Den skiljer sig också från hennes andra böcker. Den är uppbyggd på ett helt annat sätt och handlingen är ett stort mysterium - ett mästerverk.
Att jag kom in överhuvudtaget är Rickards förtjänst. Han påminde mig om tiden och om hur kallt det var ute. Tack.
Nu ska jag ta en dusch och sen fortsätta läsa. Jag ska läsa ut den i natt. Vet inte om jag orkar gå till skolan imon. Det känns inte så. Jag har fortfarande inte öppnat brevet från intagningen. Inte heller Kunskapsgymnasiets ärende har jag tittat på. Förlåt.
Godnatt.
<3
Tack Katarina.
Slutet av april
(Nej, jag kan inte låta bli att ladda upp den i stort format.)
De vita blommorna fick mig att tänka på maj...
Vår! Underbara vår! Eller vänta nu... Räknas det som vår, när det är 20 grader ute?? Jag undrar jag... Ärligt talat så hatar jag denna värme. Det är svettigt och äckligt. Mitt huvud gör så att allting blir körigt och jag orkar ingenting. Värme = No, thanks.
Förutom att jag har gått runt och klagat på värmen större delen av dagen, har jag - självklart - klagat på massa annat också. Min spanskalärare är enligt mig inte alls en bra lärare. Hon är elak, det är vad hon är. Vi hade 15 glosor till idag. Hur kommer det sig då att hon skriver upp 28 ord på tavlan? Jo, hon tror tydligen att vi ska komma ihåg även de glosorna vi hade till förra veckan. Hallå? Hur ska vi kunna komma ihåg alla ord? Man behöver repetera ord många gånger, för att komma ihåg dem. Självklart ska du kunna dem, när det är förhör, men efter det kan man ju inte komma ihåg alla. Sur blev jag och det förstörde även nästa lektion. Läraren i gymnastik hade sagt till mig i måndags att vi skulle vara ute idag. Jag och några andra begav oss till mötesplatsen, men fick där reda på av en annan lärare, att vi skulle vara inne. Så, det vara bara att gå tillbaka igen. Då hade de redan börjat med det så kallad 'Bip-testet' och det gick inte att hoppa in. Jag blev ledsen, kände mig misslyckad och gick in i omklädningsrummet och satte på mig vanliga kläder igen. Varför? Benen bara gick och jag var inte på humör. Ja, låt mig göra det...
Imorse började pappa tjata på mig. Enligt honom måste jag öppna brevet från gymnasieintagningen. Jag vill inte. Jag behöver tid att förbereda mig, tid att tänka igenom det hela. "Snart är det för sent." Ja, men jag skriter i det. Hm... Pappa sa att jag måste öppna det under denna vecka... Blir väl att kolla på det ikväll, deppa vid scrap-bookingen och sen sova. Gå till skolan imon? Det beror helt på. Jag orkar inte tänka på mer. Det räcker som det är. Och som om detta inte vore nog, så låg det två brev från Kunskapgymnasiet i brevlådan... Är det där jag kommit in? Fatta då hur besviken jag kommer att bli...
Jag vill sätta mig ute på altanen. Eftersom jag inte klarar av värmen, blir det parasollet fram. Ska läsa ut boken 'Räcker det om jag älskar dig?'. Efter det ska jag läsa favoriten 'Syskonkärlek'. Hoppas jag klarar av att läsa den, utan att bryta ihop totalt...
Puss
Katarina von Bredow
Katarina von Bredow är enligt mig en av de bästa författarna. Den första boken jag läste av henne var 'Expert på att rodna'. Efter det har jag också läst 'Hur kär får man bli?', 'Räcker det om jag älskar dig?' och 'Syskonkärlek'. Alla böckerna handlar om "förbjuden" kärlek. (Om man nu kan förbjuda kärlek?) Romanser med lärare, äldre killar och otrohet är det stora temat i hennes ungdomsböcker. Jag kan bara säga ett ord: älska! Jag har läst 'Hur kär..' och 'Räcker det om..' två gånger nu och ska även läsa hennes andra böcker flera gånger till!
Varför det nu blev ett inlägg om henne och hennes mästerverk är för att jag såg en ny bok på Bokia. Eller är den ny? Den heter 'Som om ingenting'. Hm... *Kolla upp* Nej, i min bok står det tydligen att den är från 1999. Ja, jag har då inte sett den innan.
1. 
2. 
3. 
1. - Expert på att rodna 2. - Knappt lovlig 3. - Hur kär får man bli?
4. 
5. 
4. - Räcker det om jag älskar dig? 5. - Som Jag vill Vara
6. 
7.
6. - Som om ingenting 7. - Syskonkärlek
Lite ord om böckerna, som jag har läs (det jag minns)t:
Expert på att rodna - Handlar om X, som måste flytta med sin mamma till den nya pojkvännen, Med honom kommer en "ny bror" till huvudpersonen. Intresse för denne äldre kille gör det hela komplicerat.
Hur kär får man bli? - Handlar om X och hur valet mellan bästa kompisen och killen ska göras. Vad gör man, när man faller för den redan paxade killen? Och om han dessutom är paxad av bästa vännen?
Räcker det om jag älskar dig? - X slits mellan problem hemma och pojkvännen gör det hela värre. X blir uppfångad av läraren Finn. Han lyssnar och hjälper... på olika sätt.
Syskonkärlek - Jag... jag blir tårögd bara jag tänker på den. Att en bok kan vara så underbar och så känsloladdad är verkligen ett under. Av alla e böcker jag läst av Katarina von Bredow, så är detta den absolut bästa. Av alla böcker jag läst i mitt liv... så hamnar 'Syskonkärlek' väldigt högt upp på listan.
Tack Katarina, för dessa underbara böcker. <3
Alkohol i unga år
Man märker att åldern hinner ifatt en. Många i klassen snackar om alkohol och festande, medan jag står där som ett fån. Människorna jag umgås med dricker inte och det är väldigt skönt. Jag tycker personligen att alkohol bara skapar problem. Inte bara det att det kostar en del, man tappar också kontrollen över sig själv. Jag som verkligen älskar att ha kontroll över allt och alla (förlåt) blir bara skrämd av tanken på att mista en så viktig del. Att inte ha koll på vad som händer runt omkring, det får mig panikslagen. Dricka är bara onödigt. Man vinner inget på det. Drickandet är snarare än förlust.
I dagens samhälle är det många unga som dricker. Hur kommer det sig? Vad är det som gör att alkoholen hamnat i händerna på den yngre generationen? Vem köper ut? Finns det föräldrar som inte sätter gränser? Behöver man sätta gränser? Jag tror aldrig jag haft den diskussionen hemma. Den har inte behövts. Hoppas att jag inte behöver ta den heller. Alla klarar ju olika mycket och jag vill inte riskera att dricka mig redlöst full. Varför dricker man? Många anser att man slappnar av mer. Själv vet jag inte. Jag skulle nog behöva slappna av, men alkohol är helt säkert inte det bästa sättet. Det kanske funkar, men jag tänker inte riskera min kropps hälsa. Människans organ är inte gjorde för att ta hand om spriten. Visst, kroppen renar, men till vilket pris?
Att dricka vi 15 års ålder är inte något jag rekommenderar. Varför gör man det? Vad är meningen med att få i sig alkoholhaltig dryck?
Min åsikt kommer säkert ha ändrats inom ett år, men jag hoppas då att jag vet att jag gjort fel. Som vuxen hoppas jag att spriten inte blir en flyktväg för mig. Hur gör man för att undvika att dricka för mycket, när man blir äldre? Jag tror de flesta har fått i sig för mycket, åtminstone en gång i livet. Jag hoppas att alla lärt sig något av det. Och har de inte lärt sig än, så kommer de lära sig av varje misstag, varje gång de blir för påverkade.
Tack för ordet.
I dagens samhälle är det många unga som dricker. Hur kommer det sig? Vad är det som gör att alkoholen hamnat i händerna på den yngre generationen? Vem köper ut? Finns det föräldrar som inte sätter gränser? Behöver man sätta gränser? Jag tror aldrig jag haft den diskussionen hemma. Den har inte behövts. Hoppas att jag inte behöver ta den heller. Alla klarar ju olika mycket och jag vill inte riskera att dricka mig redlöst full. Varför dricker man? Många anser att man slappnar av mer. Själv vet jag inte. Jag skulle nog behöva slappna av, men alkohol är helt säkert inte det bästa sättet. Det kanske funkar, men jag tänker inte riskera min kropps hälsa. Människans organ är inte gjorde för att ta hand om spriten. Visst, kroppen renar, men till vilket pris?
Att dricka vi 15 års ålder är inte något jag rekommenderar. Varför gör man det? Vad är meningen med att få i sig alkoholhaltig dryck?
Min åsikt kommer säkert ha ändrats inom ett år, men jag hoppas då att jag vet att jag gjort fel. Som vuxen hoppas jag att spriten inte blir en flyktväg för mig. Hur gör man för att undvika att dricka för mycket, när man blir äldre? Jag tror de flesta har fått i sig för mycket, åtminstone en gång i livet. Jag hoppas att alla lärt sig något av det. Och har de inte lärt sig än, så kommer de lära sig av varje misstag, varje gång de blir för påverkade.
Tack för ordet.
Grön Vår
Visst är det härligt? Allt är grönt och vårsolen värmer göteborgarna. Personligen har jag inte slutat med jackan än. Det är kallt på morgonen, därför väljer jag att ha jackan på ett tag till. En annan sak är att det blåser här vid havet. Vinden fläktar svalt - inte kallt, inte varmt - så jackan är skön att ha på. Något som gör mig lite besviken är att körsbärsträden inte längre är lika fina. Det är lite synd. Det var så vackra förut, men de vita blommorna. Nu är träden överblommade. De små blombladen dalar sakta ner till marken och försvinner in i asfalten, när folket trampar söner dem.
Min dag har i allmänhet varit bra. På förmiddagen hade vi inte vanlig undervisning. Två entreprenörer från Chalmers Tekniska Högskola var på besök. De pratade om hur man startar projekt och driver dem framåt. Det var riktigt intressant att lyssna på. I årskurs nio är det nog inte många elever som får chansen att lära sig sådant.
Svenskan blev inte direkt någon lektion. Vår lärare trodde inte att vi skulle ha några "riktiga" lektioner idag, så hon skulle iväg på annat håll. Vi fick jobba med vad vi ville, vilket slutade med att musik sattes på. Jag orkade inte bry mig.
Vi hade i alla fall syslöjd. Jag är snart klar med min necessär. Jag ser verkligen fram emot att få ta med den hem, få visa Rickard den. (a) Den har krävt många humörsvängningar. Som de flesta vet, som har träffat mig personligen, så har jag alltid kraftiga humörsvängningar. Det är inte 'en gång i månaden', det är min personlighet. Går det bra med arbetet, då blir jag jätteglad. Ledsen och arg blir jag, när det inte fungerar som jag vill. I eftermiddag gick det faktiskt bra. Jag blev lite sur i början av lektionen, men sen var jag på riktigt bra humör, när jag gick där ifrån.
Missade bussen, som jag för det mesta gör på tisdagar, men det gjorde inget. Följde Joseph hem och lufsade sedan vidare till Bokia. Inte för att jag skulle ha något, jag ville mest fördriva tiden.
Jag har faktiskt varit glad idag; förmiddagen var intressant, besöket jag, Joseph och Oscar gjorde i The English Shop var mysigt och solen har gett värme hela dagen. En härlig dag helt enkelt. :)
Kramis
Min dag har i allmänhet varit bra. På förmiddagen hade vi inte vanlig undervisning. Två entreprenörer från Chalmers Tekniska Högskola var på besök. De pratade om hur man startar projekt och driver dem framåt. Det var riktigt intressant att lyssna på. I årskurs nio är det nog inte många elever som får chansen att lära sig sådant.
Svenskan blev inte direkt någon lektion. Vår lärare trodde inte att vi skulle ha några "riktiga" lektioner idag, så hon skulle iväg på annat håll. Vi fick jobba med vad vi ville, vilket slutade med att musik sattes på. Jag orkade inte bry mig.
Vi hade i alla fall syslöjd. Jag är snart klar med min necessär. Jag ser verkligen fram emot att få ta med den hem, få visa Rickard den. (a) Den har krävt många humörsvängningar. Som de flesta vet, som har träffat mig personligen, så har jag alltid kraftiga humörsvängningar. Det är inte 'en gång i månaden', det är min personlighet. Går det bra med arbetet, då blir jag jätteglad. Ledsen och arg blir jag, när det inte fungerar som jag vill. I eftermiddag gick det faktiskt bra. Jag blev lite sur i början av lektionen, men sen var jag på riktigt bra humör, när jag gick där ifrån.
Missade bussen, som jag för det mesta gör på tisdagar, men det gjorde inget. Följde Joseph hem och lufsade sedan vidare till Bokia. Inte för att jag skulle ha något, jag ville mest fördriva tiden.
Jag har faktiskt varit glad idag; förmiddagen var intressant, besöket jag, Joseph och Oscar gjorde i The English Shop var mysigt och solen har gett värme hela dagen. En härlig dag helt enkelt. :)
Kramis
Gemini
Mitt armband och de nya delarna.
'Smycket' har utförsäljning, så jag passade på att gå in och kolla på berlocker till mitt armband. Jag har två armband - ett på varje arm. På högra handen har jag två hjärtan (för att mormor älskar mig (fick berlocken av henne)), en tass (Jag hade en gosedjurshund, när jag var liten. Har fortfarande kvar den och oftast sover han på min säng.), ett äpple (När tandställningen försvann, kunde jag äntligen äta äpple igen, utan att det fastnade i skiten.) och ett kors (Konfirmerad). På vänster arm har jag tre berlocker, som jag fått av Emma. <3 Man kan nog säga att berlockerna på detta armband står för saker jag tror på: "Peace" - Vem vill inte ha fred?, Kvinnotecknet - Kvinnor är lika mycket värda som män, En nyckel - Man behöver en nyckelknippa, för att förstå sig på alla olika människor och dess personligheter.
Nya inköp:
Från vänster till höger:
Hjärtat med 'Friends' - för att jag älskar mina underbara vänner i klassen (Joseph. Alle, Oscar, William, Johan, Backi)! Med denna symbolen hoppas jag, att jag inte glömmer bort er. Ni kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. <3
Klövern - Jag tror på lyckan. Alla strävar efter lycka. Varför lever man annars? Och när man väl hittat lyckan, då vill man aldrig lämna ifrån sig den.
Blå blomma - Jag tyckte den var väldigt fin. Den får mig att bli glad och just i denna period av mitt liv, så känner jag mig glad. Den kommer sitta på mitt armband, som en påminnelse om hur livet ger glädje.
Grodprinsen - Jag har funnit en prins - Min Rickard. <33
Puss
Klänningen köpt
Äntligen! Mamma var väldigt snäll och mötte mig, så att vi kunde kolla på klänningen. Vi gick till GinaTricot på Backaplan. Personligen tycker jag att affärerna i sin helhet är bättre där. Det är mer ordning och därför hittar man lättare i affärerna. Jag fick köpt min klänning, dock inte den jag tittade på. Istället blev det den här...
Röd klänningen med vita prickar.
Ja, jag vet att den skriker 'Röd!', men så är nu fallet. Jag har inte använt klänning på... ett år och då var jag påtvingad den rosa valklänningen, som jag kallar det. Namnet har den fått, för att jag tycker att jag i den ser ut som en uppblåst val. Man har sina idéer. I alla fall. Jag provade klänningen jag egentligen kom dit för att köpa, men den passade varken mig eller mamma i smaken. Den var för söt och inte alls en klänningen jag vill ha. Istället hittade vi den prickiga. Jag var först lite skeptisk. Kollade på den, när jag var ensam på stan och nu fanns den där igen. Mamma tyckte jag skulle prova den, så varför inte? Den var faktiskt lite söt på mig.
Jag har hört av flera stycken, att de inte kan tänka sig mig i klänning. Därför har jag nu valt att inte lägga upp bilder på, när jag har klänningen på mig. Det får bli en överraskning. Jag provade en likadan klänning, fast svart med vita prickar. Den var också fin, men ändå lite tråkig. Jag går nästan alltid runt i svart och tyckte nu att det var dags för en förändring. Jag kommer alltså komma till avslutningen i en skrikande röd klänning. Hur många kommer inte lägga märket till mig? Jag hoppas att jag slipper uppmärksamhet, men man får väl räkna med lite skumma blickar.
/Jasmine
Röd klänningen med vita prickar.
Ja, jag vet att den skriker 'Röd!', men så är nu fallet. Jag har inte använt klänning på... ett år och då var jag påtvingad den rosa valklänningen, som jag kallar det. Namnet har den fått, för att jag tycker att jag i den ser ut som en uppblåst val. Man har sina idéer. I alla fall. Jag provade klänningen jag egentligen kom dit för att köpa, men den passade varken mig eller mamma i smaken. Den var för söt och inte alls en klänningen jag vill ha. Istället hittade vi den prickiga. Jag var först lite skeptisk. Kollade på den, när jag var ensam på stan och nu fanns den där igen. Mamma tyckte jag skulle prova den, så varför inte? Den var faktiskt lite söt på mig.
Jag har hört av flera stycken, att de inte kan tänka sig mig i klänning. Därför har jag nu valt att inte lägga upp bilder på, när jag har klänningen på mig. Det får bli en överraskning. Jag provade en likadan klänning, fast svart med vita prickar. Den var också fin, men ändå lite tråkig. Jag går nästan alltid runt i svart och tyckte nu att det var dags för en förändring. Jag kommer alltså komma till avslutningen i en skrikande röd klänning. Hur många kommer inte lägga märket till mig? Jag hoppas att jag slipper uppmärksamhet, men man får väl räkna med lite skumma blickar.
/Jasmine
Längtan till 800 m
Friluftsdag på Slottskogsvallen idag. Inte riktigt min grej med friidrott, men man måste ju. Först var det kast med liten boll. Kan inte säga att jag stylade speciellt bra, men det är okej. Stafetten gick bra: klassen vann. Grattis! En lite längre rast och sen kula, höjdhopp (där det endast var tio i klassen som hoppade, på grund av att det endast fanns en matta och att två klasser skulle hoppa samtidigt), 100 meter och längdhopp. Även om jag inte var bäst, så är jag ändå nöjd. Hela dagen hade jag i baktanken att det efterlängtade loppet på 800 meter skulle vara. Det startade tidigare, vilket innebar att jag kom hem tidigare. Det var underbart att springa. Jag pressade inte mig själv, kan inte ens påstå att jag gjorde mitt yttersta, men jag njöt av stunden och det är för mig det viktigaste! :)
Panik drabbades jag av, men känslan gick snart över. Var vid övergångsställen, när jag såg att några sprang en bit bort. En buss skulle de säkert med, men jag såg ingen... Ur tunneln kom en buss: min buss. Typiskt. Panik, förvirring och ilska blandades och resulterade till känslor av lugn, besvikelse, skam och hat. Jag var säker på att bussen skulle gå kvart i, så varför kom det en nu då? Turen innan skulle ju gå kvart över! Hade jag kollat fel? Skäms på mig. Jag förstod att det inte var något att bli arg för. Jag kunde ju ändå inte göra något åt det. Gick med jämna steg till väntkuren och kollade tidtabellen. Nej, det skulle inte gå någon buss nu. Jag hade rätt. På bänken satt några killar. Jag frågade om det var Lila som gick och de konstaterade att så var fallet. '... men den som skulle gå... innan kom inte..' Oh, va bra! :D Då hade jag alltså inte missat bussen. Skönt.
Vilken temperatur kan det ha varit under dagen? 20 grader? Det var i alla fall himla varmt och jag svettades inte bara av att springa, utan också av att bara finnas. Jag gillar inte värme. Det är obehagligt. Man kan liksom inte göra något åt det. Är det för kallt, kan man ta på sig en tröja, men är det för varmt kan man ju gärna inte klä av sig allt, när man är ute bland folk. Inte lämpligt, så där sitter man, svettig och äckligoch bara längtar efter duschen. Det var underbart att få komma hem och få kallt vatten över den nakna kroppen.
Om en stund ska jag in till stan och möta mamma. Vi ska kolla på klänning (kanske den jag la upp bild på här i bloggen) och jag hoppas på att vi ska kolla skor. Jag behöver verkligen ett par sommarskor. Båda paren ballerinaskor, som jag hade förra året och även äret innan dess, är sönder och hålen stänger inte precis ut vatten.
Man kan alltid hoppas att man får med sig något nytt hem. Det var evigheter sen jag köpte något nytt känns det som. xD
Pussar
Panik drabbades jag av, men känslan gick snart över. Var vid övergångsställen, när jag såg att några sprang en bit bort. En buss skulle de säkert med, men jag såg ingen... Ur tunneln kom en buss: min buss. Typiskt. Panik, förvirring och ilska blandades och resulterade till känslor av lugn, besvikelse, skam och hat. Jag var säker på att bussen skulle gå kvart i, så varför kom det en nu då? Turen innan skulle ju gå kvart över! Hade jag kollat fel? Skäms på mig. Jag förstod att det inte var något att bli arg för. Jag kunde ju ändå inte göra något åt det. Gick med jämna steg till väntkuren och kollade tidtabellen. Nej, det skulle inte gå någon buss nu. Jag hade rätt. På bänken satt några killar. Jag frågade om det var Lila som gick och de konstaterade att så var fallet. '... men den som skulle gå... innan kom inte..' Oh, va bra! :D Då hade jag alltså inte missat bussen. Skönt.
Vilken temperatur kan det ha varit under dagen? 20 grader? Det var i alla fall himla varmt och jag svettades inte bara av att springa, utan också av att bara finnas. Jag gillar inte värme. Det är obehagligt. Man kan liksom inte göra något åt det. Är det för kallt, kan man ta på sig en tröja, men är det för varmt kan man ju gärna inte klä av sig allt, när man är ute bland folk. Inte lämpligt, så där sitter man, svettig och äckligoch bara längtar efter duschen. Det var underbart att få komma hem och få kallt vatten över den nakna kroppen.
Om en stund ska jag in till stan och möta mamma. Vi ska kolla på klänning (kanske den jag la upp bild på här i bloggen) och jag hoppas på att vi ska kolla skor. Jag behöver verkligen ett par sommarskor. Båda paren ballerinaskor, som jag hade förra året och även äret innan dess, är sönder och hålen stänger inte precis ut vatten.
Man kan alltid hoppas att man får med sig något nytt hem. Det var evigheter sen jag köpte något nytt känns det som. xD
Pussar
Intensivt
Vad får en att fortsätta? Dagen har varit intensiv och lugn och ro fanns inte på schemat. Kratta löv, springa till Hemköp, duscha, Sims (men där fick jag ingen lugn och ro, bara ännu mer stress), gäster, mat, sms (kanske fick jag en aning lugn, men blev sedan lika stressad igen), spel och sen var det slut. Sätter mig vid datorn och gör inte saken bättre.
Jag vill finnas till för alla, men lyckas inte. Jag skjuter upp på allt viktigt, tills det är för sent.
Sanningen svider och det gör också tårarna.
Bränner bakom ögonlocken gör känslorna som bara vill ut.
Hjärtat slår fort, men blodet transporteras inte runt.
Lungorna slutar fungera för en stund.
Andningen stannar upp.
Jag tänker.
Jag drömmer.
Jag minns.
Och jag hoppas.
Jag vill att allt ska blir bra,
men världen säger nej.
Lite bilder:
Rosa diskborste. <3 Vindruvor
Exploderande dryck Tilltugg
Kram
Jag vill finnas till för alla, men lyckas inte. Jag skjuter upp på allt viktigt, tills det är för sent.
Sanningen svider och det gör också tårarna.
Bränner bakom ögonlocken gör känslorna som bara vill ut.
Hjärtat slår fort, men blodet transporteras inte runt.
Lungorna slutar fungera för en stund.
Andningen stannar upp.
Jag tänker.
Jag drömmer.
Jag minns.
Och jag hoppas.
Jag vill att allt ska blir bra,
men världen säger nej.
Lite bilder:
Rosa diskborste. <3 Vindruvor
Exploderande dryck Tilltugg
Kram
Confused
I' try to fit in, but I don't succeed.
What do you want me to do?
I can't help who I am.
Please, give me an answer.
I guess it's to late,
but I don't give up.
I want you to stay.
Not with me,
if you don't want to,
but please stay
on this earth.
I can't help
that I loved you once...
I'm sorry.
What do you want me to do?
I can't help who I am.
Please, give me an answer.
I guess it's to late,
but I don't give up.
I want you to stay.
Not with me,
if you don't want to,
but please stay
on this earth.
I can't help
that I loved you once...
I'm sorry.
Krattat
Jag är svettig som en gris! Att jag skulle kräla i rabatten var inte precis vad jag räknade med, när mamma bad mig kratta löv. Suck. Nu är jag arg, irriterad och har absolut ingen lust att åka och köpa den där förbannad avokadon! Varför blir jag så arg? Det finns ju egentligen ingenting att bli arg för, men jag är arg. Typiskt. Ska jag springa till Hemköp? Kan man komma in svettig i en matbutik? Hm... Frågan är om jag ens bryr mig om det just nu. Hm... Jag springer till Hemköp - där har vi det! Duscha måste jag ändå göra i vilket fall, så jag kan lika väl springa dit.
Jag hoppas att det blir något Sims, innan gästerna kommer. Man kan alltid hoppas.
"Glöm inte bort att
äta frukost om du
inte redan gjort det!
X3 <3"
Min pojkvän är väldigt söt, som bryr sig om mig.
Ja, jag åt frukost vid Sims.
Ha det!
Jag hoppas att det blir något Sims, innan gästerna kommer. Man kan alltid hoppas.
"Glöm inte bort att
äta frukost om du
inte redan gjort det!
X3 <3"
Min pojkvän är väldigt söt, som bryr sig om mig.
Ja, jag åt frukost vid Sims.
Ha det!
Advokado
Det är en månad och några dagar mellan min och min systers födelsedag. Vi firar därför våra födelsedagar tillsammans ungefär i mitten. Den dagen är inträffar idag detta år. Släkten kommer vid tre-tiden och innan dess ska vi ha gjort en del. Städningen skedde igår. Jag hatar att städa hemma. Alla är irriterade, det ligger liksom som en hinna över allt damm. Inte speciellt kul. Detta lager ligger kvar hela kvällen. Det slutade med att jag satt uppe själv på mitt rum och såg halva Robinson. Trevligt. Jag har också börjat med mitt scrap-booking-projekt. Satt och pysslade lite med det igår.
Just nu ligger allt material på golvet.
Jag hoppas på att få köpt lite förvaringslådor,
där jag kan lägga alla papper, pennor och klisterlappar.
Jag och L har fått i uppdrag att fixa till uteplatsen. Jag ska kratta bort löv från gräsmattan och försöka få bort det värsta i rabatten. L ska tvätta de blå utemöblerna i plast. Sen ska vi bort till Hemköp och köpa avokado. (Inte advokado, som min syster kallade det. Det var lite kul. :P) Tydligen passade det inte att köpa avokado på Ica maxi, eftersom de var så hårda. Kräsen mamma? Kanske. Eller... ja.
Mamma och L har redan ätit frukost. Det har inte jag.
Ska spela Sims nu. Kanske äter sen.
Puss
Just nu ligger allt material på golvet.
Jag hoppas på att få köpt lite förvaringslådor,
där jag kan lägga alla papper, pennor och klisterlappar.
Jag och L har fått i uppdrag att fixa till uteplatsen. Jag ska kratta bort löv från gräsmattan och försöka få bort det värsta i rabatten. L ska tvätta de blå utemöblerna i plast. Sen ska vi bort till Hemköp och köpa avokado. (Inte advokado, som min syster kallade det. Det var lite kul. :P) Tydligen passade det inte att köpa avokado på Ica maxi, eftersom de var så hårda. Kräsen mamma? Kanske. Eller... ja.
Mamma och L har redan ätit frukost. Det har inte jag.
Ska spela Sims nu. Kanske äter sen.
Puss
Grannarna
Jag, mamma och L har bott här i området i fem och ett halvt år. Under den tiden har det flyttats och nya grannar har bott in sig. Mamma pratar med allt och alla. Jag är också utåtriktad, men inte lika extremt. Eller? Jag gick in i området, efter min sköna springtur, och det första jag ser är föräldrar. De är ute, umgås med grannarna, njuter av solen och har koll på barnen. Jag har aldrig tänkt på det innan, men jag tror faktiskt att det här området är väldigt bra. Jag menar... Alla är välkomna här. Det är inte bara barnfamiljer, som bor här. Majoriteten kanske är föräldrar med barn på några år, men det bor också äldre människor här. Och så vi; mamma med två tonåringar. Haha, passar vi in? Ja, det tycker jag att vi gör.
Jag blev så himla glad av att se, att folk trivs tillsammans. Det är sådan bra stämning, en härlig tillvaro. Tack grannar. <3
Ut med ilskan
Efter någon timma på stan var jag helt slutkörd. Jag fick panik. Inte samma känsla, som jag kände i tisdags, men ändå liknande. All värme tog kol på mig. När det är för varmt, blir jag irriterad och vill helst sitta inne i en kall källare. Hm... Lite svårt, om man är mitt i centrala stan. Jag ville verkligen hem, så jag sprang och hann med bussen. Underbart. <3 Där var det självklart varmt, men fönstret var öppet, så det fläktade. Kom av och kände forfarande att ilskan var kvar.
Varför blir jag arg? Ja, det undrar jag också. Idag blev jag irriterad i skolan. Varför? Det vet jag inte. Jag tror det kan bero på att jag inte blir arg, när tillfället verkligen är. Istället går jag och är sur och irriterad på småsaker. Inte bra. Detta måste jag göra någonting åt. Panik och irritation... Hm... Det låter inte så great.
Jag tror jag har hittat ett sätt att bli av med min ilska. På vägen hem från bussen blev jag himla sugen på att springa. Jag var ju redan svettig som en gris, så varför inte springa lite? Ja, det var precis vad jag gjorde. Kom hem, bytte om och sprang. Jag har ingen aning om hur länge jag var ute, men det var skönt. Halva rundan sprang jag hela tiden. Högt tempo var det också. Benen bara sprang, samtidigt som jag fick tid att tänka i fred. Kan man ha det bättre? Knappast. Jag kände inte samma trötthet, som jag brukar känna. När jag stannade och började gå kändes allt mycket bättre. Jag var intelika arg, jag var lugn och jag kände harmoni. Jag stannade inte, för att orken gick ut mig. Tvärtom kändes det som att jag fick orken tillbaka. All ilska var borta och jag kände inte längre suget av att springa. Det är kanske det dem menar, när personer i samhället säger att de mår bättre av att träna...? Jag gick sista biten. Den hetsiga musiken jag lyssnat på, hade jag bytt ut till lugna låtar. Det var underbart skönt att bara gå i sommarvärmen. Soligt, varmt - nej tack, men okej.
Kanske borde jag springa oftare?
Om det hjälper mot ilskan, så är det väl bara positivt? :)
Kjam
Varför blir jag arg? Ja, det undrar jag också. Idag blev jag irriterad i skolan. Varför? Det vet jag inte. Jag tror det kan bero på att jag inte blir arg, när tillfället verkligen är. Istället går jag och är sur och irriterad på småsaker. Inte bra. Detta måste jag göra någonting åt. Panik och irritation... Hm... Det låter inte så great.
Jag tror jag har hittat ett sätt att bli av med min ilska. På vägen hem från bussen blev jag himla sugen på att springa. Jag var ju redan svettig som en gris, så varför inte springa lite? Ja, det var precis vad jag gjorde. Kom hem, bytte om och sprang. Jag har ingen aning om hur länge jag var ute, men det var skönt. Halva rundan sprang jag hela tiden. Högt tempo var det också. Benen bara sprang, samtidigt som jag fick tid att tänka i fred. Kan man ha det bättre? Knappast. Jag kände inte samma trötthet, som jag brukar känna. När jag stannade och började gå kändes allt mycket bättre. Jag var inte
Kanske borde jag springa oftare?
Om det hjälper mot ilskan, så är det väl bara positivt? :)
Kjam
Passande klänning?
Att gå på stan är något av det värsta jag vet. Inte bara det att jag inte har tycke för kläderna som säljs i affärerna, jag hatar hela miljön. Det är varmt, musik spelas överallt och dessutom är folk väldigt respektlösa och går där det passar dem. Jag blir trött bara jag tänker på det. Jag var, trots allt hat, tvungen att åka in till stan. Snart är det avslutningen på grundskolan och jag har fortfarande inte köpt någon klänning. Hjälp? Vad ska man ha? Vad bör man undvika att klä sig i? Jag var på GinaTricot och kollade lite...
Vad tycks? Bör man kolla extra noga? Passar den på mig?
Tack för din åsikt.
Vad tycks? Bör man kolla extra noga? Passar den på mig?
Tack för din åsikt.
Stöttande
Tack för de fina kommentarerna. <3 Jag blir väldigt glad av att läsa dem. Även om de är fulla av djup, så ger det mig frihet. Jag tänker mycket på det här med valet. Jag anser att frihet är det viktigaste, så... Just nu känns det som att Vittra kommer ge mig mest frihet, men det kan jag ju inte veta. Schillerska verkar bra. Dessutom ska ju Joseph gå där! :D <3 Kanske några andra man känner? Jag vet två till...
När jag gick från Schillerska kändes det bara som en stor kommunal skola, med kurser som intresserar mig. Besöket på Vittra kändes annorlunda. Jag gick genom portarna och ut på gatan... Under den korta stunden kände jag friheten komma över mig. Jag kände mig hemma. En liknande känsla fick jag, när jag gick från Kunskapsgymnasiet (skolan jag valt i tredje hand - än så länge). Jag kände mig hemma där, men här - på Vittra - kände jag också något nytt: nytänkande och insperation till att lära. Att gå på Schillerska kommer nog bli som "en fortsättning på grunskolan", eftersom den är kommunal. Om jag fortsätter min utbildning på Vittra hoppas jag på att få känna att jag går i gymnasiet. Inte för ansträngande, men ändå en förändring. Detta kan bero på att skolan är en friskola och att de jobbar på ett annat sätt.
Hm... Svåra val och jag fortsätter att fundera. Tack för erat stöttande. Det värmer.
När jag gick från Schillerska kändes det bara som en stor kommunal skola, med kurser som intresserar mig. Besöket på Vittra kändes annorlunda. Jag gick genom portarna och ut på gatan... Under den korta stunden kände jag friheten komma över mig. Jag kände mig hemma. En liknande känsla fick jag, när jag gick från Kunskapsgymnasiet (skolan jag valt i tredje hand - än så länge). Jag kände mig hemma där, men här - på Vittra - kände jag också något nytt: nytänkande och insperation till att lära. Att gå på Schillerska kommer nog bli som "en fortsättning på grunskolan", eftersom den är kommunal. Om jag fortsätter min utbildning på Vittra hoppas jag på att få känna att jag går i gymnasiet. Inte för ansträngande, men ändå en förändring. Detta kan bero på att skolan är en friskola och att de jobbar på ett annat sätt.
Hm... Svåra val och jag fortsätter att fundera. Tack för erat stöttande. Det värmer.
Ylande fågel
Ibland blir det bara för mycket. Det behöver inte vara en världskatastrof, för att känslan av panik ska drabba mig. Vissa dagar är helt enkelt inte tänkta att bli, som de borde.
Att vakna upp imorse var helt klart underbart! Jag vaknade av mig själv. 'Vad var klockan tro?' 'Vad händer idag?' 'Mysigt att bara ligg här. Ensam. Tillsammans. I mina blåa lakan.' Utanför fönstret hörde jag fåglarnas rop... och där ibland ett ylanade. Haha, en fågel (antagligen en fiskmås) satt och ylade utanför mitt fönster! Ööhhhuuww! Vad var det med den där fågeln??? xD
Jag kom iväg till skolan ordentligt. Vägen dit fungerade bra. Hm... Det får mig att tänka på att jag inte skrivit brev till Västtrafik på senaste tiden. De har skärpt sig måste jag säga. ;) Som sagt, vägen dit gick bra. Tog en extra sväng genom Haga, för att fördriva lite tid, innan skolan började. Bättre att vara ute och röra på sig, när man ändå har tid att fördriva. :)
Under lektionen skulle vår lärare börja med de muntliga nationella proven i matte. Klassen är indelade i grupper och han skulle ta de grupper som var fulla. Under tiden skulle vi jobba med fysiken, som han gick igenom igår, eller öva inför nationella provet, som vi ska ha på torsdag. Jag bestämde mig för att jobba med fysiken, så slipper jag göra lika mycket hemma. Dessutom kunde jag få hjälp av läraren lite då och då (när han inte hade nationella prov). Tydligen beslutade sig större delen av klassen, för att inte jobba över huvudtaget. Några sprang runt, andra skrek och en tredje började med Hänga Gubben. Kaos! Jättebra. Där satt jag och försökte plugga in fysiken och jag fattade ingenting. Det var väldigt svårt att koncentrera sig i den miljön. Tillslut fick jag läst igenom det en gång. Efter det läste jag det ännu en gång och hade då understrykningspennor i handen. Det blev rast, men jag satt kvar, för att göra klart arbetet. Nästa lektion: jag låg på bänken. Orkade inte göra något. Hade ju läst det och var nu allmänt trött på det...
Vi gick ner till matsalen. Lukten som nådde mig, när jag tagit några steg ner för trappan, dödade säkert ett par hjärnceller. Dagens lunch: malen fisk i folieform (fiskpudding), överkokt potatis och smält fett (skirat smör). Det var droppen! I ren panik flydde jag från allt. Ja, jag flydde, tog min väska och sprang. Inte den bästa lösningen, men paniken tog överhand. Ganska skönt. Hade flyt och han med bussen.
Hemma. Ska spela Sims. Ja, jag får det. Att koppla bort allt kommer nog få mig på bättre humör. Frågan är bara om Joseph kommer ringa igen, vilket han redan har gjort två gånger... Kommer jag åka tillbaka till skolan, som han så gärna vill? Nej. Jag stannar här. Godnatt.
Att vakna upp imorse var helt klart underbart! Jag vaknade av mig själv. 'Vad var klockan tro?' 'Vad händer idag?' 'Mysigt att bara ligg här. Ensam. Tillsammans. I mina blåa lakan.' Utanför fönstret hörde jag fåglarnas rop... och där ibland ett ylanade. Haha, en fågel (antagligen en fiskmås) satt och ylade utanför mitt fönster! Ööhhhuuww! Vad var det med den där fågeln??? xD
Jag kom iväg till skolan ordentligt. Vägen dit fungerade bra. Hm... Det får mig att tänka på att jag inte skrivit brev till Västtrafik på senaste tiden. De har skärpt sig måste jag säga. ;) Som sagt, vägen dit gick bra. Tog en extra sväng genom Haga, för att fördriva lite tid, innan skolan började. Bättre att vara ute och röra på sig, när man ändå har tid att fördriva. :)
Under lektionen skulle vår lärare börja med de muntliga nationella proven i matte. Klassen är indelade i grupper och han skulle ta de grupper som var fulla. Under tiden skulle vi jobba med fysiken, som han gick igenom igår, eller öva inför nationella provet, som vi ska ha på torsdag. Jag bestämde mig för att jobba med fysiken, så slipper jag göra lika mycket hemma. Dessutom kunde jag få hjälp av läraren lite då och då (när han inte hade nationella prov). Tydligen beslutade sig större delen av klassen, för att inte jobba över huvudtaget. Några sprang runt, andra skrek och en tredje började med Hänga Gubben. Kaos! Jättebra. Där satt jag och försökte plugga in fysiken och jag fattade ingenting. Det var väldigt svårt att koncentrera sig i den miljön. Tillslut fick jag läst igenom det en gång. Efter det läste jag det ännu en gång och hade då understrykningspennor i handen. Det blev rast, men jag satt kvar, för att göra klart arbetet. Nästa lektion: jag låg på bänken. Orkade inte göra något. Hade ju läst det och var nu allmänt trött på det...
Vi gick ner till matsalen. Lukten som nådde mig, när jag tagit några steg ner för trappan, dödade säkert ett par hjärnceller. Dagens lunch: malen fisk i folieform (fiskpudding), överkokt potatis och smält fett (skirat smör). Det var droppen! I ren panik flydde jag från allt. Ja, jag flydde, tog min väska och sprang. Inte den bästa lösningen, men paniken tog överhand. Ganska skönt. Hade flyt och han med bussen.
Hemma. Ska spela Sims. Ja, jag får det. Att koppla bort allt kommer nog få mig på bättre humör. Frågan är bara om Joseph kommer ringa igen, vilket han redan har gjort två gånger... Kommer jag åka tillbaka till skolan, som han så gärna vill? Nej. Jag stannar här. Godnatt.
Vilket besked?
I torsdags kom beskedet, om jag kommit in på mitt första- eller andrahandsval, när det gäller gymnasiet. Jag har inte kollat än. Det känns på något sätt så onödigt. Jag känner mig inte redo än, så varför göra det? Alla andra har säkert kollat, men jag väntar. Mina tankar om vad jag ska välja går fram och tillbaka.
Så sent som igår var jag helt säker på att jag skulle ta bort Vittra Vasastan (Samhälle - Kultur) som förstahandsval, men idag ändrade jag mig. Detta gjorde jag under lektionen i engelska. Vi hade en riktigt bra vikarie. Han inspirerade, var lite knäpp, men allt detta på ett roligt sätt. De flesta i klassen satt där med ett leende på läpparna - även jag, som annars brukar sitta där sammanbiten. På Vittra är många av lärarna väldigt unga. På Schillerska (Samhäll - Estet), som jag valt i andra hand, är många lärare lite äldre. Kanske spelar det ingen roll eller så gör det det. Jag vill få en bra utbildning. Min lärare ska förstå mig och jag ska känna samhörighet med min utbildning. Vilka krav jag ställer va?
För- och nackdelar med...:
Schillerska - En stor skola. Sägs vara både bra och dålig. Har 'foto' som en valbar kurs, vilket intresserar mig och en av mina stora hobbies. Lärarna verkar kunna sina ämnen. Blandat folk? Kanske. 1/3 av eleverna är killar - dåligt. Vill jag läsa mer matte, så tror jag inte det går att lösa.
Vittra Vasastan - En mindre skola med runt fyrahundra elever. Man jobbar med något som kallas case, man jobbar med verkligheten, exempel valet i USA. Lärarna jag träffade, när det var öppet hus, var väldigt unga och jag kände direkt samhörighet. Det går "rykten" om att det bara går "bratz" och "fjortisar" där, ska man tro på det? Spelar det någon roll? Jag frågade om man har möjlighet att läsa mer matte och en lärare svarade att "bara du säger till i tid, så går det att fixa." Ska man tro på det? Är det verkligen så enkelt? Jag har pratat med lärare, som jobbar i grundskolan och de tror att man får jobba mycket med självstudier. Klarar jag det? Jag behöver någon som stöttar mig, om jag faller. Får jag den hjälpen på Vittra? Det som kanske är lite negativt också, är att jag inte får chansen att jobba med ett intresse. Jag får inte jobba med foto (som jag kanske får chans till, om jag börjar på Schillerska). Jag älskar att skriva, men av de utbildningar jag har kollat på, såfinns det inget som passar mig blir jag bara snurrig av att kolla runt så mycket. Det tar verkligen på krafterna. Förlåt mamma och alla andra.
Hm... Något jag glömt...? Som sagt, I am confused.
Jag tror inte jag kan få hjälp av någon. Egentligen är det nog bara att sitta och fundera i ensamhet. Någon gång kommer man ju på ett beslut... och det ska helst ske innan den sista maj. Tror ni jag klarar det?
Så sent som igår var jag helt säker på att jag skulle ta bort Vittra Vasastan (Samhälle - Kultur) som förstahandsval, men idag ändrade jag mig. Detta gjorde jag under lektionen i engelska. Vi hade en riktigt bra vikarie. Han inspirerade, var lite knäpp, men allt detta på ett roligt sätt. De flesta i klassen satt där med ett leende på läpparna - även jag, som annars brukar sitta där sammanbiten. På Vittra är många av lärarna väldigt unga. På Schillerska (Samhäll - Estet), som jag valt i andra hand, är många lärare lite äldre. Kanske spelar det ingen roll eller så gör det det. Jag vill få en bra utbildning. Min lärare ska förstå mig och jag ska känna samhörighet med min utbildning. Vilka krav jag ställer va?
För- och nackdelar med...:
Schillerska - En stor skola. Sägs vara både bra och dålig. Har 'foto' som en valbar kurs, vilket intresserar mig och en av mina stora hobbies. Lärarna verkar kunna sina ämnen. Blandat folk? Kanske. 1/3 av eleverna är killar - dåligt. Vill jag läsa mer matte, så tror jag inte det går att lösa.
Vittra Vasastan - En mindre skola med runt fyrahundra elever. Man jobbar med något som kallas case, man jobbar med verkligheten, exempel valet i USA. Lärarna jag träffade, när det var öppet hus, var väldigt unga och jag kände direkt samhörighet. Det går "rykten" om att det bara går "bratz" och "fjortisar" där, ska man tro på det? Spelar det någon roll? Jag frågade om man har möjlighet att läsa mer matte och en lärare svarade att "bara du säger till i tid, så går det att fixa." Ska man tro på det? Är det verkligen så enkelt? Jag har pratat med lärare, som jobbar i grundskolan och de tror att man får jobba mycket med självstudier. Klarar jag det? Jag behöver någon som stöttar mig, om jag faller. Får jag den hjälpen på Vittra? Det som kanske är lite negativt också, är att jag inte får chansen att jobba med ett intresse. Jag får inte jobba med foto (som jag kanske får chans till, om jag börjar på Schillerska). Jag älskar att skriva, men av de utbildningar jag har kollat på, så
Hm... Något jag glömt...? Som sagt, I am confused.
Jag tror inte jag kan få hjälp av någon. Egentligen är det nog bara att sitta och fundera i ensamhet. Någon gång kommer man ju på ett beslut... och det ska helst ske innan den sista maj. Tror ni jag klarar det?
Tomhänt och utan ångest
Ärligt talat vet jag inte vad det är med mig. Jag är väldigt låg nu för tiden. Ganska tyst i skolan, jag som alltid brukar prata mest. Varför jag är nedstämd vet jag inte. Jag orkar inte heller riktigt bry mig. Så känns det också just för tillfället: jag orkar inte bry mig. Jag gör inte saker, som jag borde göra. Lusten och orken är liksom inte med mig.
Efter skolan skulle Alle och Joseph med hem till Oscar. Egentligen var det nog tänkt att jag också skulle följa med, men jag gick in mot Haga istället. Var jag skulle visste jag inte. Om det var något som drog mig dit visste jag inte. En bit in i denna vackra miljö gjorde jag en nödlösning. Jag bestämde mig för att jag var gottesugen. Va? Japp, jag bestämde mig för det. Något måste jag ju göra, medan minuterna gick och jag kunde ta min buss. Jag gick in på Ica Nära och tog riktningen mot godishyllan. Var jag sugen på något? Nej, men jag bestämde mig för att jag var sugen på Ahlgrens sura bilar. Vi har pratat om dem under dagen, så jag tyckte det var ett bra godis att vara sugen på. Men nej, jag ångrade mig. Fram och tillbaka, men jag kunde inte bestämma. Mitt i mina tankar om att jag kanske skulle köpa lösgodis istället, ringde min mobil. Det var Joseph. Han ville att jag skulle komma upp. Hm.. Att gå hem till någon, fast man först lämnade. En bra idé? Nej, inte enligt mig. Det känns som att man tränger sig på. Efter lite övertalning beslutade jag mig ändå för att också gå hem till Oscar. Jag gick från Ica. Tomhänt och utan ångest.
Det var kul hos Oscar. Tack för att ni (Joseph speciellt) övertalade mig att komma. Ni betyder mycket för mig. <3
På vägen till bussen tog jag bilder på det fina trädet,
som slagit ut i blom under helgen.
(Ja, jag har gjort collaget själv i Photoshop.
Rickard har ju lärt mig hur jag ska göra,
så nu klarar jag det på egen hand.
Tack för det Rickard. <3)
Våren är här och då ska man väl vara glad?
Precis! Varför är jag då inte det??
//Jasmine
Det förflutna
Viss musik, vissa människor och vissa platser får mig att tänka tillbaka på mitt liv. Tydliga saker syns, när jag lyssnar på artister så som Avril Lavigne. Jag var verkligen helt såld på henne och hennes musik, när jag gick i... sjuan- åttan. Att lyssna på henne ger mig väldigt många minnen. Texterna i hennes låtar berör mig väldigt mycket. Året då jag fyllde femton... då hände det mycket. Jag fick kontakt med Rickard bland annat.
Under varje sommarlov, som har gått, har jag försökt att ändra mig till det bättre. Jag jobbar verkligen med mig själv, försöker bli en bättre människa. Detta låter säkert helt sjukt i era öron, men så är det. Jag var helt besatt av en kille i min klass. Jag vet inte vad han gjorde mot mig, man jag var helt förtrollad av honom. Han hade mig i sitt grepp. Jag vet inte om det var avsiktligt, men så var det. Jag försökte vinna hans hjärta, men blev ständigt avvisad. Tillslut gav jag upp. Hoppet om att det kanske kunde bli vi två tändes då och då och det var svårt att stå emot. Han var ju allt jag ville ha!
Man måste lära sig att man inte kan få allt. Ibland försöker man förgäves, men det är bara att fortsätta vandra. Tack vare personer i min omgivning lyckades jag tillslut ta mig ur min kärlek. Det var svårt och kostade många tårar och dikter i drivor. Jag gjorde allt för att komma över honom, men det gick inte bra.
Helt ärligt tror jag aldrig att jag kommer komma över honom riktigt. Just nu... Jag har det underbart med Rickard. Han är en väldigt bra pojkvän, världens bästa kompis - verkligen. Han vet att jag kände som jag gjorde, när han fick kontakt med mig. Han var nog en av dem, som fick mig att gå vidare, lämna min stora kärlek bakom mig.
Frågan är bara om jag... kommer förstöra allt... Jag är väldigt bra på det.
Jag önskar att jag någon gång kan få reda på sanningen, om det som jag ville skulle bli "vi"...
Ny Header!
Nu har jag fixat en ny header!
Det är ett stort tack till Rickard. Han fanns där för mig under hela dagen. Ja, den tog lång tid att göra, men jag tycker resultatet blev väldigt bra. Jag är nöjd. Gillar bilden på mig. Dessutom tycker jag väldigt mycket om att jag lyckats få med ett av mina stora intressen i headern: att fotografera. Bilderna är från mina fotopromenader. (Fler bilder finns i min Bilddagbok.)
Vad tycker DU?
Vilken gillar du bäst?
Denna eller den förra?
Kram
... och en Puss till Rickard, som tack för hjälpen. <3
Det är ett stort tack till Rickard. Han fanns där för mig under hela dagen. Ja, den tog lång tid att göra, men jag tycker resultatet blev väldigt bra. Jag är nöjd. Gillar bilden på mig. Dessutom tycker jag väldigt mycket om att jag lyckats få med ett av mina stora intressen i headern: att fotografera. Bilderna är från mina fotopromenader. (Fler bilder finns i min Bilddagbok.)
Vad tycker DU?
Vilken gillar du bäst?
Denna eller den förra?
Kram
... och en Puss till Rickard, som tack för hjälpen. <3
Jobbar på en ny header
Min gamla header
Nu ska den bort. Jag har tröttnat på den. Dessutom är bilderna mellan 1-2 år gamla. Haha, denna måste bytas ut.
Jag och Rickard jobbar på en ny. Jag gör, för jag vill lära mig, och Rickard finns hela tiden där som moraliskt stöd. Verkligen tacksam. <3 Det går ganska bra. Har fått mina utbrott, men de går över. Man lär sig med tiden. Nästa gång kanske jag kan fixa min header själv. (A)
Puss
Insatt i en persons liv
Jag vet inte exakt vilka personer, som läser min blogg, men jag är nog rätt öppen med det jag skriver. Många tycker det är fel att skriva personligt. Jag håller inte med dem. Man läser ju en blogg, för att man tycker om det bloggaren skriver om. Man kanske inte är intresserad av exakt allt i personens liv. Man kanske tycker det är intressant att läsa om bloggarens åsikter, se bilderna som laddas upp eller helt enkelt läsa om allt. Jag vet inte vad mina läsare tycker mest om att läsa, så jag skriver helt enkelt det som faller mig in, det som rör sig i huvudet just för tillfället.
Mamma skrev ut ett utdrag ur min blogg och visade det för mormor. Min mammas mammas kommentar var att jag lämnar ut mig själv för mycket. Vad tycker DU om den saken? Jag tycker inte jag lämnar ut mig. Jag berättar om mitt liv, det som kretsar runt omkring mig. Jag berättar om den verklighet vi lever i, men från mitt perspektiv. Är det fel?
Jag anser att om man läser en blogg, frågar om någons liv eller helt enkelt väljer att vara en del av en annans liv, då får man ta konsekvenserna. Det finns ingen i denna värld, som mår bra hela tiden. Alla har olika syn på livet. En del är positiva och tar allt med en klackspark. Det kan vara skönt att bara låta bli att bry sig, tro att allt löser sig, men så är inte alltid fallet. Det finns personer som anser att det lilla motstånd man ibland möter, är som att springa ett maratonlopp - jättejobbigt! Alla har olika syn på saker och ting. Att en person tycker att det är jobbigt, när teven inte vill som man själv, när bussen inte kommer eller när middagen bränns, det behöver inte betyda att personen är en svag jävel, som inte klarar någonting. Tvärtom kan det vara så att personen i fråga har gått igenom mycket och just för tillfället kanske inte orkar med dessa små motgångar.
Nu känner jag att jag kommit ifrån ämnet lite...
För- och nackdelar med att vara insatt i någons liv:
Man har chans att hjälpa, om personen låter en göra det. Man lär sig av varandra. Varför inte ta chansen och lyssna på den andre, så att man själv kanske kan undvika att göra samma snedsteg.
Du får ju veta hur personen mår, vilket kan göra dig glad eller ledsen. Mår personen bra blir man glad för honom eller henne, eller hur? Mår individen dåligt, mår man själv lite sämre. Det behöver inte betyda att man blir jätteledsen och börjar gråta och känner sig misslyckad, men man blir ju orolig. Det gäller att ge och ta i alla relationer... Jag hjälper dig, när du mår dåligt. Då hoppas jag att du finns där för mig, när jag har det svårt. Det är väl ganska bra?
Så en sammanfattning:
Väljer du att ta del av någons liv, då får du se både de bra och goda stunderna. Lär dig leva med det, annars får du helt enkelt låta bli att bry dig. Jag skriver inte allt här i bloggen. Precis som alla andra har jag hemligheter, som ingen annan vet. Men det jag skriver här, det är allt mellan himmel och jord. Jag skriver om jag mår dåligt och det är du som får läsa det. Tycker du inte om det? Läs inte då.
Ett väldigt rörigt inlägg, men det är som sagt bara tankar...
Tack.
Din åsikt får du görna lämna.
Se också Personligt.
Mamma skrev ut ett utdrag ur min blogg och visade det för mormor. Min mammas mammas kommentar var att jag lämnar ut mig själv för mycket. Vad tycker DU om den saken? Jag tycker inte jag lämnar ut mig. Jag berättar om mitt liv, det som kretsar runt omkring mig. Jag berättar om den verklighet vi lever i, men från mitt perspektiv. Är det fel?
Jag anser att om man läser en blogg, frågar om någons liv eller helt enkelt väljer att vara en del av en annans liv, då får man ta konsekvenserna. Det finns ingen i denna värld, som mår bra hela tiden. Alla har olika syn på livet. En del är positiva och tar allt med en klackspark. Det kan vara skönt att bara låta bli att bry sig, tro att allt löser sig, men så är inte alltid fallet. Det finns personer som anser att det lilla motstånd man ibland möter, är som att springa ett maratonlopp - jättejobbigt! Alla har olika syn på saker och ting. Att en person tycker att det är jobbigt, när teven inte vill som man själv, när bussen inte kommer eller när middagen bränns, det behöver inte betyda att personen är en svag jävel, som inte klarar någonting. Tvärtom kan det vara så att personen i fråga har gått igenom mycket och just för tillfället kanske inte orkar med dessa små motgångar.
Nu känner jag att jag kommit ifrån ämnet lite...
För- och nackdelar med att vara insatt i någons liv:
Man har chans att hjälpa, om personen låter en göra det. Man lär sig av varandra. Varför inte ta chansen och lyssna på den andre, så att man själv kanske kan undvika att göra samma snedsteg.
Du får ju veta hur personen mår, vilket kan göra dig glad eller ledsen. Mår personen bra blir man glad för honom eller henne, eller hur? Mår individen dåligt, mår man själv lite sämre. Det behöver inte betyda att man blir jätteledsen och börjar gråta och känner sig misslyckad, men man blir ju orolig. Det gäller att ge och ta i alla relationer... Jag hjälper dig, när du mår dåligt. Då hoppas jag att du finns där för mig, när jag har det svårt. Det är väl ganska bra?
Så en sammanfattning:
Väljer du att ta del av någons liv, då får du se både de bra och goda stunderna. Lär dig leva med det, annars får du helt enkelt låta bli att bry dig. Jag skriver inte allt här i bloggen. Precis som alla andra har jag hemligheter, som ingen annan vet. Men det jag skriver här, det är allt mellan himmel och jord. Jag skriver om jag mår dåligt och det är du som får läsa det. Tycker du inte om det? Läs inte då.
Ett väldigt rörigt inlägg, men det är som sagt bara tankar...
Tack.
Din åsikt får du görna lämna.
Se också Personligt.
Blå lakan
God morgon käre läsare! :D
Att vakna och känna sig glad är verkligen underbart! Just för tillfället känns det som att det mesta är underbart faktiskt. Hihi. Vad beror då detta på? Ärligt talat vet jag inte. Jag vaknade i mina blåa lakan. Nybäddat är bättre än bäst! Fönstret hade stått öppet under natten, så det var svalt i rummet. Att kura ihop sig under täcket, när det är kallt i övriga rummet, det är helg för mig. När man slipper gå upp, slipper stressa, då njuter jag verkligen som mest. Det verkar vara lite blåsigt idag, för jag hörde vinden susa utanför huset. Solen skiner, men täcks av moln i olika nyanser mellan vitt och svart.
Vad händer idag?
Jo, jag tänkte äta frukost snart, jag börjar bli hungrig. Efter det har jag arbete här vid datorn att göra: kolla tågbiljetter, fixa en ny header och sen har jag en skrivar-idé, som jag tänkte börja med. Det är just det jag använder min tid i sängen till. Haha, det där lät fel, så jag ska försöka förklara det bättre. När man ligger där, halvt nyvaken, och bara tänker massa random, det är då jag kommer på mina idéer till vad jag ska skriva. Inte så att jag kommer på en hel roman, när jag ligger där i mina blå lakan. Jag kommer på små idéer, som sedan leder till mer och mer. När jag legat och tänkt där ett tag, känns det som att kroppen ska spricka av idéer och jag måste genast upp och skriva. Så, med all denna energi och dessa idéer, som rör sig i mitt huvud, tänker jag försöka skriva lite idag. Vi får helt enkelt se om det finns tid till det.
Skriva - något som ger lycka i livet.
Hoppas ni får en trevlig söndag!
Kram, Puss & Kyss
/Jasmine
Att vakna och känna sig glad är verkligen underbart! Just för tillfället känns det som att det mesta är underbart faktiskt. Hihi. Vad beror då detta på? Ärligt talat vet jag inte. Jag vaknade i mina blåa lakan. Nybäddat är bättre än bäst! Fönstret hade stått öppet under natten, så det var svalt i rummet. Att kura ihop sig under täcket, när det är kallt i övriga rummet, det är helg för mig. När man slipper gå upp, slipper stressa, då njuter jag verkligen som mest. Det verkar vara lite blåsigt idag, för jag hörde vinden susa utanför huset. Solen skiner, men täcks av moln i olika nyanser mellan vitt och svart.
Vad händer idag?
Jo, jag tänkte äta frukost snart, jag börjar bli hungrig. Efter det har jag arbete här vid datorn att göra: kolla tågbiljetter, fixa en ny header och sen har jag en skrivar-idé, som jag tänkte börja med. Det är just det jag använder min tid i sängen till. Haha, det där lät fel, så jag ska försöka förklara det bättre. När man ligger där, halvt nyvaken, och bara tänker massa random, det är då jag kommer på mina idéer till vad jag ska skriva. Inte så att jag kommer på en hel roman, när jag ligger där i mina blå lakan. Jag kommer på små idéer, som sedan leder till mer och mer. När jag legat och tänkt där ett tag, känns det som att kroppen ska spricka av idéer och jag måste genast upp och skriva. Så, med all denna energi och dessa idéer, som rör sig i mitt huvud, tänker jag försöka skriva lite idag. Vi får helt enkelt se om det finns tid till det.
Skriva - något som ger lycka i livet.
Hoppas ni får en trevlig söndag!
Kram, Puss & Kyss
/Jasmine
Händerna luktar räkor
Äntligen får man lite tid att sitta här. Dagen passerar med stora kliv. Imon är det söndag. Efter det tisdag. Midsommar närmar sig med jättekliv och julen är snart här igen. Att ta vara på dagen är inte det lättaste. Det man vill göra hinner man sällan med. Samtidigt tror jag inte på uttrycket "Jag har inte tid..." Jag tror att man egentligen har tid med allt, bara det att man inte TAR sig den tiden, som olika aktiviteter i ens liv tar. Man får helt enkelt lära sig att lägga sin tid på viktiga saker, så att man lever det liv man vill leva. Inte det lättaste, men man kan alltid försöka. Jag sitter ju här nu. Att blogga är något av det roligaste jag vet. Inte för att jag vill att alla ska ta del av mitt liv, att jag vill visa världen hur duktig jag är - inte alls så. Jag älskar att skriva, så varför inte göra det officiellt? Vem skadar det, så länge jag håller mig inom ramen av respekt??
Mina händer luktar räkor. Detta efter att ha hjälpt pappa med att skala räkor till middagen. Det luktar... inte så gott, men man kan alltid hoppas att lukten av havets djur försvinner. Det är himla gott att äta, men lukten kan jag inte påstå att jag gillar. Det luktar så... starkt. Kanske är det just den starka lukten, som får mig att rycka till. Jag gillar inte att bli överraskad av en viss lukt. Det är mycket godare om man sakta men säkert känner en viss svag doft. Nej, nu snackar jag inte om det man ibland ger ifrån sig från munnen eller från den bakre delen... (Jag var bara tvungen att skriva det, eftersom jag tänkte på det hela tiden, då jag skrev.)
Jag har fått gjort en hel del idag:
- varit med Katja
- städat: torkat av allt som går att torka av, dammsugit, tvättat golvet och bäddat rent...
... eftersom det nu är tapetserat i mitt lilla hörn nu. Tack pappa.
- och skalat räkor.
Det är väl inte dåligt? Jag skulle gärna gjort så mycket mer, men ikväll prioriterar jag att vara med Katja. Det var längesen och jag har saknat henne. Hon frågade om jag hade någon bra film, som vi kan se under kvällen, men jag sa nej. Jag ser hellre 'Robinson 2009'. Det får jag inte missa! Har man nu följt alla avsnitt som gått på teve, kan man inte bara missa ett sådär. Ja, jag kan se det imon, men det är på något sätt inte samma sak. Gillar inte det jag gjort på senaste tiden: jag skjuter upp och skjuter upp saker hela tiden. Vissa saker måste göras och det tänker jag ta itu med imon. Tågbiljetter SKA kollas. Headern fixar jag mer än gärna, så... Ja, jag sitter här imon igen - precis som alla andra dagar. xD
Hoppas alla får en trevlig kväll!
KramKram
Mina händer luktar räkor. Detta efter att ha hjälpt pappa med att skala räkor till middagen. Det luktar... inte så gott, men man kan alltid hoppas att lukten av havets djur försvinner. Det är himla gott att äta, men lukten kan jag inte påstå att jag gillar. Det luktar så... starkt. Kanske är det just den starka lukten, som får mig att rycka till. Jag gillar inte att bli överraskad av en viss lukt. Det är mycket godare om man sakta men säkert känner en viss svag doft. Nej, nu snackar jag inte om det man ibland ger ifrån sig från munnen eller från den bakre delen... (Jag var bara tvungen att skriva det, eftersom jag tänkte på det hela tiden, då jag skrev.)
Jag har fått gjort en hel del idag:
- varit med Katja
- städat: torkat av allt som går att torka av, dammsugit, tvättat golvet och bäddat rent...
... eftersom det nu är tapetserat i mitt lilla hörn nu. Tack pappa.
- och skalat räkor.
Det är väl inte dåligt? Jag skulle gärna gjort så mycket mer, men ikväll prioriterar jag att vara med Katja. Det var längesen och jag har saknat henne. Hon frågade om jag hade någon bra film, som vi kan se under kvällen, men jag sa nej. Jag ser hellre 'Robinson 2009'. Det får jag inte missa! Har man nu följt alla avsnitt som gått på teve, kan man inte bara missa ett sådär. Ja, jag kan se det imon, men det är på något sätt inte samma sak. Gillar inte det jag gjort på senaste tiden: jag skjuter upp och skjuter upp saker hela tiden. Vissa saker måste göras och det tänker jag ta itu med imon. Tågbiljetter SKA kollas. Headern fixar jag mer än gärna, så... Ja, jag sitter här imon igen - precis som alla andra dagar. xD
Hoppas alla får en trevlig kväll!
KramKram
Dammig lördag
Mitt rum är otroligt dammigt! Pappa ska snart tapetsera mitt lilla hörn, som ännu inte blivit tapetserat. Detta på grund av att den öppna spisen där nere installerades i veckan och skorstenen går genom mitt rum. Så det blir till att torka av allt, dammsuga och tvätta golv idag. Katja kommer om en stund och innan dess hinner jag inte lägga in bilderna på Bilddagboken, som jag tog igår. Det var rätt mysigt att bara gå. Det blev dock inte så många bilder, men en del. Temat blev av någon konstig anledning 'Brevlådor'. Här på ön finns det många med utsmyckade lådor.
Ja... Så det är min lördag: städa och träffa Katja. Är hemma igen vid fyra-tiden. Då blir det städning, eftersom jag inte hinner det innan hon kommer. Sen är det middag och efter den åker jag tillbaka till Katja, för att hålla henne sällskap i sitt barnvaktande.
Headern och biljetter får jag och Rickard ta imon. Förlåt.
Älskar min Rickard. <3
Puss
Ja... Så det är min lördag: städa och träffa Katja. Är hemma igen vid fyra-tiden. Då blir det städning, eftersom jag inte hinner det innan hon kommer. Sen är det middag och efter den åker jag tillbaka till Katja, för att hålla henne sällskap i sitt barnvaktande.
Headern och biljetter får jag och Rickard ta imon. Förlåt.
Älskar min Rickard. <3
Puss
Över en
"Gör det! Gör det! Nu! Nu! Jag sa nu!" Varje dag är det något som måste göras, någon som berättar att planer är flyttade, att saker måste göras, att... allt ska göras nu, bara för... onödiga things.
Mitt rum ska tapetseras imon.
Pappa stod och målade runt fönstret,
när jag kom hem. då luktade det
målarfärg i hela rummet.
Jag älskar den doften.
Efter vädringen luktar
det inte lika mycket nu.
Inget alls faktiskt...
Eller så har jag vant mig.
Det går inte en dag utan att något nytt kommer över en. Det första pappa sa, när jag kom hem var att jag i helgen måste: - städa mitt rum, - dammsuga och tvätta golvet, - bädda rent och att jag gärna fick: - hjälpa honom med att torka ut skåp. I helgen har jag också lite andra, egna, planer. Jag och Rickard ska kolla tågbiljetter, så att vi kan bestämma nästa möte. <3 Jag funderar också på att ändra headern på bloggen. Bilderna jag har är snart 1-2 år gamla. Så kan man väl inte ha det? Tog lite bilder idag. Jag hatar att ta bilder på mig själv, det är liksom så lätt att mitt självförtroende kommer helt ur balans. I bästa fall kan jag tycka att jag ser rätt söt ut, men det händer sällan. Det vanliga är att jag inte alls gillar den människan, som blivit fotograferad och jag ger upp. Ja, när det gäller mitt utseende är jag nog väldigt känslig. Jag kan inte påstå att jag bryr mig "för mycket" om mitt utseende. Jag sminkar mig inte, plattar inte håret och modekläder har aldrig varit min grej. allt det kommer säkert ändras en vacker dag, men idag är det det som gäller. Så... Kanske en ny header. Photoshop är nog ett bra redskap, för att fixa det. jag kan inte det programet (håller mig fortfarande till Paint), så det blir nog till att be min snälla Rickard om hjälp. (Snälla? (a))
Hade matteprov idag. Tack vare hjälpen jag fick från Mia, lyckades jag få ett riktigt högt poäng. Verkligen tacksam för att du tog dig tid och hade tålamodet att hjälpa mig. Mycket snällt. Tack så hemskt mycket! <3
NattPuss från
Jasmine
Break från allt
Gyllene Tiders hit 'Jag går och fiskar' får mig att tänka. Om man lyssnar på vad de sjunger om, förstår man vad som är en viktig del av livet. Att bara ta en break, skita i allt och bara andas ut. Hur många är det egentligen i dagens samhälle, som bara drar iväg, skiter i allt, låter världen sluta bry sig för en stund? Det kan räcka med en timma, några få minuter eller kanske till och med bara en sekund. Just det ögonblicket, då man bara får vara... Jag tror att alla människor, speciellt i de stressade länder, som exempelvis Sverige, behöver lugna sitt tempo. Man klarar inte allting, hur mycket man än försöker. Det finns många som är rädda för att be om hjälp, som hela tiden vill finnas där för andra, men de glömmer helt bort sig själva.
Tänk att du sitter på ett kontor. Alla drar och sliter i dig. "Detta är bråttom!" "Skynda dig!" "Hur lång tid tar det här? När kan jag komma tillbaks och hämta det?" Jag vet att det kan vara jobbigt. Självklart vill man prestera bra på sitt jobb, men det går inte om psyket är ur balans. Om du provar att stanna upp, provar att lyssna på ljudet av livet... Säg ifrån! Du har lika stor rätt som alla andra, att leva ditt liv. Du har inte åtta armar, som en bläckfisk. Du kan inte allting om allting. De runt omkring dig måste förstå! Men hur ska de förstå, om du inte säger ifrån? Visst vore det underbart om man bara kunde skrika rakt ut: "Ge er av här ifrån! Lämna mig ifred!" Kanske är inte det en lämplig lösning på problemet, men det kanske ger dem en vink om hur du egentligen mår...
För att knyta ihop säcken, som min lärare säger:
Gå ut och fiska, promenera, läs en stund. Kom bort från denna stressade värld i några minuter, så är det snart med i loppet igen. Alla behöver ta en break då och då och alla har all rätt att ta en paus, när hjärnan inte orkar mer.
Folket: Lugna ner er!
Detta är något jag jobbar mycket med. Mitt temperament är hemskt och mina humörsvängningar ligger i topp. Jag jobbar ständigt på att bli en bättre kontrollant av mitt humör. Tålamod är vad som krävs. Rickard är väldigt bra på att få mig lugn. Han säger aldrig: "Jasmine, lugna ner dig!" Istället är det vänliga ord som; "Nu tar vi det lugnt. Andas. Ingen fara. Stressa inte. Allt tar sin tid." Jag är verkligen tacksam, för det han gör mot mig. Verkligen.
Tack för ordet.
Tänk att du sitter på ett kontor. Alla drar och sliter i dig. "Detta är bråttom!" "Skynda dig!" "Hur lång tid tar det här? När kan jag komma tillbaks och hämta det?" Jag vet att det kan vara jobbigt. Självklart vill man prestera bra på sitt jobb, men det går inte om psyket är ur balans. Om du provar att stanna upp, provar att lyssna på ljudet av livet... Säg ifrån! Du har lika stor rätt som alla andra, att leva ditt liv. Du har inte åtta armar, som en bläckfisk. Du kan inte allting om allting. De runt omkring dig måste förstå! Men hur ska de förstå, om du inte säger ifrån? Visst vore det underbart om man bara kunde skrika rakt ut: "Ge er av här ifrån! Lämna mig ifred!" Kanske är inte det en lämplig lösning på problemet, men det kanske ger dem en vink om hur du egentligen mår...
För att knyta ihop säcken, som min lärare säger:
Gå ut och fiska, promenera, läs en stund. Kom bort från denna stressade värld i några minuter, så är det snart med i loppet igen. Alla behöver ta en break då och då och alla har all rätt att ta en paus, när hjärnan inte orkar mer.
Folket: Lugna ner er!
Detta är något jag jobbar mycket med. Mitt temperament är hemskt och mina humörsvängningar ligger i topp. Jag jobbar ständigt på att bli en bättre kontrollant av mitt humör. Tålamod är vad som krävs. Rickard är väldigt bra på att få mig lugn. Han säger aldrig: "Jasmine, lugna ner dig!" Istället är det vänliga ord som; "Nu tar vi det lugnt. Andas. Ingen fara. Stressa inte. Allt tar sin tid." Jag är verkligen tacksam, för det han gör mot mig. Verkligen.
Tack för ordet.
Årets första kulglass!
Då har man då ätit årets första kulglass.
Av en ren händelse "råkade" jag och Alle passera den lilla glassbutiken i Nordstan.
Under musiklektionen blev det körigt och jag och Alle beslutade för att lämna skolan för dagen. Det vi missade var en lästimma i svenskan och en So-lektion. Det går att ta igen, så det är ingen fara. Vi använde våra ben och gick in till stan. Mycket mysigt var det, att vandra hand i hand längs Vasagatan med en under kompis. <3
Ibland behöver man en eftermiddag i lugn...
/Jasmine
Datorn vid teven
Att ha datorn i knät, samtidigt som man sitter och kollar på House är verkligen underbart! Att slippa stressa, bara sitta och slappa. Kvällen har varit mysig. Jag har hjälpt Rickard och han har funnits där för mig.
Det är en del som snurrar i mitt huvud nu:
- Fest? Ska jag ha en fest, när jag fyller år? Hjälp någon. Jag är inte bra på att planera fester.
- När ska jag och Rickard ses? Hur blir det i sommar?
- Blir det sommarjobb för mig eller inte?
- Skolavslutningen - vad ska jag ha på mig? Hur blir det med festen på kvällen?
Och det slutliga, som jag funderar på mest:
- Hur blir det med mitt gymnasieval? Från och med torsdag kan man göra omval, vilket jag ska göra. Frågan är bara vad jag ska välja. Det irriterar mig verkligen, att jag inte har bestämt mig än.
Hm... Detta måste jag fundera över...
Natti!
/Jasmine
Det är en del som snurrar i mitt huvud nu:
- Fest? Ska jag ha en fest, när jag fyller år? Hjälp någon. Jag är inte bra på att planera fester.
- När ska jag och Rickard ses? Hur blir det i sommar?
- Blir det sommarjobb för mig eller inte?
- Skolavslutningen - vad ska jag ha på mig? Hur blir det med festen på kvällen?
Och det slutliga, som jag funderar på mest:
- Hur blir det med mitt gymnasieval? Från och med torsdag kan man göra omval, vilket jag ska göra. Frågan är bara vad jag ska välja. Det irriterar mig verkligen, att jag inte har bestämt mig än.
Hm... Detta måste jag fundera över...
Natti!
/Jasmine
Rivning av vägg
Pappa är i full gång med att bygga om huset. Det går framåt med tiden.
Detta var vad jag möttes av, när jag kom upp för trappan och styrde stegen mot mitt rum:
Skrivbordet är flyttat från fönstret och står nu vid min sängända.
Pappa har rivit väggen, för att kunna sätta in ett rör,
som ska leda ut rök från den öppna spisen.
Allmänt stökigt.
Möblerna står huller om buller.
Så här kommer det då att se ut även i helgen, när jag kommer hit igen. Det kommer gå bra, bara det att man blir lite förvånad, varje gång man tittar upp från datorn. ;P
Detta var vad jag möttes av, när jag kom upp för trappan och styrde stegen mot mitt rum:
Skrivbordet är flyttat från fönstret och står nu vid min sängända.
Pappa har rivit väggen, för att kunna sätta in ett rör,
som ska leda ut rök från den öppna spisen.
Allmänt stökigt.
Möblerna står huller om buller.
Så här kommer det då att se ut även i helgen, när jag kommer hit igen. Det kommer gå bra, bara det att man blir lite förvånad, varje gång man tittar upp från datorn. ;P
Förändrad?
Hur mycket förändras man under en resa? Under hur lång tid måste man vara hemifrån, för att skillnaden på en ska märkas? När inser man hur ens verklighet ser ut? Är det först efter att man fått komma ifrån den ett tag och sen kommer tillbaka? Förändring kan bero på så mycket; att man inte trivs med sig själv eller helt enkelt för att man påverkats lite "för mycket" av sin omgivning. Många är rädda för förändringar. Jag vet inte riktigt hur jag ser på saken. Jag har fått uppfattningen av mig själv (Nej, jag kan inte påstå att jag vet allt om mig själv, men jag försöker lära känna mig själv.) att jag gillar förändringar. Om livet inte är spännande, då tröttnar jag och söker efter nya äventyr. En vardag utan spänning är det samma som att bara ligga i sängen hela dagen. Hur kul är det? Att bara ligga där, utan något som helst att göra? Jag tror och är ganska säker på att det är något som ingen tycker är speciellt roligt.
Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva. Det känns som att alla ord jag brukar skriva här, intelängre just nu har någon betydelse. Under påsklovet har jag varit i Stockholm och hälsat på min Filt (Ja, jag vill vara gullig nu. >.<). Det känns som att vi kommit mycket närmare varandra nu. Inte bara som pojk- och flickvän, utan också som bästa vänner. Veckan var helt klart underbart! Alla är så himla snälla och jag känner mig så himla välkommen där. Jag har aldrig kännt mig bortstött från de jag umgås med där uppe. Här hemma... Jag vet att det finns personer, som tycker om mig, men... Det finns också många som inte tycker att mitt sällskap är behagligt. Hm... Det känns som att jag har förändrats under de tio dagarna jag var hemifrån. Jag ser saker på ett annat sätt. Jag är ovanligt lugn... egentligen. Idag till exempel: en kompis sa ett sarkastiskt skämt, som jag tog illa upp av. Istället för att bli arg och starta en diskussion, gick jag ett varv runt skolan. Lite frisk luft rensar hjärnan. Underbart.
Jag försöker, men lyckas inte riktigt känns det som.
Gårdagen var jobbig...
- Tårar för att jag behövde åka hem...
- Varmt tåg och trång perrong.
- Idioter som står och vrålar 'Alla luktar fisk i Göteborg!'. Seriöst! Skärp er! Ni är vuxna människor, som står och skriker som idioter. Herregud. Jag säger bara en sak: Underbara Göteborg. Här kommer man hem. Man hör det underbara
ljudet av fiskmåsar. Samtidigt står det vuxna människor och skriker att göteborgare inte har samma värde. Sjuka värld.
Lite trött var jag, när jag äntligen kom in genom ytterdörren. Det är ett stort tack till Rickard, som höll mig sällskap. Det är verkligen uppskattat. Tack.
Tack också till Västtrafik, för att ni gör mig irriterad. En perfket start fick jag imorse, då ni visade på att ni inte ens vet vad ert företag sysslar med - nämligen kollektivtrafik. Så som jag uppfattat det, så är det nog tänkt att ni ska köra bussar och övriga fordon, men ni har tydligen missförstått det. Att ställa in en tur, som ska köra på morgonen, är inte det smartaste. Härligt för de resenärer, som får stå och vänta och dessutom kommer minst en kvart senare till sina jobb, skolor och övriga platser. Ett stort tack till ett dåligt företag.
Jag vill inte avsluta detta inlägget på ett negativt sätt, så därför skriver jag något positivt, som sista mening.
Vi fick pannkakor till middag. <3
Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva. Det känns som att alla ord jag brukar skriva här, inte
Jag försöker, men lyckas inte riktigt känns det som.
Gårdagen var jobbig...
- Tårar för att jag behövde åka hem...
- Varmt tåg och trång perrong.
- Idioter som står och vrålar 'Alla luktar fisk i Göteborg!'. Seriöst! Skärp er! Ni är vuxna människor, som står och skriker som idioter. Herregud. Jag säger bara en sak: Underbara Göteborg. Här kommer man hem. Man hör det underbara
ljudet av fiskmåsar. Samtidigt står det vuxna människor och skriker att göteborgare inte har samma värde. Sjuka värld.
Lite trött var jag, när jag äntligen kom in genom ytterdörren. Det är ett stort tack till Rickard, som höll mig sällskap. Det är verkligen uppskattat. Tack.
Tack också till Västtrafik, för att ni gör mig irriterad. En perfket start fick jag imorse, då ni visade på att ni inte ens vet vad ert företag sysslar med - nämligen kollektivtrafik. Så som jag uppfattat det, så är det nog tänkt att ni ska köra bussar och övriga fordon, men ni har tydligen missförstått det. Att ställa in en tur, som ska köra på morgonen, är inte det smartaste. Härligt för de resenärer, som får stå och vänta och dessutom kommer minst en kvart senare till sina jobb, skolor och övriga platser. Ett stort tack till ett dåligt företag.
Jag vill inte avsluta detta inlägget på ett negativt sätt, så därför skriver jag något positivt, som sista mening.
Vi fick pannkakor till middag. <3
Andra lördagen
Hej Alla!
Jag är fortfarande kvar här i huvudstaden. Två lördagar har jag tillbringat här uppe i ingenstans. xD Det är himla mysigt måste jag säga. Gårdagen var toppen! Tack för allt Mia. <3 Vi åt våfflor och godis. Till middag blev det grillad korv med sallad och potatis. Mums på det. >.< Jag var riktigt trött och somnade strax innan Talang. Rickard rörde lite på sin arm, för att väcka mig. Gulligt som tusan. (a) <3 :D
Nu ska vi iväg på en liten promenix. (Vi sitter faktiskt inte inne hela dagarna. ;P) Jag vill ha godis och ryktet säger att det finns godis att köpa för fem kronor per hekto (för att det är Påsk?). Vilket kap, right? Så, det blir till att ta en promenad till Centrum och där köpa gottigt, vaniljsås, äpplen och annat som vi tänkte trycka i oss ikväll. Eftersom vi är ensamma hemma, blir det pannkakor och paj! :D <3 >.< Kan man ha det bättre? Nej. Jag njuter i fulla drag. Jag känner mig verkligen omtyckt.
Tack Joseph för dina ord. Det värmer att höra, att veta att du bryr dig. Livskunskap är alltid mycket intressant och roligt att diskutera med dig. :)
Kramis på Er! :D <3
Jag är fortfarande kvar här i huvudstaden. Två lördagar har jag tillbringat här uppe i ingenstans. xD Det är himla mysigt måste jag säga. Gårdagen var toppen! Tack för allt Mia. <3 Vi åt våfflor och godis. Till middag blev det grillad korv med sallad och potatis. Mums på det. >.< Jag var riktigt trött och somnade strax innan Talang. Rickard rörde lite på sin arm, för att väcka mig. Gulligt som tusan. (a) <3 :D
Nu ska vi iväg på en liten promenix. (Vi sitter faktiskt inte inne hela dagarna. ;P) Jag vill ha godis och ryktet säger att det finns godis att köpa för fem kronor per hekto (för att det är Påsk?). Vilket kap, right? Så, det blir till att ta en promenad till Centrum och där köpa gottigt, vaniljsås, äpplen och annat som vi tänkte trycka i oss ikväll. Eftersom vi är ensamma hemma, blir det pannkakor och paj! :D <3 >.< Kan man ha det bättre? Nej. Jag njuter i fulla drag. Jag känner mig verkligen omtyckt.
Tack Joseph för dina ord. Det värmer att höra, att veta att du bryr dig. Livskunskap är alltid mycket intressant och roligt att diskutera med dig. :)
Kramis på Er! :D <3
Trivs alltid
Sitter i Rickards knä. Väldigt mysigt. <3 >.< Jag har det verkligen bra här uppe i huvudstaden. Våren har kommit även hit och solen har lyst hela dagen. Kan man begära mer? Vår, sol, kärlek och... godis imon? Vi gör inte så mycket. Jag tycker det räcker med att vi bara finns nära varandra och älskar varandra. <33
Jag kom hit i lördags. Tågresan gick bra. Åkte tvärs över landet på fem timmar. Rätt hyfsad tid. Jag tyckte faktiskt inte att det var så jobbigt. Jag hade att göra hela tiden. Fick dock inte sovit så mycket, men det är okej. Jag får faktiskt sova här uppe. (a) Rickard är snäll han. <3
Söndagen var inte mycket att minnas. Vi älskade varandra och spelade en del MarioKart. Jag tycker det är lite kul. (a)
Igår, måndag, åkte vi till Linus efter middagen. Vad gjorde vi där? Jo, vi dansade. Det var inte planerat att vi skulle göra något speciellt, så dansmattan åkte fram. Haha, det var riktigt kul. Jag har blivit mycket sämre sen förra gången. Inte bra. xD Jag måste öva på mina dansmoves till nästa party.
Kvällen var mer än underbar. Efter all dans tog jag, Rickard (pojkvännen), Sebbe (pojkvännens bror), Linus (kompis) och Håkan (bror till kompis) en promenad. Mycket mysigt. Det är så himla underbart med killar. Man umgås på ett helt annat sätt. Vi gick till en lekplats och gungade på en enorm gunga. Haha, alla fem gungade först, men sen var vi nog alla lite skrajja att den enorma korgen skulle brista från sina fästen. Jag är säker på att alla tyckte det var väldigt kul. Vi skrattade som grisar! xD Vi gick vidare till ännu en lekplats, gungade lite där och gick sedan vidare. En groda! Hjälp, vad jag skrek. Jag blev jätterädd! En groda. Oh, söt. Jag blev helt till mig. Är jag schizofren? Antagligen. Vi pratade om mycket. Jag tycker om alla så himla mycket. Här känner jag mig så himla omtyckt. Jag är säkert omtyckt av vissa där hemma också, men här är det på ett annat sätt...
På torsdag ska vi till Linus på kvällen. Det kommer bli jättemysigt, det är jag säker på. Vad vi ska göra, det vet jag inte, men jag är säker på att det kommer bli jättekul! ;D
Fredagen tillbringar vi hemma hos Mia, Rickards och Sebbes mamma. Hon är verkligen något extra. Jag tycker verkligen om henne, även om jag bara träffat henne en gång innan.
Underbart att vara här uppe.
Självklart saknar jag alla där hemma,
men jag kommer ju hem om en vecka.
Ta hand om er alla. <3
Kramis <333
/Jasmine
Jag kom hit i lördags. Tågresan gick bra. Åkte tvärs över landet på fem timmar. Rätt hyfsad tid. Jag tyckte faktiskt inte att det var så jobbigt. Jag hade att göra hela tiden. Fick dock inte sovit så mycket, men det är okej. Jag får faktiskt sova här uppe. (a) Rickard är snäll han. <3
Söndagen var inte mycket att minnas. Vi älskade varandra och spelade en del MarioKart. Jag tycker det är lite kul. (a)
Igår, måndag, åkte vi till Linus efter middagen. Vad gjorde vi där? Jo, vi dansade. Det var inte planerat att vi skulle göra något speciellt, så dansmattan åkte fram. Haha, det var riktigt kul. Jag har blivit mycket sämre sen förra gången. Inte bra. xD Jag måste öva på mina dansmoves till nästa party.
Kvällen var mer än underbar. Efter all dans tog jag, Rickard (pojkvännen), Sebbe (pojkvännens bror), Linus (kompis) och Håkan (bror till kompis) en promenad. Mycket mysigt. Det är så himla underbart med killar. Man umgås på ett helt annat sätt. Vi gick till en lekplats och gungade på en enorm gunga. Haha, alla fem gungade först, men sen var vi nog alla lite skrajja att den enorma korgen skulle brista från sina fästen. Jag är säker på att alla tyckte det var väldigt kul. Vi skrattade som grisar! xD Vi gick vidare till ännu en lekplats, gungade lite där och gick sedan vidare. En groda! Hjälp, vad jag skrek. Jag blev jätterädd! En groda. Oh, söt. Jag blev helt till mig. Är jag schizofren? Antagligen. Vi pratade om mycket. Jag tycker om alla så himla mycket. Här känner jag mig så himla omtyckt. Jag är säkert omtyckt av vissa där hemma också, men här är det på ett annat sätt...
På torsdag ska vi till Linus på kvällen. Det kommer bli jättemysigt, det är jag säker på. Vad vi ska göra, det vet jag inte, men jag är säker på att det kommer bli jättekul! ;D
Fredagen tillbringar vi hemma hos Mia, Rickards och Sebbes mamma. Hon är verkligen något extra. Jag tycker verkligen om henne, även om jag bara träffat henne en gång innan.
Underbart att vara här uppe.
Självklart saknar jag alla där hemma,
men jag kommer ju hem om en vecka.
Ta hand om er alla. <3
Kramis <333
/Jasmine
Prata om intressen
Personligt meddelande:
"Tack för att vi får veta allting om ditt liv."
1 säger: Jag tar åt mig av ditt personliga meddelande. Det är riktat mot mig, eller hur?
1 säger: Kan ju säga min åsikt i det hela: vill du inte veta saker om mitt liv: låt då bli att lyssna.
2 säger: Jag försöker men det är inte så lätt när du pratar om det hela tiden och när jag är med X och de och du också är med de.
1 säger: Jag lyssnar ju på er, när ni pratar om sådant som inte intresserar mig.
1 säger: Och är det så att du bara vill umgås med X, då får du acceptera att han umgås med andra också.
1 säger: Vill du ha honom för dig själv, får ni umgås efter skolan.
2 säger: Jag vill inte ha honom för mig själv och jag har inga problem att han umgås med andra.
1 säger: Ne, dåså. Varför är det då ett problem att andra i din omgivning pratar om sådant som intresserar dem?
2 säger: Problemet är inte att andra pratar om sådant som intresserar dem, problemet är att andra pratar om det nästan hela tiden den pratar.
1 säger: Jag är inte den enda i gruppen som pratar om samma sak. dataspel, serier och sådant är ofta på tal och jag är inte alls intresserad av sådant.
2 säger: Men jag bangar denna diskussionen eftersom jag vet att det inte leder någonstans.
Vad tycker DU om detta?
Skriv din åsikt.. (a)
Suddig utsida
Det var en vacker morgon. Jag gick genom molnen, som tagit sig ner till markens nivå. Det var lite kallt om benen, men det är inget som jag ser som ett problem. Jag går ju i kjol året runt. Den enda skillnaden är att jag har stumpbyxor när det är vinterkyla.
Dagen har inte alls varit lika hemsk, som gårdagen. Självklart kan inte allting vara bra, men sånt får man leva med. ^^,
Jag har i vilket fall som helst verkligen njutit av dagen. Tiden efter skolan, då jag och Joseph gick hem och när vi skildes åt. Tider då man verkligen känner sig omtyckt. Jag kommer sakna Joseph väldigt mycket nu under lovet. <33
Att sedan gå till bussen, när det är vit himmel - varken blå, purpur eller violett. Mycket skönt, att slippa se.
I morgon bitti tar jag tåget som går två minuter över sex. Fattar egentligen inte varför jag tar ett så tidigt tåg, men vad gör man inte för kärleken? Kvällen består av packning, godis, Talang 2009 och lite socialt umgänge med mamma? (a) Mer blir nog inte gjort, för sömn är något jag verkligen behöver. Kan i och för sig sova på tåget imon, men jag har alltid svårt att somna, om jag varit uppe någon timma eller två. Kanske slumrar till, det återstår att se.
Kramisar >.<
Dagen har inte alls varit lika hemsk, som gårdagen. Självklart kan inte allting vara bra, men sånt får man leva med. ^^,
Jag har i vilket fall som helst verkligen njutit av dagen. Tiden efter skolan, då jag och Joseph gick hem och när vi skildes åt. Tider då man verkligen känner sig omtyckt. Jag kommer sakna Joseph väldigt mycket nu under lovet. <33
Att sedan gå till bussen, när det är vit himmel - varken blå, purpur eller violett. Mycket skönt, att slippa se.
I morgon bitti tar jag tåget som går två minuter över sex. Fattar egentligen inte varför jag tar ett så tidigt tåg, men vad gör man inte för kärleken? Kvällen består av packning, godis, Talang 2009 och lite socialt umgänge med mamma? (a) Mer blir nog inte gjort, för sömn är något jag verkligen behöver. Kan i och för sig sova på tåget imon, men jag har alltid svårt att somna, om jag varit uppe någon timma eller två. Kanske slumrar till, det återstår att se.
Kramisar >.<
Små saker leder till något stort
Alla dagar kan inte vara perfekta, men jag skulle uppskatta om jag slapp all skit på en och samma dag. Jag kan inte sätta finger på exakt vad det är, men det är små saker här och några jobbigheter där. Det ena leder till det andra och snart får man nog! Det kan vara små saker som att man sättet framför en på bussen är lutat bakåt, så att man knappt får plats med benen. Att man sen ska behöva sitta kvar en kvart efter avslutad lektionstid, för att göra "klart" provet, det är inte okej. Jag har det lilla problemet i spanska. Får jag G på det här provet, så sänker hon mig. Varför? Jag har ingen aning. Eftersom jag fått Vg+ på alla prov och läxförhör, så tycker jag det är väldigt oprofessionellt om hon sänker mig, på grund av ett prov. Fel.
Jag var riktigt trött idag. Ingenting verkade fungera. Inte heller min planering. Jag räknade med att få skjuts in till stan, för att hinna till studiebesöket vi skulle göra med Ungdomsgruppen, men planerna ändrades. Jag lämnade gymnastikkläderna i skåpet, för att slippa dras med dem. Jackan hade jag räknat med att hämta hemma, innan jag åkte in till stan igen, men så blev det ju inte. Jag gick alltså och frös. Väldigt skönt. Pricken över i:et var nog, när jag precis missade bussen. Denna gång var det faktiskt inte Västtrafiks fel, utan mitt eget. Lat som jag är, kollade jag inte när bussen gick exakt och missade den därför med 2 minuter. Sånt gillar vi. Jag satt alltså och frös på hållplatsen i en halvtimma. Ilsken, trött och arg satt jag där. Musiken satte jag på, för att komma ifrån allt. Hade jag öppnat någon lärobok eller försökt mig på att göra läxor, är jag helt säker på att böckerna farit all världens väg. Det var alltså inget lämpligt alternativ.
Jag kom tillslut hem. Trött och frusen var jag. Bada är något av det värsta jag vet, men jag fyllde ändå badkaret med vatten och la mig där, innan middagen. Tog med mig skolböckerna in, men jag hade ingen lust. Jag låg mest där, gjorde inget speciellt. Att bara ligga där, med öronen under vattnet, och bara lyssna till ingenting... Jag tror det är sådant som folk behöver, för att varva ner. Jag vet inte hur jag ska varva ner. Kanske behöver jag bara skrika och slå lite, så att alla ilska och alla negativa känslor försvinner ur mig. Någon som har ett förslag?
Jag har faktiskt pluggat idag. Tänkte göra en massa annat, men det blev inte mer än plugg, telefon och en chokladkanin.
Nu är det dags att sova enligt mamma. Ska jag? Kanske. Jag bör sova, för under lovet lär det inte bli mycket sömn. ;P
Kramar <3
Jag var riktigt trött idag. Ingenting verkade fungera. Inte heller min planering. Jag räknade med att få skjuts in till stan, för att hinna till studiebesöket vi skulle göra med Ungdomsgruppen, men planerna ändrades. Jag lämnade gymnastikkläderna i skåpet, för att slippa dras med dem. Jackan hade jag räknat med att hämta hemma, innan jag åkte in till stan igen, men så blev det ju inte. Jag gick alltså och frös. Väldigt skönt. Pricken över i:et var nog, när jag precis missade bussen. Denna gång var det faktiskt inte Västtrafiks fel, utan mitt eget. Lat som jag är, kollade jag inte när bussen gick exakt och missade den därför med 2 minuter. Sånt gillar vi. Jag satt alltså och frös på hållplatsen i en halvtimma. Ilsken, trött och arg satt jag där. Musiken satte jag på, för att komma ifrån allt. Hade jag öppnat någon lärobok eller försökt mig på att göra läxor, är jag helt säker på att böckerna farit all världens väg. Det var alltså inget lämpligt alternativ.
Jag kom tillslut hem. Trött och frusen var jag. Bada är något av det värsta jag vet, men jag fyllde ändå badkaret med vatten och la mig där, innan middagen. Tog med mig skolböckerna in, men jag hade ingen lust. Jag låg mest där, gjorde inget speciellt. Att bara ligga där, med öronen under vattnet, och bara lyssna till ingenting... Jag tror det är sådant som folk behöver, för att varva ner. Jag vet inte hur jag ska varva ner. Kanske behöver jag bara skrika och slå lite, så att alla ilska och alla negativa känslor försvinner ur mig. Någon som har ett förslag?
Jag har faktiskt pluggat idag. Tänkte göra en massa annat, men det blev inte mer än plugg, telefon och en chokladkanin.
Nu är det dags att sova enligt mamma. Ska jag? Kanske. Jag bör sova, för under lovet lär det inte bli mycket sömn. ;P
Kramar <3
Väljer bort datorn
Det är mycket just nu...
Prov i spanska idag. Jag hade svårt att plugga igår. Vet inte hur jag ska göra det. ska jag skriva ner alla glosor och läsa alla texter tar det ju en evighet. Jag får hoppas att det går bra...
Imorgon är det prov i Historia som gäller. Det måste jag läsa på mer inför... när jag hinner.
Ikväll ska Ungdomsgruppen på studiebesök till en Världsbutik på Avenyn. Efter det ska vi till Domkyrkan och lyssna på Jonas Gardell, som berättar om Jesus. Det blir alltså bara hem och vända för mig. Bokstavligt.
Igår valde jag att inte sitta vid datorn. När jag kom hem, kände jag inte för det. Lusten fick jag aldrig under kvällen. Istället gjorde jag annat. Det var faktiskt lite skönt att låta bli. :)
Tidigt på lördag morgon åker jag med tåget upp till Stockholm. Jag ska tillbringa hela mitt lov där tillsammans med Rickard. Det kommer säkert bli jättemysigt! :D
Ja... Det är en del just nu,
men det är bara att ta sig igenom det.
Jag har inte så mycket annat att välja mellan.
Hoppas ni får en bra dag och en trevlig kväll!
Kram
Prov i spanska idag. Jag hade svårt att plugga igår. Vet inte hur jag ska göra det. ska jag skriva ner alla glosor och läsa alla texter tar det ju en evighet. Jag får hoppas att det går bra...
Imorgon är det prov i Historia som gäller. Det måste jag läsa på mer inför... när jag hinner.
Ikväll ska Ungdomsgruppen på studiebesök till en Världsbutik på Avenyn. Efter det ska vi till Domkyrkan och lyssna på Jonas Gardell, som berättar om Jesus. Det blir alltså bara hem och vända för mig. Bokstavligt.
Igår valde jag att inte sitta vid datorn. När jag kom hem, kände jag inte för det. Lusten fick jag aldrig under kvällen. Istället gjorde jag annat. Det var faktiskt lite skönt att låta bli. :)
Tidigt på lördag morgon åker jag med tåget upp till Stockholm. Jag ska tillbringa hela mitt lov där tillsammans med Rickard. Det kommer säkert bli jättemysigt! :D
Ja... Det är en del just nu,
men det är bara att ta sig igenom det.
Jag har inte så mycket annat att välja mellan.
Hoppas ni får en bra dag och en trevlig kväll!
Kram
