Restaurang Gioia i Stockholm
Kräftsoppa och tårtbuffé
En söndagslunch på Älskade Traditioner
Femtiotalsinspirerad inredning på Älskade Traditioner.
Att välja godsaker från menyn var en fröjd - alla kaloribomber i olika smaker! Jag tog en västerbottenostvåffla med cremè frachie, tångrom och rödlök samt en freak shake vid namn Evita. Min vän tog en efterrättsvåffla med jordgubbar, nutella och grädde samt en jordgubbsmilkshake. Mums!
Den mat vi fick serverad till bordet smakade himla gott och levde upp till förväntningarna (och priset). Personalen bemötte oss med glada leenden. Lite väl mycket folk och rörelse runt omkring oss, tyckte vi som inte är vana storstadsmänniskor.
Ett besök på Alfons Åbergs Kulturhus i Göteborg
Det var ett roligt och lyckat besök för vår treåring som tog initiativ, visade mod, bjöd in till lek och lyssnade uppmärksamt på berättelser om Alfons Åberg. Jag som vuxen och förälder hade också en trevlig stund och personligen förundrades jag av utställningen om författarens liv och konstnärskap. Jag kan varmt rekommendera ett besök på Alfons Åbergs Kulturhus i Göteborg!
Socker Sucker
Det var ett sant lördagsnöje att fika på Socker Sucker i centrala Stockholm! I hörnet på Drottninggatan 93 ligger ett konditori med klass på sina bakverk, gott kaffe och kunnig personal. Dessutom prisvärt!
Gårdagens besök tillsammans med svärmor och svägerska gjorde mig nöjd och tillfreds. Lite extra god var semlan med den kavlade briochen, mandelmassa på grovhackad valenciamandel och grädde vispad till konsistens av mjukglass - mums! Till alla fikafantaster kan jag rekommendera ett besök på Socker Sucker!
Sopp- och tårtbuffé på Steinbrenner och Nyberg
Jag blev inspirerad av enkelheten och den hemtrevliga känslan som infann sig under vårt besök. Lite värmande soppa, gott kaffe och lyxiga bakverk att mumsa på blev ett uppskattat söndagsnöje - till ett bra pris, dessutom. Jag ser fram emot ett andra besök på Steinbrenner och Nyberg!
Lemon Garden i Göteborg
Miljön som vi satt i gick i industriell stil, jag hade föredragit mer hemtrevlig atmosfär. Det vi beställde att äta och dricka smakade gott och kändes lyxigt. Prismässigt var det värt pengarna tycker jag. Flertalet rätter på menyn gick att få glutenfria - ett plus i kanten.
Lemon Garden
Rosenlundsgatan 4, Göteborg
Tidsinställt inlägg, skrivet den 2023-08-27.
Söndagsbrunch på Debaser
Ett första besök på Mr Cake i Stockholm
Så mycket gott att välja på vid ett cafébesök på Mr Cake i Stockholm.
Lokalen var mer industriell än jag trodde, vilket gjorde att den efterfrågade mysfaktorn (som borde vara självklar vid ett cafébesök) var mindre enkel att få. Vi blev bordsplacerade, vilket gav lugn och fråntog oss ansvaret att själva hitta sittplats i en av stockholmarna uppskattad miljö. Det var under vårt besök vid lunchtid i lördags mycket folk i lokalen redan när vi kom klockan elva. Närmare halv tolv var det kö utanför caféet. Vi hade tur!
Inspirerande godsaker på Mr Cake i Stockholm.
I montrarna fram till kassan fanns godsaker att inspireras av! Jag upplevde en känsla av lyx, att kunna välja och vraka bland godsaker i olika färger, former, konsistens och storlek. Jag, liksom min mamma, är personen som gärna testar allt. Och det var svårt att uppnå vid enbart ett besök på Mr Cake. Det fanns fikabröd som bullar och croissanter, american cookies och sockrade munkar, tartes och mindre kreationer i spännande utseende samt höga tårtor i flera lager, med drip och härlig dekor på toppen.
Av oss med omsorg valda fikatrevligheter att mumsa på.
Del av menyn över utbudet på Mr Cake i Stockholm.
Prismässigt kan jag tycka att det var rimligt, jag hade förväntat mig en dyrare fikastund. Dock ska sägas att jag också hade förväntat mig än mer exklusiv fika, med mer utmärkande smaker och mer av det lilla extra, inte bara utseendemässigt. Så ja, det var ett trevligt, gott och uppskattat lördagsnöje. Jag kommer absolut att komma dit fler gånger, dock med lägre förväntningar.
Har du varit på Mr Cake i Stockholm och i så fall vad tycker du?
Bok/Serie - Störst av allt (Quicksand)
Och ja, serien som skildrar händelseförloppet i Malin Persson Giolitos bok Störst av allt är imponerande! Jag och många med mig är förtjusta i serien och vissa har till och med sträckkollat serien under en dag eller helg. Själv har jag tagit god tid på mig att se seriens sex avsnitt. Jag tycker att många scener i serien är hemska. Och samtidigt så himla bra! Hade jag inte läst boken sedan innan hade jag nog inte mått så bra efter att ha sett det som skildras i serien. Men att nu veta vad som komma skall och hur det ska sluta gör att jag ser fram emot att se avsnitten. Ikväll ser jag sista avsittet av Störst av allt, på engelska med titeln Quicksand.
Har du inte läst eller sett Störst av allt rekommenderar jag dig att göra det!
Du som i text och/eller filmatisering har tagit del av Störst av allt - vad tycker du?
Nyhet på Espresso house: Pumpkin Latte
Nyhet på Espresso house: Pumpkin Latte.
Vid dagens cafébesök passade jag på att prova säsongens nyhet på Espresso house: Pumpkin Latte. En caffe latte med pumpasirap toppad med krämig grädde och strössel. God. Jag kan tänka mig att köpa den igen. Dock var den inte så pass smarrig att den klassas som en av mina favoriter.
Vad tycker du om säsongens nyhet på Espresso house?
Bok - Vad som än händer
Jag som är mycket förtjust i drama och relationer klassar denna bok som en favorit. Språket är ljuvligt och historien är lätt att ta till sig. Dessutom är både Katie och Tully starka karaktärer som på sina egna sätt lever sina liv efter självständiga värderingar. Att författaren på ett ambitiöst sätt beskriver en tid som jag inte fick uppleva, sjuttio- och åttiotalet, är också något som lockar mig. Boken inspirerar mig på många sätt och jag rekommenderar den varmt.
Film - The Hunger Games
Jag tycker absolut att filmen är en lyckad tolkning av boken. Kanske just för att boken är rent manusmaterial i och med att, som jag nämnde tidigare, där inte finns några inre monologer utöver tankar kring spelet. Hungerspelen är just det - ett spel.
The Hunger Games - en film baserad på Suzanne Collins's roman.
Bok - Baddaren
Vi har alla olika anledningar till varför vi tar oss an en uppgift som på ett eller annat vis utmanar våra innersta rädslor. Det finns inget så djärvt som att kasta sig ut på öppet hav och försöka simma – när man inte kan.
Här följer en liten recension av Emma Hambergs bok Baddaren (2010).
Maja bor på Hjortholmen, den lilla ön mitt i Värnen, i ett stort slott från 1700-talet. Där bor hon tillsammans med sin äldre man Pelle, en berömd konstnär som för tillfället arbetar på en skulptur som ska ställas på ett stort torg i München. Maja är trött på tillvaron, på sig själv och på sitt liv – hon känner sig som en fånge i det stora slottet. I sökandet efter att återfinna sin inspiration vad gäller skapande bestämmer hon sig för att starta en simskola, för vuxna. Det blir dock inte som hon har förväntat sig; endast tre elever dyker upp. Tillvaron för Maja – och för övriga – vänds upp och ner och ingenting blir som någon av dem hade tänkt sig.
( - Sammanfattning utifrån bokens baksida.)
Ett relationsdrama där författaren Emma Hamberg kan konsten att leka med ord, inre monolog, dialoger och framför allt känslorna som kan växa sig allt starkare när omständigheterna sätter livets alla bekymmer på sin spets. En fantasisk gestaltning av vad livet har att erbjuda, oavsett bakgrund och tidigare värderingar.
Till de unga som fortfarande minns Emma Hambergs ungdomsbok Linas Kvällsbok kan jag verkligen rekommendera denna bok, och jag gör det varmt. Emma Hamberg har skrivit en lika underbara vuxenbok som den fantastiska skildringen av en femtonårig tjejs förvirrade liv, boken jag läste med både glädje och sorg när jag gick på högstadiet.
Film - One Day
Det som förundrade mig mest är hur bra rekvisita de har fått till. Platserna som man som åskådare får uppleva var precis så som jag hade föreställt mig dem. Karaktärerna Emma och Dexter blev mer levande på bioduken, men jag måste säga att de verkligen har lyckats behålla peronligheterna hos dem båda.
Filmen var väldigt fin, men om man verkligen vill uppleva magin som finns mellan huvudpersonerna, borde man läsa boken. Som vanligt när en bok blir till film, tappar man ofta tankarna som finns bakom handlingarna. Det var något jag saknade lite i filmen.
One Day är en film som man kan se en gång och sedan vara nöjd. Boken kan jag säkerligen läsa igen utan att tröttna.
Vackert. Kärleksfullt. Livsöden. Personligt. Närhet. Avstånd. Sorg. Ögonblick. Tillsammans. Lovely.
Läs också min recension av boken En Dag (OneDay).
Bok - En dag (One Day)
One Day är skriven av David Nicholls och översatt till svenska (En Dag) av Pia Printz.
Dexter och Emma. De träffas år 1988 och tillbringar en natt tillsammans. Efter det håller de kontakten och man får följa vad de gör under de kommande tjugo åren...
Jag förundras över hur väl författaren har formulerat sig. Trots att det är ett långt tidsflöde som passerar förbi, lyckas David Nicholls hela tiden relatera tillbaka till gamla tider. Det blir inte hackigt, som jag tror att det lätt kan bli med böcker som denna, utan istället lyckas skribenten bakom verket hela tiden möta upp nästa kapitel med var det gamla slutade. Humor finns det gott om, även i den svenska översättningen, och känslorna når ut till läsaren.
En fantastisk bok som jag rekommenderar direkt från hjärtat. En dag har blivit lite av ett mode i litteraturvärlden. Har du inte läst den, gör det. Den är enastående!
För en vecka sedan hade filmen One Day premiär på biograferna. Jag ska se filmen under lovet, men jag tvivlar på att den är lika bra som boken.
Har du läst boken eller sett filmen? Vad tycker du om den?
Bok - Här ligger jag och blöder
Efter antalet rekommendationer tog jag mig till biblioteket och lånade denna omtalade bok. Förväntningarna var höga, i och med de goda orden kring skapelsen. Och så här i efterhand måste jag nog medge att jag ställer mig bakom de positiva uttalandena. Boken är bra, det har jag svårt att förneka. Berättelsen om Maja inleds med en fruktansvärd scen då hon av misstag råkar såga av sig sin egen tumme. Samma känsla i halsgropen följde med mig genom hela boken, i alla fall till de sista kapitlen av verket. När all sanning och alla förklaringar kommer fram, tycker jag att författaren tappade spänningen. Scenerna som fick hjärtat att stanna för ett tag var inte lika många under de sista sidorna. En bok som behandlar ett för mig okänt och inte tidigare läst ämne. Det är synd att den rivande och intresseväckande känslan inte finns med till de sista sidorna. Samtidigt är det skönt att få ett avslut och på så sätt slippa de där jobbiga frågorna, även efter att sista sida är läst.
Jag är dock inte den som bara läser en bok och sen lägger undan den. Om det är något jag har fått med mig av denna bok, är det framför allt och förhoppningsvis min utveckling som människa - och som författaren. Hur Jenny Jägerfeld lyckas leka så fritt med allt vad ord heter, är något jag förundras över och försöker ta lärdom av. Hennes språk är kreativt, på pricken rätt i sammanhangen och utan tvekan ett tecken på att man är duktig som skribent.
Trots att känslorna som följt mig genom boken inte hänger med hela vägen till slutet, tycker jag att boken är bra. Levande, kreativ, känslostark och med oväntade vändningar. Dessutom finns där ett avsnitt av kärlek, som får mig att smälta. Kanske är det just den delen av boken, som gör att mitt omdöme kring 'Här ligger jag och blöder' blir nästan högsta betyg.
Film - Red Riding Hood
En av vårens biofilmer!
Med inspiration från sagan om Rödluvan får vi följa med på ett magiskt äventyr. Jag tycker filmen var himla bra! Influenser från sagan gjorde sig påminda och jag smålog för mig själv lite då och då. Historien är bra och välarbetad. Miljön är fantastisk att få ta del av (speciellt på en stor bioduk). Amanda Seyfried gör sin roll som huvudpersonen helt enastående! Dessutom är en av hennes motspelare lite så där sexig, om jag får uttrycka mitt tycke. Jag erkänner att i denna dramatiska och mycket spännande film fick samtliga i byn en anklagelse av mig för att vara den fasansfulla varulven. I slutet, då sanningen kom fram, blev jag förvånad. Det var - så klart - inte den karaktären som jag trodde var skyldig. De sista minuterna i filmen är väldigt vackra. Jag blev berörd och det tror jag att fler blev.
Red Riding Hood är en mycket bra film. Jag tycker att du ska se den! En av de bättre filmerna jag har sett. Magisk, fantastisk, rörande och sagolik.
Bok - Vill du ha barn med mig?
är skriven av Åsa Jinder.
Jag hade inga förväntningar alls på denna bok, eftersom jag vann den i en simpel tävling. Dock måste jag berätta att jag blev glatt överraskad. Boken är bra, en sådan där må-bra-bok, som man gärna läser en regnig söndagseftermiddag. Språket är enkelt och man kan lätt ta åt sig handlingen. Inga överdrivna miljöbeskrivningar, inga gnagande känslor som borrar sig in i läsaren och heller inga sidor utan läsvärt innehåll. Boken är bra, absolut! Den behandlar ett ämne, som jag tycker fler människor borde tänka på; nämligen barnlöshet. Det är inte självklart för alla par att barn kommer bli en del av livet. För vissa kvinnor och män fungerar det helt enkelt inte. Jag har i mina unga år svårt att ta åt mig av denna bok, men visst blir jag berörd. Att inte kunna få barn, kan för många kvinnor ses som ett misslyckande. I boken får vi ta del av Noras upplevelser, när hon - tillsammans med sin Joakim - kämpar för att bli gravid.
Det som jag gillar med boken är att den innehåller så mycket kärlek, trots att den behandlar ett så seriöst och gripande ämne. Jag hade personligen lätt för att se på ämnet från ett objektivt perspektiv, eftersom barn inte är aktuellt i mitt liv just nu. Jag vet inte hur andra kvinnor (och män?) upplever boken, men jag tycker att boken förtjänar en chans. Detta verk är inte det bästa jag har läst, men jag tar åt mig av mina nya erfarenheter och ser det som en bonus att jag har utvecklats som författare (om än så länge knappt synligt, men i slutändan kommer resultatet att bli tydligt).
Detta inlägg är önskat av Rinki.
Bok - Mina döttrars systrar
är skriven av Barbara Voors.
När beskedet kommer, beslutar sig Annie för att åka till New York. Äntligen har hon hittat sin sedan åtta år tillbaka försvunna syster. Dessvärre ligger Lucy på sjukhus; i koma. Annie börjar sökandet efter vad som kan ha hänt sin älskade lillasyster. Med endast några få ledtrådar tar hon sig fram längs gatorna i New York. Hon vandrar mellan hotellrummet, sjukhuset och i en dimma av oförklarliga öden. Annie hoppas på att Lucy ska vakna upp i sin dvala och sitter därför vid hennes sida varje dag. Deras mamma sa alltid att ord är en gåva. Både Annie och systern Mimmi har lyckats publicera sina texter och nu är det dags att skriva till en syster. Annie skriver och tar också emot texter från Mimmi, som hon sedan läser för sin lillasyster Lucy. På detta sätt får vi reda på hur livet har ändrat riktning för systrarna Annie och Mimmi i Sverige. Hur kärleken har kommit och gått. Om längtan och om förtvivlan. Om att passa in eller våga sticka ut. Livet blir inte som man har tänkt dig, det blir det aldrig.
Barbara Voors har förmågan att få en berättelse att flyta. Eftersom tidsperioden är så lång, har hon komprimerat samtliga livsöden på ett riktigt bra sätt. Oväsentliga delar av livet uppmärksammas, då de är konsekvenser av de större mötena. Det går fort fram, men man hinner ändå njuta och tänka efter. Hon har lyckats blanda skönlitteratur med vardaglig poesi - fantastiskt!
Om man gillar det jag skriver, tror jag absolut att man kan falla för hennes roman. Och är man inte förtjust i mina texter, tror jag ändå att man kan finna ro och harmoni i orden av Barbara Voors.
Hon har talang, hon har passion. Hon får berättelsen att flyta fram. En bok som trollbinder och gör ont. Som får en att tänka efter och ändra uppfattning. Om att lyckas, men samtidigt fråga sig vad lyckan egentligen innebär. Barbara Voors har lyckats. Hennes roman är vacker, vemodig och underbar läsning.
Mer om boken finns att läsa här.