Hemmagjort julgodis i glasburk
Hemmagjort julgodis i glasburk ges bort i present.
Årets första julgodis (se här) är redan slut. Det mesta har dock lagts i glasburk som gåva till närstående. Jag kan tycka att det är en fin present, förutsatt att mottagaren av något ätbart faktiskt kan äta det som erbjuds samt upplever sig känna personen (i detta fall mig) så pass väl att det känns okej att ta emot något hemlagat. För min del är halva nöjet att baka och tillverka godsakerna inför jul, andra halvan av nöjet är att dela med sig av det goda (och så klart att mumsa lite själv). Snart tar adventsbaket och julgodistillverkningen fart på allvar - jag längtar!
Drömresan Dag 5: USS Midway Museum och San Diego Zoo
Vår femte dag på Drömresan och vår tredje dag på husbilssemestern tillbringade vi i San Diego i södra Kalifornien. Efter att under gårdagskvällen ha checkat in på en campingplats för två nätter kunde vi med ro ta vara på dagen utan att behöva åka vidare innan kvällen. Det var väldigt skönt!
San Diego, Kalifornien.
Denna dag hade vi förhoppning om att hinna med både ett museum och besök på zoo. Efter att i närmare en timme ha letat parkering anpassad för husbil i centrala San Diego hittade vi tillslut en lämplig plats intill kajen i närheten av dagens första stopp. Det var en lycklig R med fru (jag) som steg ombord på hangarfartyget USS Midway Museum i San Diego där vi förundrades över arbetet på denna speciella landningsbana.
USS Midway Museum i San Diego.
Efter att ha gått omkring på fartyget med svalnande intresse insåg vi att vi faktiskt skulle kunna hinna med även besök på zoo denna dag. Vi promenerade tillbaka till husbilen längs kajen med ett kortare stopp för inköp av hatt. Det var ett av våra bättre beslut under resan och hattarna användes flitigt därefter. Framöver finns det i princip bara bilder på oss i hatt, haha.
R och jag i hattar köpta i San Diego.
Efter en kortare biltur från centrala San Diego parkerade vi husbilen vid entrén till San Diego Zoo. Denna djurpark är en av världens största och speciell då den värnar om att bevara utsatta djurarter. Djuren som bor här har det lite extra bra och samtliga intäkter från parkens besökare går tillbaka till djurvård och djurparkens bevarande arbete.
När kvällen kom åkte vi åter till campingplatsen vi bott på även föregående natt. Imorgon väntade en längre resa inåt landets ökenlandskap!
San Diego, Kalifornien.
Denna dag hade vi förhoppning om att hinna med både ett museum och besök på zoo. Efter att i närmare en timme ha letat parkering anpassad för husbil i centrala San Diego hittade vi tillslut en lämplig plats intill kajen i närheten av dagens första stopp. Det var en lycklig R med fru (jag) som steg ombord på hangarfartyget USS Midway Museum i San Diego där vi förundrades över arbetet på denna speciella landningsbana.
USS Midway Museum i San Diego.
Efter att ha gått omkring på fartyget med svalnande intresse insåg vi att vi faktiskt skulle kunna hinna med även besök på zoo denna dag. Vi promenerade tillbaka till husbilen längs kajen med ett kortare stopp för inköp av hatt. Det var ett av våra bättre beslut under resan och hattarna användes flitigt därefter. Framöver finns det i princip bara bilder på oss i hatt, haha.
R och jag i hattar köpta i San Diego.
Efter en kortare biltur från centrala San Diego parkerade vi husbilen vid entrén till San Diego Zoo. Denna djurpark är en av världens största och speciell då den värnar om att bevara utsatta djurarter. Djuren som bor här har det lite extra bra och samtliga intäkter från parkens besökare går tillbaka till djurvård och djurparkens bevarande arbete.
Några av djuren på San Diego Zoo.
Det blev lite väl intensivt under våra timmar på zoot och vi stannade till stängning. Besöket var dock lyckat och vi hann med sen lunch, busstur genom parken, promenad i de mer intressanta delarna av parken, djurnära upplevelser, fascinationer och skratt samt många fotografier och spontana filmsnuttar.
Det blev lite väl intensivt under våra timmar på zoot och vi stannade till stängning. Besöket var dock lyckat och vi hann med sen lunch, busstur genom parken, promenad i de mer intressanta delarna av parken, djurnära upplevelser, fascinationer och skratt samt många fotografier och spontana filmsnuttar.
Vi utanför San Diego Zoo.
När kvällen kom åkte vi åter till campingplatsen vi bott på även föregående natt. Imorgon väntade en längre resa inåt landets ökenlandskap!
Julmarknad på Taxinge Slott
Julmarknad på Taxinge Slott.
Idag har vi varit på julmarknad på Taxinge Slott. Har du läst min blogg de senaste åren vet du att detta är en utflykt vi har gjort även tidigare år. Det är så mysigt!
Fika på kakslottet Taxinge Slott.
Självklart fikade vi gott från kakbuffén på det berömda Kakslottet, Taxinge Slott. Bara det är en anledning att åka dit! Ovan ser du nougattårta med hasselnötter samt smördegsbakelse med vaniljkräm och bär.
Julmarknad på Taxinge Slott.
Efter fikan gick vi omkring i de vackra byggnaderna kring slottet, med nyfikna blickar och fingrar som sträckte sig efter diverse smakprov. Vi fick också möjlighet att inspireras av fina inredningsdetaljer varav en fick följa med oss hem.
Inköp från årets julmarknad på Taxinge Slott.
Med oss hem köpte vi även korv till årets julbord, olika tesorter samt tre olika burkar med senap. Efter besök på julmarknad känns julen närmare.
Har du besökt någon julmarknad i år?
Med oss hem köpte vi även korv till årets julbord, olika tesorter samt tre olika burkar med senap. Efter besök på julmarknad känns julen närmare.
Har du besökt någon julmarknad i år?
Om gråa november
Det är många med mig som påverkas av grå november. Kanske är du en av dem. I unga år upplevde jag mörkret, i dubbel mening, mer intensivt. Senaste åren har jag inte påverkats lika starkt av årstiderna. Denna november upplever jag ett ökat behov av sömn, avtagande inspiration och mer lättillgängliga existentiella tankebanor. Det är okej. Jag tillåter mig själv att fika när lusten faller på. Mörkret håller jag på avstånd genom att tända flertalet ljus i hemmet. Allt för att göra tillvaron mer trivsam, trots att det grå får föregående månad att kännas väldigt avlägsen.
Pepparkakskladdkaka med rosa grädde har varit helgens och veckans fika.
Brigadeiros (brasilianska chokladkolabollar)
Jag kom över ett recept på brigadeiros, brasilianska chokladkolabollar, vilket visade sig vara himla enkelt att göra. Och faktiskt rätt gott med tanke på de få ingredienserna. Så utifrån helgens julgodisbakande är säsongens julbak officiellt påbörjat! Om en månad är det jul, jag längtar.
1 burk sötad kondenserad mjölk, ca 400 g
50 g smör
3 msk kakao
1 krm salt
cirka 1 dl chokladströssel eller liknande
1. Mät upp kondenserad mjölk, kakao och salt i en tjockbottnad gryta/kastrull.
2. Sätt plattan på högsta värme och rör hela tiden med en trägaffel. Sänk till medeltemperatur när smeten börjar tjockna. Rör under några sekunder med en visp om det bildas klumpar. Smeten är färdig när den är tjock, det tar cirka 8-10 minuter.
3. Låt smeten kallna i rumstemperatur i 1-2 timmar.
4. Forma kulor av smeten och rulla dem i strössel eller liknande. Förvara bollarna i kylen. De håller i flera veckor.
Brigadeiros (brasilianska chokladkolabollar).
1 burk sötad kondenserad mjölk, ca 400 g
50 g smör
3 msk kakao
1 krm salt
cirka 1 dl chokladströssel eller liknande
1. Mät upp kondenserad mjölk, kakao och salt i en tjockbottnad gryta/kastrull.
2. Sätt plattan på högsta värme och rör hela tiden med en trägaffel. Sänk till medeltemperatur när smeten börjar tjockna. Rör under några sekunder med en visp om det bildas klumpar. Smeten är färdig när den är tjock, det tar cirka 8-10 minuter.
3. Låt smeten kallna i rumstemperatur i 1-2 timmar.
4. Forma kulor av smeten och rulla dem i strössel eller liknande. Förvara bollarna i kylen. De håller i flera veckor.
Acceptans och tid brukar leda fram till initiativ
En vecka med intensivt arbete och stress, däribland åtgärder med stöd av tvångs-lagstiftningen LVM (läs inlägg), tar ut sin rätt i form av passivitet. När jag ges tid att ta djupa andetag hamnar jag i soffan framför filmer jag redan har sett flera gånger förut. Min initiativförmåga till att göra annat är låg. Jag förbrukar liksom min förmåga att agera under mina arbetsdagar som socialsekreterare. Jag accepterar att det just nu är så. Ändå har jag denna vecka kört tvättmaskiner och diskmaskiner, handlat mat och lagat en middag, sorterat en möbel som innehållit mycket skräp, dammsugit hemmet samt nu på söndags-morgonen bakat pepparkakskladdkaka samt smygstartat med julgodiset. Jag vet med mig sedan tidigare att acceptans och tid brukar leda fram till initiativ.
Drömresan Dag 4: Från Huntington Beach via La Jolla till San Diego
Vår fjärde dag på Drömresan vaknade vi upp intill en vackert solig sandstrand vid Huntington Beach, Kalifornien. Återigen en fantastisk stund på resan och en bra början för oss nybörjare som sovit första natten i husbil. Efter frukost tog vi en kortare promenad i det intilliggande samhället innan vi fortsatte vår resa söderut längs Highway 1.
Stranden vid Huntington Beach.
Promenad längs gatorna i Huntington Beach.
Längs vägen mot dagens slutdestination San Diego hamnade vi i längre bilköer innan vi stannade till i den lyxigare förorten La Jolla. Min mamma hade tipsat oss om detta resmål och jag är så glad att vi tog oss tiden att åka dit! La Jolla är ett (tillsynes) välbärgat område med vackra gatunamn och många fina hus i vit puts och tegeltak. Här är trädgårdarna välskötta och människorna vänliga.
La Jolla, Kalifornien.
Vårt stopp i La Jolla blev också ett utmärkt tillfälle att äta lunch. Vi prova utbudet på ett mysigt café i utkanten av samhället där vi beställde varsin matigare macka och dryck. Jag drack en minnesvärt god iced caffe latte och mumsade glatt i mig en macka med avokado och lax.
Lunch på caféet La Clochette Du Coin i La Jolla, Kalifornien.
Längs Highway 1 söderut åkte vi vissa sträckor väldigt nära strandkanten. Vid vårt stopp i La Jolla fick vi också möjlighet att känna på vattnet då vi tog vårt första dopp i Stilla Havet. Vilka krafter! Vattnet drogs undan i en rasande fart för att sedan komma tillbaka i kraftigt rullande vågor. Var vi inte uppmärksamma var det lätt att tappa balansen, hamna under vatten och få en kallsup. Det hände mig och efter vårt äventyr i vattnet hade jag sand precis överallt! Då var det fördelaktigt med dusch i husbilen.
Windansea Beach i La Jolla, Kalifornien.
Eftermiddagen påminde oss om att mörkret snart skulle falla och att det var dags att fortsätta resan till San Diego. Innan husbilen rullade vidare bokad vi campingplats för de kommande två nätterna, vilket visade sig vara ett bra initiativ.
Eftermiddagen påminde oss om att mörkret snart skulle falla och att det var dags att fortsätta resan till San Diego. Innan husbilen rullade vidare bokad vi campingplats för de kommande två nätterna, vilket visade sig vara ett bra initiativ.
Ankomst till San Diego Metro KOA.
Det var med stor glädje, förväntan och lättnad som vi tidig kväll rullade in på San Diego Metro KOA strax utanför San Diego. Här blev vi vänligt bemötta av servicemedveten personal som välkomnade oss till en lite mer exklusiv camping. Vetskapen om att parkera husbilen på samma ställe två nätter i rad var också en lättnad, då kunde vi med ro ta oss an morgondagens äventyr utan att behöva åka en längre sträcka.
Höstdekorationer utanför receptionen på San Diego Metro KOA.
Söndagsbrunch på Debaser
I sällskap av vänner njöt jag i söndags av brunch på Debaser i Stockholm. Brunch är något jag uppskattar mycket, lite extra mycket om det bjuds på amerikanska pannkakor och/eller våfflor, nybakat bröd, äggröra och delikat efterrätt. Ytterligare godsaker får gärna bjudas på, men nämnda var de favoriter som erbjöds i söndags. Jag hade högre förväntningar på både utbud och service med tanke på priset (265 kr/person), men kan inte heller påstå att jag är missnöjd. Oavsett var det ett trevligt och gott söndagsnöje så här i grå novembertid.
Små pepparkakshus har dekorerats
I sällskap av syster har det i helgen dekorerats pepparkakshus i mindre format. Det var en himla mysig dag och jag stannade till sent, vilket innebar att jag också blev bjuden på middag. Trevligt! Att ha del av familjen nära uppskattar jag mycket, då större delen av min familj och släkt bor kvar i min ursprungsstad Göteborg.
Små pepparkakshus har dekorerats.
Drömresan Dag 3: Hollywood Hills, hämta husbil och Huntington Beach
En av sakerna på min bucket list var att ta en bild på mig och R framför Hollywood-skylten. Då vi bodde i Hollywood tänkte jag att det var en passande utflykt att göra vår sista förmiddag i Los Angeles. Det visade sig dock inte vara lätt att komma nära skylten. Vägarna vi gick gav oss enbart en skymt av de berömda vita bokstäverna på berget.
Hollywood-skylten i fjärran.
Med hopp om att se Hollywood-skylten på nära håll promenerade vi längs upp- och nerförsbackar i Hollywood Hills. Nära skylten lyckades vi inte komma och vi möttes av flertalet skyltar som tydligt uppmanade oss om att vägen inte ledde till Hollywood-skylten. Att se skylten kräver alltså en högre utkiksplats i staden eller ett besök på Griffith Observatory en bit utanför staden. Observatoriet öppnade dock först vid lunchtid så för oss var det inte ett alternativ.
Svårt att nå Hollywood-skylen, "No access to the Hollywood Sign".
Första natten sov vi på en camping vid Huntington Beach.
Huntington Beach visade sig vara en magisk plats! Vi hann ställa upp husbilen och få ett trevligt bemötande av en amerikan i husbilen intill innan solen gick ner och stranden glittrade. Se bara!
Solnedgång vid Huntington Beach.
Vi gick hand i hand längs strandpromenaden och kände nog båda en viss stolthet över att ha kommit så här långt. Att vi fick en så bra start på vår resa med husbil var en bidragande faktor till att vi höll hoppet uppe under resterande resa med husbil. Huntington Beach är absolut en av de finaste platserna vi besökte.
Hollywood-skylten i fjärran.
Med hopp om att se Hollywood-skylten på nära håll promenerade vi längs upp- och nerförsbackar i Hollywood Hills. Nära skylten lyckades vi inte komma och vi möttes av flertalet skyltar som tydligt uppmanade oss om att vägen inte ledde till Hollywood-skylten. Att se skylten kräver alltså en högre utkiksplats i staden eller ett besök på Griffith Observatory en bit utanför staden. Observatoriet öppnade dock först vid lunchtid så för oss var det inte ett alternativ.
Svårt att nå Hollywood-skylen, "No access to the Hollywood Sign".
Trots att vi aldrig kom önskvärt nära Hollywood-skylten fick vi en trevlig promenad i en förvånansvärt vacker del av Hollywood. Åter på hotellet checkade vi ut och tog sedan en taxi till södra delen av Los Angeles där Cruise America har ett av sina uthyrningskontor. Det var med stor förväntan och nervositet som vi hämtade ut husbilen som kom att bli vårt hem de kommande elva nätterna. Vi fick tydliga instruktioner om att "så som vi hämtar den skall vi också återlämna den". Det visade sig bidra till en del magont längs resan...
Med skräckblandad förtjusning rullade vi från uthyrningen till matbutiken Target där vi aningen förvirrade ändå lyckades få köpt enklare mat inför de kommande dygnen. Vi åkte ytterligare en timme söderut och ankom till Huntington Beach där vi hemifrån bokat vår första campingplats.
R och jag hämtar ut husbilen från Cruise America.
Med skräckblandad förtjusning rullade vi från uthyrningen till matbutiken Target där vi aningen förvirrade ändå lyckades få köpt enklare mat inför de kommande dygnen. Vi åkte ytterligare en timme söderut och ankom till Huntington Beach där vi hemifrån bokat vår första campingplats.
Första natten sov vi på en camping vid Huntington Beach.
Huntington Beach visade sig vara en magisk plats! Vi hann ställa upp husbilen och få ett trevligt bemötande av en amerikan i husbilen intill innan solen gick ner och stranden glittrade. Se bara!
Solnedgång vid Huntington Beach.
Vi gick hand i hand längs strandpromenaden och kände nog båda en viss stolthet över att ha kommit så här långt. Att vi fick en så bra start på vår resa med husbil var en bidragande faktor till att vi höll hoppet uppe under resterande resa med husbil. Huntington Beach är absolut en av de finaste platserna vi besökte.
Solnedgång vid Huntington Beach.
Om att omhänderta en person med ett eskalerande missbruk
9 - nov
Det måste få vara okej att känna ett visst svårmod... Att tvinga någon till vård får verkligheten att komma nära och livet att kännas mer konkret. Vi (som jobbar med socialt arbete) tror att vi kan rädda världen, vilket för en enstaka person inte är möjligt. Däremot är det möjligt att rädda en enstaka person, om så med tvång, om så bara för en kortare period av dennes liv. Det är just det, vi gör vad vi kan och vad vi är skyldiga att göra. Trots att det skapar olust i magen. Men att inte agera skapar minst lika stark oro för att den enskilde dör inom kort. Så ja, vi tvingar personen att leva, även om vi vet att personen förr eller senare kommer att dö till följd av sitt missbruk. Och det är ledsamt, men vi gör vad vi kan.
Ovanstående är ett par rader om känslan som infinner sig i anslutning till att jag i mitt jobb och i rollen som socialsekreterare står bakom beslutet att omedelbart omhänderta en vuxen person som riskerar att dö till följd av sitt eskalerande missbruk.
Det måste få vara okej att känna ett visst svårmod... Att tvinga någon till vård får verkligheten att komma nära och livet att kännas mer konkret. Vi (som jobbar med socialt arbete) tror att vi kan rädda världen, vilket för en enstaka person inte är möjligt. Däremot är det möjligt att rädda en enstaka person, om så med tvång, om så bara för en kortare period av dennes liv. Det är just det, vi gör vad vi kan och vad vi är skyldiga att göra. Trots att det skapar olust i magen. Men att inte agera skapar minst lika stark oro för att den enskilde dör inom kort. Så ja, vi tvingar personen att leva, även om vi vet att personen förr eller senare kommer att dö till följd av sitt missbruk. Och det är ledsamt, men vi gör vad vi kan.
Ovanstående är ett par rader om känslan som infinner sig i anslutning till att jag i mitt jobb och i rollen som socialsekreterare står bakom beslutet att omedelbart omhänderta en vuxen person som riskerar att dö till följd av sitt eskalerande missbruk.
Med en stark känsla av sammanhang
Känslan av sammanhang är för tillfället stark i privatlivet. Jag upplever att livsambitioner, -visioner och -mål är tydligt närvarande. Det gör mig gott och bidrar till lyckokänslor dagligen. Till jobbet kan jag därtill lätt ha distans. Det är en skön känsla att kunna släppa arbetet med tanke på veckans intensiva arbetsdagar. Att med ro och glädje boa hemma och uppleva ett starkt "jag" gör också att jag med större enkelhet kan ta helg, om än en senarelagd fredagskväll, trots att arbetsveckan avslutades med att vi tog ett omedelbart omhändertagande om en person som riskerar att dö till följd av sitt missbruk. Ni har nu fått några ord om livets ytterligheter - liv och död.
Tänder ljus och njuter av tiden hemma.
På riktigt en fru M
Eftersom att jag och R har varit tillsammans länge (elva år) är det självklart att jag också tidigare i livet har funderat på det här med att byta efternamn. I tidiga tonåren, då jag försökte lära känna mig själv, kändes det inte alls självklart att överge mitt efternamn - min familjs namn. Med åren blev det beslutet alltmer vagt för att slutligen avta helt.
När R friade till mig och vårt bröllop började planeras mer i detalj började jag också vänja mig vid tanken på att byta efternamn. För oss kändes det naturligt att jag skulle få ta R's efternamn. Våra familjer underlättade det beslutet; R's familj välkomnade mig som fru M den yngre och mina föräldrar visade att det släppte taget. Det är ju bara ett namn... Men vet ni vad, det betyder mycket ändå. Och från med igår är jag på riktig (enligt Skatteverkets register) en fru M - och det gör mig så glad.
När R friade till mig och vårt bröllop började planeras mer i detalj började jag också vänja mig vid tanken på att byta efternamn. För oss kändes det naturligt att jag skulle få ta R's efternamn. Våra familjer underlättade det beslutet; R's familj välkomnade mig som fru M den yngre och mina föräldrar visade att det släppte taget. Det är ju bara ett namn... Men vet ni vad, det betyder mycket ändå. Och från med igår är jag på riktig (enligt Skatteverkets register) en fru M - och det gör mig så glad.
11 augusti 2019. Sms-konversation mellan fruarna M, den äldre och yngre.
Drömresan Dag 2: ... till Santa Monica Beach
Om förmiddagen dag 2 kan du läsa här.
Hop-on-hop-off-bussen tog oss vidare genom storstaden Los Angeles, däribland passerade vi Fox Studios. När vi nådde kusten åkte vi genom kultur- och konstnärs-samhället Venice med havet och stranden intill innan vi slutligen hoppade av vid Santa Monica Beach.
Efter tjoande promenerade vi barfota längs stranden innan skorna togs på och vi gick upp på piren. Det var så mysigt! Som taget ur en amerikansk teveserie (Beverly Hills 90210). Där stannade vi tills solen började gå ner och det var dags att ta sista turistbussen tillbaka till Hollywood.
Piren på Santa Monica Beach.
Hemvägen var mörk och kylig, men att bli körda i princip hela vägen till hotellet gjorde resan värd. Imorgon skulle vi hämta ut husbilen och inför det kände vi oss mest förväntansfulla.
Hop-on-hop-off-bussen tog oss vidare genom storstaden Los Angeles, däribland passerade vi Fox Studios. När vi nådde kusten åkte vi genom kultur- och konstnärs-samhället Venice med havet och stranden intill innan vi slutligen hoppade av vid Santa Monica Beach.
Bussen passerade Fox Studios.
Santa Monica Beach var aningen drömmigt - se bara! Stor strand i nära anslutning till moderna strandhus och höga hotellbyggnader. Ganska direkt förstod vi att det är här man skall bo, inte i Hollywood som vi gjorde. Med vattnet så nära kunde vi inte låta bli att doppa fötterna i Stilla havet en första gång. Vilka krafter! Jag tjöt av skratt när vi stod där i vattenbrynet och kände havet dra sanden med sig ut, för att sedan komma tillbaka med kraft som fick det att stänka vatten högt upp på benen.
Vi åkte genom Venice med havet intill.
Santa Monica Beach var aningen drömmigt - se bara! Stor strand i nära anslutning till moderna strandhus och höga hotellbyggnader. Ganska direkt förstod vi att det är här man skall bo, inte i Hollywood som vi gjorde. Med vattnet så nära kunde vi inte låta bli att doppa fötterna i Stilla havet en första gång. Vilka krafter! Jag tjöt av skratt när vi stod där i vattenbrynet och kände havet dra sanden med sig ut, för att sedan komma tillbaka med kraft som fick det att stänka vatten högt upp på benen.
Santa Monica Beach.
Lekfullt vid Stilla havets strandkant på Santa Monica Beach.
Efter tjoande promenerade vi barfota längs stranden innan skorna togs på och vi gick upp på piren. Det var så mysigt! Som taget ur en amerikansk teveserie (Beverly Hills 90210). Där stannade vi tills solen började gå ner och det var dags att ta sista turistbussen tillbaka till Hollywood.
Piren på Santa Monica Beach.
R och jag på Santa Monica Beach.
Hemvägen var mörk och kylig, men att bli körda i princip hela vägen till hotellet gjorde resan värd. Imorgon skulle vi hämta ut husbilen och inför det kände vi oss mest förväntansfulla.
Drömresan Dag 2: Beverly Hills och vidare...
Under vår andra dag i Los Angeles kände vi behov av att lämna stadsdelen Hollywood, som enligt vår mening inte alls är så glamorös som branschen gärna framställer den... Vi tog en Hop-on-hop-off-buss västerut med första stopp i Beverly Hills.
Hollywood, Los Angeles.
Hollywood, Los Angeles.
Kalifornien, palmernas rike.
Att ankomma till Beverly Hills var lite som en dröm. Ja, det är som på teve och med bra mycket mer klass än Hollywood. Visste ni att Beverly Hills är en "egen stad" med copyright på den kända Beverly Hills-skylten och med en extra skylt ovanför gatunamnen, se nedan.
Beverly Hills, Los Angeles.
Stora hus i Beverly Hills, Los Angeles.
Vi strosade runt längs några gator i ett tillgängligt bostadsområde och jag kände att nu, nu har resan till Los Angeles och USA börjat! Det var aningen surrealistiskt att traska omkring i detta världskända område och samtidigt inse att detta är vardag för vissa...
R och jag i Beverly Hills, Los Angeles.
I Beverly Hills fick vi också möjlighet att gå längs den kända affärsgatan Rodeo Drive. Fina butiker med lyx, men inget som tilltalade vår plånbok. I södra Beverly Hills hittade vi ett mysigt café, Tarte Tatin Bakery, där vi serverades god matiga mackor. Jag drack en minnesvärt god iced chai latte.
Rodeo Drive i Beverly Hills, Los Angeles.
Fika på det mysiga caféet Tarte Tatin Bakery i södra Beverly Hills, Los Angeles.
Med stor förundran och mat i magen tog vi sedan Hop-on-hop-off-bussen vidare mot kusten. Fortsättning följer...
Drömresan Dag 1: Ankomst Los Angeles, Walk of Fame och IHOP
Häng med på vår Drömresa till USA! Min förhoppning är att med bilder och text ta er med på resan som började i Los Angeles, blev till husbilssemester i sydvästra USA, dagar i San Francisco och närmare en vecka på Hawaii (Big) Island. Hoppas att ni skall uppskatta dessa inlägg!
Vårt hotellrum i Hollywood, Los Angeles.
Ytterligare andetag senare och med ökat mod vågade vi oss ut i myllret i området kring hotellet. Vi kom snabbt till Hollywood Boulevard liksom Sunset Boulevard. Åt ena riktningen insåg vi ganska snart att vi borde vända, lukten av cannabis var påtaglig... Istället promenerade vi åt andra hållet med blicken sänkt mot stjärnorna på Walk of Fame.
Hollywood, Los Angeles.
Walk of Fame längs Hollywood Boulevard, Los Angeles.
När klockan lokal tid påminde om middag var jag och R mycket trötta, hemma i Sverige var klockan mitt i natten. En kollega hade tipsat om IHOP, International House Of Pancakes, vilket vi med stor glädje fann i närheten av vårt hotell. Det var verkligen skönt att sätta stegen mot ett ställe som kändes någorlunda bekant.
Menyuppslag på IHOP.
Pannkakor på ett snabbmatsställe var inte det bästa, men helt klart godkänt med tanke på vår status och dygnsrytm. Trötta efter en lång dag gick vi sedan åter till hotellet för en tidig kväll, samtidigt som måndagsmorgonen tog sin början hemma i Sverige.
Sista söndagsförmiddagen i september lämnade vi Arlanda för en elva timmar lång flygresa över Grönland och Nordamerika för att vid lunchtid lokal tid landa på Los Angeles Airport, LAX. Drömresan hade tagit sin början!
Flygresa över Grönland.
Efter att ha passerat genom säkerhetskontroll och hämtat ut våra väskor (påtagligt repiga jämfört med när vi checkade in dem på Arlanda) lyckades vi få tag i en taxi. Vi ankom vårt bokade hotell i Hollywood (!) fyrtio minuter senare och tog båda varsitt stort andetag. Nu var vi äntligen här!
Flygresa över Grönland.
Efter att ha passerat genom säkerhetskontroll och hämtat ut våra väskor (påtagligt repiga jämfört med när vi checkade in dem på Arlanda) lyckades vi få tag i en taxi. Vi ankom vårt bokade hotell i Hollywood (!) fyrtio minuter senare och tog båda varsitt stort andetag. Nu var vi äntligen här!
Vårt hotellrum i Hollywood, Los Angeles.
Ytterligare andetag senare och med ökat mod vågade vi oss ut i myllret i området kring hotellet. Vi kom snabbt till Hollywood Boulevard liksom Sunset Boulevard. Åt ena riktningen insåg vi ganska snart att vi borde vända, lukten av cannabis var påtaglig... Istället promenerade vi åt andra hållet med blicken sänkt mot stjärnorna på Walk of Fame.
Hollywood, Los Angeles.
Walk of Fame längs Hollywood Boulevard, Los Angeles.
När klockan lokal tid påminde om middag var jag och R mycket trötta, hemma i Sverige var klockan mitt i natten. En kollega hade tipsat om IHOP, International House Of Pancakes, vilket vi med stor glädje fann i närheten av vårt hotell. Det var verkligen skönt att sätta stegen mot ett ställe som kändes någorlunda bekant.
Menyuppslag på IHOP.
Jag på IHOP.
Pannkakor på ett snabbmatsställe var inte det bästa, men helt klart godkänt med tanke på vår status och dygnsrytm. Trötta efter en lång dag gick vi sedan åter till hotellet för en tidig kväll, samtidigt som måndagsmorgonen tog sin början hemma i Sverige.
