Om att omhänderta en person med ett eskalerande missbruk

9 - nov
Det måste få vara okej att känna ett visst svårmod... Att tvinga någon till vård får verkligheten att komma nära och livet att kännas mer konkret. Vi (som jobbar med socialt arbete) tror att vi kan rädda världen, vilket för en enstaka person inte är möjligt. Däremot är det möjligt att rädda en enstaka person, om så med tvång, om så bara för en kortare period av dennes liv. Det är just det, vi gör vad vi kan och vad vi är skyldiga att göra. Trots att det skapar olust i magen. Men att inte agera skapar minst lika stark oro för att den enskilde dör inom kort. Så ja, vi tvingar personen att leva, även om vi vet att personen förr eller senare kommer att dö till följd av sitt missbruk. Och det är ledsamt, men vi gör vad vi kan.

Ovanstående är ett par rader om känslan som infinner sig i anslutning till att jag i mitt jobb och i rollen som socialsekreterare står bakom beslutet att omedelbart omhänderta en vuxen person som riskerar att dö till följd av sitt eskalerande missbruk.


Läsarnas Ord
Ord från: Annika

Jag tycker att ni har agerat helt rätt. Kram och tack för kommentarerna.

2019-11-10 @ 17:31:17
URL: http://ladyochlufsen.blogg.se
Ord från: Emma Engström

Även om det är tufft kan det helt klart vara rätt beslut! <3

2019-11-10 @ 18:32:25
URL: http://nouw.com/emmaengstrom
Ord från: Pauline Hurtig

bra skrivet, förstår dig

2019-11-10 @ 19:40:41
URL: http://lillafrokenhurtig.blogg.se/
Ord från: Netti Starby

Låter riktigt tufft men i slutändan blir det alltid rätt beslut! <3 Kramis

2019-11-10 @ 21:06:24
URL: http://https://starbys.se
Ord från: Carolina

Fint skrivet och det är bra att ta hand om de som inte kan ta hand om sig själva <3 :)

2019-11-11 @ 22:15:56
URL: http://knaset.com

Lämna ett avtryck...

Ditt Namn, tack:
På återseende?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Dina Ord:

Trackback
RSS 2.0