Kanske har jag ett värde för dig, trots allt.

27 - mars
Under så många år sökte jag efter ett avslut. Till slut fick jag en ursäkt, ett svar och en möjlighet att gå vidare. Släppa taget. I samband med ett avslut påbörjade vi också något nytt, en ny relation. Det var inte bara på grund av mig, du var också drivande i processen och har sedan dess tagit initiativ i vår kontakt. Det känns fint. Kanske har jag ett värde för dig, trots allt.


Hundra


Gåva till R's pappa med fru

I lördags åt vi middag hemma hos R's familj, då R's pappa med fru passerar respektive har passerat femtio år - vilket blir hundra. De är så fina och önskade sig inget, därför köpte vi en vacker glasskål - om inte annat som tack för allt de gör för oss. Mina föräldrar bor ju femtio mil bort, så när vi väl ses är det alltid storslaget. Jag och R tyckte det passade bra att uppmärksamma också de människor som finns närmare och som gör vardagen så fin. Hemma hos R's pappa med fru är det alltid 100 % glädje, 100 % värme, 100 % hemma och 100 % god mat.

Fler bilder på det handgjorda kortet finner du här.


Tar mig tiden att göra sånt som jag tycker om

Jag mår bra och njuter av livet. En av terminens kurser har examinerats och om en vecka ska nästa inlämningsuppgift vara klar. Jag har inte ens börjat och det känns sådär. Motivationen att skriva tenta är inte på topp, däremot är jag inte omotiverad att plugga. Tvärtom - jag tycker det ska bli så himla roligt att börja läsa två nya kurser!

Utöver skolan har jag mycket att stå i. Jobb, fikastunder, tid med vänner och filosofering. Jag trivs så bra med tillvaron och älskar att ha mycket för mig. Ärligt talat är jag ganska obrydd... Jag uppskattar nuet för mycket för att kunna stressa upp mig över morgondagen. Som tentan som borde skrivas, det blir morgondagens problem. Så har jag resonerat den senaste veckan. Haha! Jag har lätt till skratt, förundras över möten med medmänniskor och tar mig tiden att göra sånt som jag tycker om. Igår hade jag en kollega på besök och idag lämnade jag alla måsten och tog en promenad med en vän. Nu beger jag mig hem till R's familj för födelsedagsfirande. Studietid - det får bli först imorgon.

Vårfint i en vas från min kollega.


För pennor

Mellan jobb, studentliv, fikastunder och vardag stannade jag upp för att skapa.


Designad plåtburk för pennor - med tapet som återfinns på vadragsrummets fondvägg.


En famn som betryggar

För någon dag sedan kan det hända att jag föll. Inte hårt, men jag orkade inte riktigt med tillvaron. Där fanns ett medvetet val och det togs ett individuellt, enskilt beslut om att fortsätta vara glad. Jag har så många goda förutsättningar och det känns synd att må mindre bra. När tankar som utmanar dyker upp i huvudet kramar jag min R. Han är en enorm trygghet. Med honom kan omvärlden stanna upp, om inte annat kan jag gömma mig i hans famn för ett tag. Det känns bra. Det gör att jag kan samla ny energi.

Tack för att ni läser.


Hoppfullt

Söndagskväll och jag avslutar en intensiv vecka. Jag fortsätter att må bra och känna mig lycklig. Ikväll hade vi R's pappa med fru på middag - väldigt mysigt. Diskmaskinen skonar mig från att stå i köket en längre stund. Istället kokar jag mig en kopp te, lyssnar på musik och myser i soffan. Jag känner mig närvarande. Nuet attraherar mig. Att slungas tillbaka till en annan tid brukar kännas betryggande, men för tillfället känns ett mentalt resande skrämmande. Jag trivs här och vill ingen annanstans. Bara vara här. Med R. Med framtiden så oerhört nära. Livet känns hoppfullt.


RSS 2.0