Med ratten i mina händer


Med bevis på papper
och en tålmodig handledare vid min sida är det dags för mig att ta ratten i mina händer. Tio i två ska det tydligen vara - inte tio över fyra som jag lyckades med ett par gånger...

Ikväll var jag och R för första gången ute och övningskörde. Körde är kanske felaktigt uttryckt, vi åkte runt på en parkering för att vara mer korrekt. Att det skulle gå så bra hade jag faktiskt inte trott. För något år sedan provade jag att starta bilen och då gjorde jag antalet misslyckade försök att faktiskt komma framåt. Det gick dåligt, men idag gick det desto bättre. Kärringstopp är något att räkna med de första gångerna (och kanske också efter det), men att jag lyckades komma framåt, köra över farthinder, växla upp till tvåan och bromsa ganska bra är något att vara stolt över. Dessutom var det roligt att äntligen få testa, jag och R har tidigare bara pratat om hur det är och då jämfört med att cykla. Att köra bil är aningen annorlunda, men jag hoppas att jag längre fram ser bilkörandet som något lika naturligt som att cykla. Önska mig lycka till!



Remember this Love


Kort 151

Mellan midsommarfirande och snabba steg från ett hotellrum till nästa satte jag mig ner och skapade. Det var länge sedan - väldigt länge sedan. Efter en kall vinter börjar jag tina upp och samtidigt smyger kreativiteten sig på, aningen försiktigt. Den blir lätt reserverad när världen runt omkring skakar, men när lugnet lägger sig kikar den gärna fram från sitt gömställe. Ett tecken på att jag mår bra och trivs med livet...

Denna gång blev det inte bara ett bröllopskort utan också ett kort att ge till personen som hjärtat slår extra slag för. Kortet går i milda färger och är skapat med detaljrika papper. De röda pärlorna är endast där för dekoration och själv anser jag att det ger kortet karaktär. Remember this Love, se till att den du älskar inte glömmer...


Midsommartårtan


Midsommartårtan

En tårta att älska! Jag är så stolt över mig själv för att jag lyckades baka tårtan helt på egen hand - utan min mamma, som har förmågan att briljera i köket. Hennes matlagningskonst vill jag också ha; hon om någon inspirerar mig när det kommer till tid i köket.

Tårtan som bakades till midsommarafton är en flädercheesecake dekorerad med färska jordgubbar, mynta och vaniljstång. Den var rolig att baka, men halva nöjet vad absolut att dekorera den på eget vis. Kreativt och enkelt, det är så det ska vara. Dessutom himla god, speciellt när den har fått stå och dra sig en stund i kylen och smaken av lime blir uppenbar.

Uppdatering: Receptet på denna fantastiska tårta finner du här.


Jordgubbar


Jordgubbar i ask

Är det midsommar så är det! Jordgubbar kan i princip kosta vad som helst - folk köper ändå. Så också jag! Jag är personen som älskar midsommar; god mat, familjen nära, sill och nubbe (Nej, tack.), jordgubbar och saft, blommig klänning och bara ben. Självklart ska det utöver detta gås runt kring en midsommarstång.

I år är det jag som står för kalaset, i alla fall det lilla kalas som jag och R ska ha. Det har planerats middag (Vi räknar med regn...) och tårta, självklart. Och jordgubbar - inget annat är okej, midsommar firas ju bara en gång per år. På Ica Nära fick jag betala 40 kronor för en ask med svenska jordgubbar, vilket jag tycker var helt okej. Det kunde ju ha varit värre..! Jag såg att Ica Kvantum säljer samma mängd för en tia mindre, men jag vågade inte chansa. Så här dagen innan midsommar försvinner gubbarna lika snabbt som solchansen...
Hur mycket har ni fått betala för er ask med jordgubbar?
 
Ikväll ska det minsann bakas tårta! Midsommartårta! När jag och mamma planerade min student förra våren hade vi några förslag på tårtor, bland annat den som jag ska få ihop till imorgon. Jag och mamma valde slutligen en annan till min studentdag, men vi bakade flädercheesecaken till min födelsedag som firades några veckor innan. Den blev väldigt lyckad och var mycket uppskattad - framför allt av födelsedagsbarnet själv. En favorit i repris helt enkelt.
Vad har du att fixa inför midsommarafton?


Jag saknar och inser

Vi tar bilen och far på äventyr. Vi passerar barndomens vardag, nya minnen från årets dagar och åker längre ut på udden. När jag ser skärgårdsbåten fylls mitt hjärta med värme och jag ser det som självklart att åka ner till bryggan för närmare beröring. Och berörd blir jag – minst sagt; det är ju som hemma! Där är som hemma! Med brygga av betong och möjlighet för passagerarfärja att lägga till. Jag hinner se den lämna kajen och dansa vidare ut till havs. Som hemma, men båten heter något annat. Hon är vacker, lik båtarna som kör i min barndoms skärgård. Hon är fin och jag drömmer om att få åka med henne, drömmer om att få uppleva skärgården på denna aviga sida av landet. Jag drömmer och längtar hem. Jag saknar och inser. Här är också hemma. Här finns också hav och småbåtshamn, passagerarfärja och café på bryggan. Här finns fisk som hoppar, tång som vaggar och sol som sprider glädje. Här finns så mycket, ofta likt – samtidigt olikt – det om är hemma. Tillvaron är bara annorlunda. Men känslan av ro och trygghet börjar infinna sig också här. Vi far på äventyr och jag förundras. Vi delar framtidsvisioner och jag ler. Vi åker längre ut på udden, åker i solnedgång, lämnar vardag och återvänder sedan. Jag är lycklig.


Idag vill jag bara finnas till

Dagarna då livet känns fint men orken obefintlig tycks drabba mig ofta nu för tiden. Jag sover länge, myser i soffan, studerar regnet som dansar på balkongens räcke och dricker tekopp efter tekopp. Huruvida jag trivs är en fråga som ändrar svar lika snabbt som ögonblick passerar... Idag vill jag att tiden ska stå still. Idag vill jag bara finnas till - utan att timmarna går.


Liten orkidé


Liten orkidé

När jag i höstas flyttade till Stockholm åkte jag och R till IKEA en gång i månaden, pinsamt nog. Vi valde våra inköp med omsorg, men visst hamnade det ett och annat spontant i den blå kassen. Bland annat fick vi med oss en liten miniorkidé som jag föll för vid första ögonkastet. Dessvärre gick bilen sönder på vägen hem och jag och R fick bärgningshjälp till verkstaden i centrum, men lilla växten tyckte inte om att vistas ute i kylan under den korta stund som vi gick hem. Den dog - trodde vi. Jag ville dock inte ge upp hoppet och till min stora glädje har den under våren återhämtat sig och blommar nu för fullt. Jag är så glad, min lilla orkidé lever! Man ska lära sig att uppskatta det lilla i livet.


En dag jag minns med glädje

Det är ett år sedan jag tog studenten. Ett år sedan - på dagen. Jag minns min sista dag på gymnasiet med glädje. Ingen alkohol men ack så lycklig! Hela jag lyste och jag kände mig oerhört glad att äntligen avsluta åren som var samt obeskrivligt tacksam för att mamma, pappa, släkt och vänner fixade så fint alla tillfällen. Med sötaste skylten och fotografering vid utspringet. Med mottagning hemma - i världsklass, självklart - med allt precis lagom; mat, uppvaktning, enkelhet, gäster, gåvor... En dag att minnas - och jag minns den med glädje. Stort tack.


Student 2012


RSS 2.0