Likt förra året väljer jag att samla några enligt mig extra omtyckta och minnesvärda delar av min bullet journal i ett separat inlägg. År 2021 var mitt andra år med bullet journaling och jag kan med glädje skriva att jag upplever metoden fortsatt passande för mina behov! Jag finner för varje månad starkare skäl till att hålla denna planeringsmetod vid liv då den dagligen uppfyller sitt syfte och får mig att må bra, däribland uppmuntrar mig till daglig kreativitet (läs mer).


Februari - denna månad som är förknippad med kärlek och Alla Hjärtans Dag, vilket också fick inspirera månadens sidor. Jag blev och är fortfarande väldigt förtjust i min tolkning av temat love letters, se mer.

Maj månad i min bullet journal 2021 välkomnades med ett citat.

I maj inspirerades färgskalan av en washitejp - det blev fint. Jag skrev några tänkvärda citat som är lika aktuella då som nu. Och så veckouppslagen som utifrån mina behov fungerade så bra under denna period.

Första majveckan i min bullet journal. Till inlägget.

I juni avslutade jag min första bullet journal med en minnessida för den gångna månaden; ett kuvert med framkallade bilder från en extra fin juni.


En plats för minnen från juni månad, en sida i min bullet journal 2021.

Pumpor var temat för oktober, en månad med en lite extra fin mood tracker (som nu är ifylld med fyra olika färger).


Jag vill avslutningsvis passa på att än en gång tacka för de fina orden ni lämnar om min bullet journal. Det är så roligt att visa upp innehållet i min journal då ni så väl visar uppskattning! Varmt tack! ♥

Här kan du ta del av favoriterna från år 2020's bullet journal.

Sedan två veckor tillbaka är vår lillprins inskriven på förskola. Första dagen var vi där en kortare stund för informationsmöte tillsammans med ytterligare ett barn med föräldrar som också skulle skolas in. De tre efterföljande dagarna var jag och lillprinsen tillsammans delaktiga i förskolans verksamhet med lek, sångstund, lunch, vila, utforskande, gemenskap och mellanmål. Dagarna därefter har lillen varit själv på förskolan.

Vi har fått en så fin inskolning och för det är jag tacksam. Det är en pågående pandemi och då inte självklart att vid inskolning få vara en fysiskt närvarande förälder. För egen del har jag positiva erfarenheter av att gå på förskola och jag har sett fram emot lillens förskolestart. Det här med att lämna och att bli lämnad är dock inte riktigt min grej, jag känner mig lätt ledsen. Då har inskolningen varit en betydelsefull del i processen. Lillen är däremot för det mesta glad och trivs bra, det är så skönt. Han blir lite ledsen när jag lämnar honom på morgonen, men det går snabbt över. Tänka sig, denna lilla kille är stor nog att ha fått börja på förskola!

Denna lillprins har börjat på förskola.

Vilka erfarenheter har du av förskola - som barn och/eller som förälder?

Denna månad vill jag uppmuntra mig själv till och ha koll på vanorna ovan. Har dagen innehållit någon av vanorna markerar jag det i respektive minikalender. Vanan "promenad" som jag har haft senaste året har nu ersatts med "rehab/träning" eftersom att promenad kommer bli ett dagligt inslag då jag lämnar lillen på förskola.

Vad tycks? Är det okej med ett mer vårigt tema i februari eller måste det vara vintrigt och/eller med kärleksattiraljer i fokus?

Min återhämtning har bestått av promenader, att fika med ro runt omkring mig, bullet journaling, blogg, hushållssysslor samt att få möjligheten att sluta ögonen för en stund (och kanske somna). Jag accepterar att min energi inte är på topp just nu och låter nuet få vara just det - här och nu. Jag mår himla gott i själen, trots allt.

Sedan fönsterbytet i vår lägenhet och heldagen på språng (läs inlägg) har dagarna snurrat på i en himla fart. Jag har kunnat leva i nuet och njuta av stunderna, men jag kommer på mig själv med att hålla andan. Den nya vardagen med inskolning på förskola, R som åter arbetar och jag som är sjukskriven i kombination med föräldraledig är en omställning jämfört med december månad då vi alla tre var hemma och mös i adventstid.


De första två veckorna i januari har vi, förutom ovanstående, träffat familj och nära släktingar samt firat tulpanens dag genom att köpa två buketter med just tulpaner - en till vårt köksbord och en till värdparet som i lördags bjöd oss på fika. I söndags var vi och ytterligare en familj bjudna på lunch hemma hos en annan barnfamilj, samma sällskap som vi adventsfikade med i december, läs här. Det blev en riktigt fin helg!

När jag ser tillbaka på mitt år 2021 delar jag upp året i tre delar. Januari till maj som kännetecknades av livet som föräldraledig till en liten, regelbundna besök på öppna förskolan, nya gemenskaper, promenader i vårsolen och fikastunder. Juni till augusti då vi njöt av sommarens sol och bad tillsammans som en liten familj. Vi besökte även Västkusten för lillprinsens dop. September till december var tänkt att bli min återgång i arbete efter föräldraledighet, vilket visade sig ske delvis parallellt med att jag fick min diagnos och därför var sjukskriven deltid. Hösten blev därav en tid för vårdbesök, återhämtning, familjeliv och mys i adventstid.

Nedan följer sista delen av år 2021's årsresumé. Tidigare delar kan du läsa här och här.


September passerade i en rasande fart. Månaden innehöll sammanfattningsvis min återgång i arbete, en mysig fikastund med R och lillen intill vattnet, fokus på min fysiska hälsa samt lillprinsens ettårsfirande.


Första advent gav en försmak på julen.

I början på december mådde jag så pass dåligt i min reumatism att jag fick mina första kortisoninjektioner och blev sjukskriven på heltid, här kan du läsa mer. Under veckorna som följde mådde jag bra, endast med lindriga symptom som kom och gick. Vi hade adventsfika med tre ettåringar. Med min mamma på besök fick vi en mysig adventshelg, däribland med lyxig fika på ett favoritcafé (läs inlägget).


Det blev jul och vi premiärspelade Bingolotto på Uppesittarkvällen. Julafton blev mysig och familjär, läs här. Årets sista dag tillbringade vi hemma hos R's mamma i skogen, det blev ett fridfullt firande. Och så helt plötsligt (dock inte oväntat) blev det ett nytt år.

God fortsättning på år 2022!

Tack för era fina ord om min påbörjade årsresumé för år 2021, här hittar du den. Nedan följer fortsättningen.

Kaffe i gröngräset.

Juni bjöd på kaffe i gröngräset, familjärt midsommarfirande med min klassiska efterrätt samt många minnesvärda stunder från vardagen och tiden som föräldraledig. Flertalet bilder från månadens ögonblick valde jag att skriva ut och samla i min bullet journal, se här. Om mina juniminnen kan du läsa mer här.

Midsommarfirande med blomsterkrans i håret.

Flädercheesecake med färska jordgubbar serverades på midsommar.



Augusti blev en extra fin månad med dagar på Västkusten för att hälsa på min familj samt för att förbereda och fira lillprinsens dop. Vi samlade på oss många minnesvärda stunder under vår vistelse där, vilket jag tog mig tiden att delge er under efterföljande veckor. Läs bland annat gärna om lillprinsens första båttur, bärplock och hemmagjord björnbärssylt samt vår tvååriga bröllopsdag.

Lillprinsen, R och min syster redo för båttur.

Lillprinsen och hans pappa.


Familjebild på mig, lillen och R från lillprinsens dopdag.

Sammanfattning av årets sista månader finns att vänta - håll utkik!

Jag ser tillbaka på det gångna år 2021 med mycket värme. Det var ett fint år med lillprinsen i fokus, nya bekantskaper och värmande gemenskaper samt många dagar då jag har levde i nuet. År 2021 var också året som jag blev sjuk och diagnostiserades med reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Med allt som händer i livet som småbarnsförälder och med en ny vardag att vänta är det kanske inte konstigt att jag upplever mig snubbla in i det nya året. God fortsättning! Nedan följer en inledande årsresumé av år 2021.

Januari kom, likt alla andra år, och jag var hemma föräldraledig med lillprinsen fyra månader gammal. Jag delade med mig av några rader om hur det kändes att vara exkluderad från närsamhället i och med rådande pandemi, läs här. Jag minns dagar hemma sittande i soffan framför teveserier med fika uppdukat intill och lillen sovande i min famn - det var så mysigt. Vi tillbringade även tid med lillens mor- och farföräldrar, däribland fikade vi hembakat.


När februari tog sin början längtade jag efter vår och kaffe i solen, förhoppningar som visade sig komma att besannas senare under året. Andra veckan i februari hade vi min mamma på besök, det var mysigt. Februari var även månaden då kommunens öppna förskola öppnade upp för utomhusverksamhet, vilket jag var - och är - så oerhört tacksam för. Det sammanhanget har betytt mycket för vår lilla familj under det gångna året.


Mars månad och jag fortsatte att dela med mig av tankar kring föräldraskap, däribland att jag för mitt eget välmående uppskattade att ha R hemma hos mig och lillen. Vardagen beskrev jag som intensiv, om än trivsam, och jag mådde gott. Jag skrev ord om mitt inres första halvår efter förlossningen (inlägget kan du läsa här) samt om ett förändrat perspektiv på tid.


April inleddes med påskhelg på Västkusten hemma hos min familj. Jag skrev om trivsamma och extra fina aprildagar tillsammans med lillprinsen. Vi hade födelsedagsfika för R.


I maj njöt jag av majblom, barnvagnspromenader och samhörighet. Soliga majdagar som jag har många fina minnen från. Det var även då jag fick mina första symptom på reumatism i form av onda fötter. Min bullet journal användes för att förbereda tårtbak inför pappas födelsedagsfirande, vilket ägde rum i slutet av maj då vi av nämnd anledning besökte Västkusten återigen.

Förberett tårtbak i min bullet journal.

Afternoon cheese på Turinge Ost & Vin.

Månaden avslutades med min första mors dag samt Afternoon cheese på Turinge Ost & Vin. Maj var en fin månad!

Fortsättning följer...

Som jag nämnde i föregående inlägg har vi tidigare i veckan haft fönsterbyte i vår lägenhet. I tisdags, dagen för själva bytet med montörer springandes i vår bostad, tog jag därför med mig lillen för en heldag på språng. Efter att ha hejat på montörerna och till lillens stora glädje haft första parkett för att se på den gröna maskinen som vi bekantats med de senaste veckorna begav vi oss iväg hemifrån. Med matsäck och nerpackade ytterkläder var vi redo för en heldag! Det blir vad man gör det till och jag är så nöjd med dagen - både det jag själv kunde styra samt det spontana.

♥ trevligt och respektfullt bemötande från hantverkarna
♥ spontan pratstund med en granne
♥ lyxig och god frukost på ett omtyckt café
♥ glad lillprins
♥ fått ett leende av en vän

Lillen uppskattade fönsterplats med utsikt över byggarbetsplats.

♥ härlig barnvagnspromenad längs skogsväg
♥ januarisolens ljus
♥ uppskattat besök på öppna förskolan

Strålande sol under barnvagnspromenaden en januaridag.

♥ fina samtal
♥ fått tillfällig barnvakt så att jag kunde lämna blodprov
♥ fika med en annan förälder
♥ spontant träffat på en mammakompis
♥ kom hem till lägenhet med nya fönster
♥ med gemensamma krafter tillsammans med R städat det mest nödvändiga
♥ mysig kvällsfika med R efter att lillen somnat

Efterföljande dagar har jag känt mig trött. Vi vänjer oss alla tre vid förändringen här hemma, städar och fixar efter att arbetet nu är genomfört samt förbereder oss inför den nya vardagen som sakta tar sin början.

2 - jan
Här hemma snubblar vi in i ett nytt år, till en ny vardag med förskolestart, arbete, rehabilitering och drömmar inför framtiden. Först att vänta är fönsterbyte i vår lägenhet, vilket föranleds av att gardiner ska tas ner, möbler flyttas och elektronik täckas över. Dagen eller dagarna för själva bytet kan vi inte vara hemma då det kommer att låta högt, vibrera i väggarna och vara kallt i bostaden. Jag och lillen kommer alltså att ha heldagar på äventyr. När renoveringsarbetet är klart kommer vi garanterat att behöva städa. Som ni förstår, en hel del att göra under årets första vecka. Det är även veckan då R återgår i arbete efter ett halvår som föräldraledig. Hans ork kommer med stor sannolikhet att vara begränsad. Och så jag som är sjukskriven på grund av min nyligen diagnostiserade reumatism, läs mer här. De flesta dagar mår kroppen bra tack vare medicin. Sedan jul har jag dock känt mig tröttare än vanligt, både fysiskt och mentalt. Jag ser fram emot att börja jobba igen, uppskattar min sjukskrivning som möjliggör deltidsarbete samt försöker skynda långsamt. Som sagt, det nya året tar sin början samtidigt som livet rullar på med allt det som just nu hör det till.

Nyårsfirandet blev ett fridfullt sådant ute i skogen hemma hos R's mamma. Vi bjöds på lyxig trerätters supé vid ett guldglittrande bord, juldekorerat hem och familjetid. Till kaffet hade jag bakat festliga nyårscupcakes med choklad toppade med vaniljfrosting, se ovan. Vid tolvslaget stod vi ute på deras trädäck och skålade i fina glas samtidigt som snön föll och ljuslyktor av rispapper seglade upp mot skyn. Firandet passade oss bra nu när vi har en ettåring hos oss som står i centrum för uppmärksamheten och kärleken.

Hoppas att också du hade ett lyckat nyårsfirande och känner dig redo inför det nya året som nu tar sin början. År 2022, nu kör vi!