Att vara föräldraledig under en pandemi med omfattande smittspridning gör att föräldraskapet inte lika lätt kan delas med andra. Under graviditeten erbjöds vi inga föräldrakurser. Som inskrivna på BVC har vi inte getts möjlighet att träffa andra nyblivna föräldrar att dela erfarenheter med. Kommunens öppna förskola har delvis också hållit stängt. I höstas hade öppna förskolan utomhusverksamhet. Den första månaden med liten njöt jag av att vara hemma. Därefter var jag osäker på huruvida det var lämpligt att vara utomhus längre stund med liten, ifall han behövde ammas eller blöjan behövde bytas. Det gjorde att jag höll mig hemma. Den enstaka veckan som öppna förskolan hölls inomhus hann jag inte ta mig dit och därefter fick verksamheten stängas helt på grund av ökad smittspridning i samhället.

Sedan första februari erbjuder den kommunala öppna förskolan återigen utomhusverksamhet i form av barnvagnspromenad eller träff på en av kommunens lekplatser. Jag har deltagit i verksamheten minst en gång i veckan och inser hur mycket det betyder för mig! Det är givande att träffa andra föräldrar att utbyta erfarenheter med samt känna att jag är en del av ett sammanhang. Lillen har för det mesta sovit i vagnen då vi har varit iväg och besöken på öppna förskolan har därför varit främst för egen del. Lillen blir ju dock äldre för var dag som går och förra veckan var han vaken under tiden vi var närvarande på öppna förskolan. Det var med stolthet som jag tog upp honom ur vagnen och höll honom i famnen. Det var fint att få känna sig som mamma i ett annat sammanhang än med familjen.

Jag uppskattar så att ha möjlighet att besöka öppna förskolan, trots att den är utomhus och trots att den inte erbjuder samma pedagogiska schema som om vi hade kunnat vara inomhus, exempelvis sångsamlingar. Att bara ha en anledning att komma utanför dörren om dagarna, att träffa andra föräldrar samt att få känna sig som en del av något större är betydelsefullt. Oerhört betydelsefullt.