Jag har nu varit hemma föräldraledig i ett halvår. Tiden har gått himla fort och det känns aningen vemodigt - lillen börjar bli stor. Samtidigt vill jag minnas tillbaka på mysiga dagar fyllda med bus och lek med liten, barnvagnspromenader, serietittande, familjetid och ständigt nya rutiner.

Vardagen just nu innehåller alltmer lek då lillen har utvecklat förmåga att leka med leksaker självständigt samt respondera glatt då han blir lekt med eller bara får vara med där det händer. Vanligtvis börjar vi dagen runt klockan åtta, tiden varierar beroende på hur trött lillen (och hans föräldrar) är. Några gånger i veckan besöker vi öppna förskolans utomhusverksamhet (här kan du läsa mer). Nästan dagligen är vi ute på barnvagns-promenad. Vid lunchtid får lillprinsen mumsa på en portion med gröt, det tycker han är gott. Eftermiddagen tillbringar vi ofta i soffan, på golvet med alla leksaker eller på varsitt håll om lillen lyckas somna gott utan min närvaro. De stunder då lillen sover middag, vilket vanligtvis brukar vara en halvtimme åt gången, finner jag andningspauser och vilja att vara för mig själv. Det är inte alltid jag hinner eller orkar få gjort så mycket denna begränsade tid och många gånger kan jag känna mig stressad då jag vet att han ju vaknar snart. För egen del lägger jag därför tiden på att baka, pyssla i min bullet journal, fixa hemma eller äta under tystnad. Jag tycker om att göra sådant som ger ett konkret resultat, då syns det att jag har gjort något. Ibland när jag inte har orken händer det istället att jag surfar eller spelar på telefonen ostört, det kan vara skönt det också. Och så fikar jag kaffe och kakor dagligen, man ska ju må gott och njuta av livet.