Ärligt talat vet jag inte vad det är med mig. Jag är väldigt låg nu för tiden. Ganska tyst i skolan, jag som alltid brukar prata mest. Varför jag är nedstämd vet jag inte. Jag orkar inte heller riktigt bry mig. Så känns det också just för tillfället: jag orkar inte bry mig. Jag gör inte saker, som jag borde göra. Lusten och orken är liksom inte med mig.
Efter skolan skulle Alle och Joseph med hem till Oscar. Egentligen var det nog tänkt att jag också skulle följa med, men jag gick in mot Haga istället. Var jag skulle visste jag inte. Om det var något som drog mig dit visste jag inte. En bit in i denna vackra miljö gjorde jag en nödlösning. Jag bestämde mig för att jag var gottesugen. Va? Japp, jag bestämde mig för det. Något måste jag ju göra, medan minuterna gick och jag kunde ta min buss. Jag gick in på Ica Nära och tog riktningen mot godishyllan. Var jag sugen på något? Nej, men jag bestämde mig för att jag var sugen på Ahlgrens sura bilar. Vi har pratat om dem under dagen, så jag tyckte det var ett bra godis att vara sugen på. Men nej, jag ångrade mig. Fram och tillbaka, men jag kunde inte bestämma. Mitt i mina tankar om att jag kanske skulle köpa lösgodis istället, ringde min mobil. Det var Joseph. Han ville att jag skulle komma upp. Hm.. Att gå hem till någon, fast man först lämnade. En bra idé? Nej, inte enligt mig. Det känns som att man tränger sig på. Efter lite övertalning beslutade jag mig ändå för att också gå hem till Oscar. Jag gick från Ica. Tomhänt och utan ångest.
Det var kul hos Oscar. Tack för att ni (Joseph speciellt) övertalade mig att komma. Ni betyder mycket för mig. <3



På vägen till bussen tog jag bilder på det fina trädet,
som slagit ut i blom under helgen.
(Ja, jag har gjort collaget själv i Photoshop.
 Rickard har ju lärt mig hur jag ska göra,
så nu klarar jag det på egen hand.
Tack för det Rickard. <3)

Våren är här och då ska man väl vara glad?
Precis! Varför är jag då inte det??

//Jasmine