God morgon!
Efter en intensiv tågresa med trevligt umgänge av två yngre män och en försening på en halvtimma är jag nu hemma igen. Det känns väl bra, eller? Nja, det känns sådär faktiskt. Rickard är kvar i Stockholm och jag är här i Göteborg. Hm. Men men, det är inte mycket att göra åt saken. Jag hoppas på att inte bryta ihop och det ska jag nog klara mig ifrån. Fick min attack i tisdags kväll - dagen innan jag skulle åka. Rickard grät igår. Vi är nog rätt starka tillsammans. Även om båda två är riktigt förkrossade, så lyckas vi alltid få upp varandra på fötter igen. Det känns skönt att veta.

Idag ska jag gå på Kulturkalaset med Joseph! De ser jag verkligen fram emot. Jag har saknat honom  mycket. En hel månad utan honom... Ja, det är mycket, när man setts nästan varje dag under tre års tid. Räknar man bort lov och helgdagar, så är det ändå ganska många dagar. Vad vi ska göra i stan vet jag inte riktigt. Kanske strosar vi mest omkring, njuter av ett livat Göteborg. Vädret kommer nog växla rätt kraftigt, så jackan får följa med. Just därför kommer det nog vara stekande varmt... Det vore typiskt för min del. 20 grader passar mig bra.
Ikväll är det sista dansen. Jag ser fram emot den. Hoppas på att få mig ett sista lyckorus, innan skolan börjar igen. Man kan drömma och hoppas, resten återstår att se.
Imon ska jag, L och pappa till Liseberg - en tradition sen länge tillbaka. Det är en höjdpunkt på semestern. Jag kan inte beskriva med ord, hur mycket känslor jag känner den dagen. Det blir på något sätt överflöd av känslor...
På lördag är jag än så länge ledig. Kanske borde man ta det lugnt en dag, för att sätta sig in i allt och ingenting.
Jag och min syster åker på söndag in till stan, för att gå på RixFm- festivalen. Det ser jag också fram emot. Umgås med systern min har jag ingenting emot. <3
Och på måndag börjar skolan. Äntligen. Eller... Jag är faktsikt lite nervös. Jag har ju ingen aning om någonting. Kontrollmänniskan börjar känna sig ostabil. Det gillar jag inte. Men det kommer säkert gå bra. Vad kan hända? Antagligen.... eller kanske borde jag skriva förhoppningsvis... kommer vi få all information, när vi kommer dit första dagen.

Ja, här är det fullt upp. Under de sista dagarna av sommarlovet, måste jag nu försöka komma tillbaka till livet. Mycket flygande och farande gör att man lätt tappar sin verklightesuppfattning. Tror dock att jag har tappat ganska mycket av den, under sommaren som gått.
Yeah, I'm back in life... soon.

Puss & Kram
/Jasmine