Vittra - 1a veckan

Imon inleder jag min andra vecka på Vittra. Jag känner mig faktiskt inte så nervös. Jag vet vad som väntar, vet hur folk kommer att bete sig (... tror jag), så allting känns lugnt. Jag är trött på att behöva oroa mig, trött på att ständigt ränna efter alla andra.
Eftersom jag ska läsa extra matte, kommer jag att få ett nytt schema. Jag kommer inte ha alla lektioner (knappt några alls) tillsammans med min klass. Istället kommer jag ha lektioner med andra grupper på skolan. Det känns helt okej.... Nu i alla fall. Eftersom ingen i klassen verkar bry sig om mig, så tror inte jag att det direkt sörjer, om jag inte finns tillgänglig under varje lektion.
Jag är trött på att anpassa mig. Att inte bli accepterade för den man är, det är fel. Jag ska vara mig själv under tiden på gymnasiet. Kan folk inte acceptera det, så är det deras problem. Jag vill säga så, men tyvärr är det... fel? Det är bara jag, som förlorar på att bli bortglömd.

Jag är stark.
Jag vet att jag klarar detta. Ingen ska få trycka ner på mig. Jag tänker inte bli en dörrmatta, som folk bara går på, passerar när de ska ut på äventyr.
Intagningspoäng till min skola - speciellt till Samhällsvetenskaps-linjen - är väldigt låg. Det sporrar mig lite. Jag är duktig, jag är nöjd med min betyg. Jag ska satsa. Jag ska försöka jobba hårt, göra mitt bästa, visa att jag kan. Ingen ska stoppa mig. Jag vill lyckas. Har man bara viljan, så klarar man allt.

Ja, jag vet att jag låter kaxig nu, men det är så jag känner... just nu. Jag tror att den ilska och besvikelse, som jag kände den första veckan på gymnasiet, har förvandlas till positiv energi. Jag ska klara det här! Under de här tre åren, som jag ska tillbringa på gymnasiet, ska jag visa vad jag kan. Jag ska öppna dörrar för mig själv och för världen.

Alla kan - om de bara vill!

Läsarnas Ord
Ord från: Rickard

Det är bra min älskling! Jag är så stolt över dig!

Du verkar ha insett anledningen till varför man går på gymnasiet - och väldigt tidigt dessutom. Det är väldigt duktigt!

Jag älskar dina tankar, hur du funderar. Jag älskar hur du sporrar dig själv!



Det kommer gå hur bra som helst! Du är bättre än alla andra, och vill de inte vara med dig, så är det deras förlust. Du är den mest underbara människa jag vet, och de får skylla sig själva om de inte vill ha dig som vän.



Hör av dig om det är någonting, du vet att jag finns här. Och du vet att jag älskar Dig! <33



Puss och kram

*Din Rickard <3*

2009-08-23 @ 20:53:05
Ord från: becka

Nu ger jag dig mitt favoritcitat från min favorit film"Jump in!" "folk snackar.. men jag anser, att det är deras problem"



Bry dig inte, det är deras förlust, inte din. Vill de inte ge dig en chans att lära känna din underbara personlighet kan de helt enkelt dra åt fanders. :)

2009-08-23 @ 23:47:16
URL: http://justoneblackangel.blogg.se/

Lämna ett avtryck...

Ditt Namn, tack:
På återseende?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Dina Ord:

Trackback
RSS 2.0