Andra dagen på jobbet. Jag märker mer och mer, hur tungt det är att städa. Man böjer sig ner, lutar sig över moppen och använder hela kroppen i stort sett hela tiden. Hm... Är detta jobbet värt 37 kronor i timmen? Nej. Men det är i alla fall ett jobb. Stadsdelen jag bor i, har ordnat så att ungdomar i min ålder kan jobba 2 veckor på sommarlovet och tjäna ihop pengar, som täcker de uteblivande studiebidraget. Jag får sammanlagt 2 200 kronor för min arbetsinsats. Det finns jobb, som är mer välbetalda, men jag får skylla mig själv. Eftersom jag inte är aktiv sökare efter sommarjobb, får jag ta det som dyker upp. När mamma kom hem med möjligheten, skickade jag in en blankett, som visade mitt intresse. Trots att det är dåligt betalt, är jag glad att jag har ett jobb.

Städa är fysiskt påfrestande. Mitt psyke njuter däremot en aning. Man går runt, städar och tänker på allt möjligt. Det är skön avkoppling. Hade man kunnat städa sittandes, hade det varit rena drömjobbet!
Efter två arbetsdagar ser jag på städjobbet så här:
Visst kan jag tänka mig att jobba extra som städare, men jag har hellre ett annat jobb på heltid.

Snart ska man arbeta på riktigt...