Farligt att komma på besök

Att besöka mormor och morfar är lite riskabelt. Man äter tills man spricker och man blir trött i huvudet. Det beror på många saker. Det är inte bara maten, som får en att må dåligt. Också ord, utrop och åsikter skadar en. Mormor är expert på att kommentera onödiga saker. Morbror hade till exempel inte rakat sig idag och direkt ska hon och mamma vara där och påpeka det. Självklart ledde det till en kort diskussion, inget märkvärdigt, men Morbror blir självklart sårad. När man sedan sitter vid matbordet tar mormor upp det igen. Varför? Måste hon klaga på precis allting? Är det inte fel på hur Morbror rakar sig, så är det fel på att jag och L är lite större, att vi inte rör på oss, att vi inte är perfekta och att vi inte är som våra kusiner. Hur vill ni ha det? Tänk om alla var likadana. Tänk hur tråkig världen skulle bli då!

Att alltid bli kritiserad för sitt utseende är väldigt tröttsamt i längden. Vissa grejer kan man inte ändra på. Och även om man kan ändra på det, så behövs det inte en kommentar till minsta lilla grej. Jag spinner vidare på det där med att inte raka sig. Jag är helt säker på att Morbror visste att han inte rakat sig. Han har ju en spegel, som han ser sig själv i. Mår mormor eller mamma bättre av att kommentera det? Mår Morbror bättre av att höra det? Nej, nej och åter nej.
Självklart får man säga sin åsikt (det gör ju jag nu), men helst inom rimliga gränser.

Mamma är sur på mig, för att jag kritiserade mormor för det hon sa. Mormor verkar tycka att allt är så jobbigt och... Räcker det inte? Hon har ju klagat hela livet? Mamma är likadan. Ge er! Jag klagar också mycket, det är jag fullt medveten om, men jag berättar också bra saker för mina kompisar, eller hur? Jag berättar ofta för dem att jag har det bra, det tycker jag faktiskt. Någon som vill säga emot? Ni är helt fria till det. :) Självklart har jag dalar i mitt liv, men jag har också toppar, som jag njuter mycket av.

Mina sista ord i detta inlägget: Sluta uttryck er om onödig kritik. Det sårar bara.

Läsarnas Ord
Ord från: Kattpojken

Sa du till din mormor?

2009-03-28 @ 23:05:45
URL: http://kattpojken.blogspot.com/
Ord från: Jasmine

Ja, jag sa till henne. Mamma har alltid sagt att vi ska uppföra oss, när vi är där, men jag är trött på det nu. Jag är snart vusen och jag har all rätt att yttra mig om saker och ting - precis samma rätt som mamma, mormor och alla andra människor.

2009-03-28 @ 23:10:46
URL: http://rosanatt.blogg.se/
Ord från: Rickard

Du är helt underbar precis som du är.

Din kropp är verkligen helt otrolig.

(förlåt för ännu en sån här kommentar)



<3

2009-03-28 @ 23:13:14
Ord från: BacKi

Hihi, precis som du säger så har du tyvärr fått den läggningen som de har när det gäller att klaga ^^

2009-03-28 @ 23:34:42
Ord från: Kattpojken sv. Backi

Men åååh vad du kände att det behövdes Backi. Just nu också.

2009-03-28 @ 23:40:33
URL: http://kattpojken.blogspot.com/
Ord från: BacKi

Men förlåt då. Förlåt för att jag finns och förstör era liv.

2009-03-28 @ 23:41:59
Ord från: Kattpojken sv. Backi

sry, såg inte längre än ytan, nvm vad jag skrev

2009-03-28 @ 23:43:21
URL: http://kattpojken.blogspot.com/
Ord från: Anonym

Det kom ju från den rätta personen. Hon som aldrig kan hålla tyst och som högt kritiserat allt och alla. Du är så tröttsam. Och pinsam.

2009-03-29 @ 12:36:59
Ord från: Kattpojken sv. den som inte vågar säga vem den e.

Hahaha, gud du är rolig du. Det bästa med ditt inlägg är att det är anonymt, vilket gör så all kraft försvinner i det.

2009-03-29 @ 14:00:10
URL: http://kattpojken.blogspot.com/

Lämna ett avtryck...

Ditt Namn, tack:
På återseende?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Dina Ord:

Trackback
RSS 2.0