En tid som är förbi

Hur mycket jag än sörjer och hoppas, kommer tiden som tonåring aldrig tillbaka. Min syster fyllde år här i dagarna. 15 år! Min lillasyster är stor nu. Jag minns så väl, när jag var femton. Den tiden kommer jag aldrig glömma.


Jag 080720.

Det finns en hel del spår från det som var jag. Om någon skulle fråga hur jag blivit den människa jag är idag, skulle jag hänvisa till den tiden som var då - för två år sedan. Då var jag lycklig. Det var då jag hade kommit in i killgänget. Den tiden gav mig mycket. Jag fick kontakt med Rickard. Samtidigt hade jag kärleksbekymmer. Vilken tid! Och nu är den över. Ja, jag ser det på det viset. Nu är jag stor, nästan vuxen. Om en månad fyller jag sjutton. Det är inte klokt. För två år sedan såg jag ut som på bilden ovan. En orörd och lycklig tonåring med kärleksbekymmer som gjorde ont. Det var innan jag förstod mig på verkligheten.
Jag vill uppleva den tiden på nytt, samtidigt vill jag gå vidare - även om jag har få händer som håller min hand.

På något sätt lyckades jag, men har vart väldigt målinriktad med min blogg. Satsat som fan :)

Svar: Tack och ja det hoppas jag med. Jaha villket sammanträffande. ;D



Okej det lät som en fiffig idé du haft ;)

Vad fint du berättar!

Visst längtar man tillbaks lite men samtidigt är jag såå otroligt nöjd med livet jag har just nu! =)



När ska du börja med körkortet då? =)

Kramar

Svar:

Att skriva dikter och texter kan vara brefriande när det känns tungt. Finns inget du kan göra, i mitt senaste inlägg står det lite varför jag mår mindre bra just nu. Tack iaf!! -kramar-

är din syster lika gammal som min? :O