Det finns en person som har betytt väldigt mycket för mig. Han har alltid funnits i mitt hjärta, hur ont det än har gjort. Jag har alltid sett upp till honom, velat finnas för honom. Tyvärr blev det aldrig vi två. Jag vet inte om jag ska sörja eller bara låta det passera. Han var trots allt en stor del i mitt liv och allt det som har med honom att göra vill jag inte bara kasta bort. I don't want to throw away all the things we had. Rickard ser honom som mitt X. Jag var aldrig ihop med den här killen, men jag kan ändå förstå att Rickard känner så.
En gång älskade jag en person så mycket att jag tillslut blev besatt av honom. Jag gjorde allt för att han skulle se mig. Det enda jag önskade var att han skulle tycka om mig, just mig och ingen aning. Kanske var det nära ett par gånger, eller så är det bara önsketänkande. Jag ville så gärna, men fick inte det jag ville ha. Det jag så länge önskat och drömt om var något jag fick uppleva senare. Jag lyckades efter alla känslostormar och öppna hav få den där kärleken jag så länge strävat efter att få.
Jag vet att det jag fick inte betydde något för honom, men för mig var det värdefullt. För mig var det ett tecken på omtanke. För honom var det nog inget annat än lek. Han lovade och sa att han inte lekte med mig, men jag vet att han gjorde det ändå. Hur ont det än gjorde att inte få äkta kärlek, var jag ändå nöjd med det jag fick. I de stunderna, då det var vi två, då spelade det ingen roll vad han gav mig. Bara jag fick ge honom det jag hade av värde; mig själv.



När man älskar någon så mycket, spelar det ingen roll om man blir utnyttjad. Så länge man får älska och få en gnutta omtanke tillbaka, spelar det ingen roll vad som tas ifrån en.
Rickard ser honom som mitt X. Jag ser honom som min stora kärlek.

(Mer om detta finns att läsa om i kategorin Nära Hjärtat.)