Är det något som verkligen får mig att bli nervös, osäker och liten som ett barn, så är det att ringa eller ta kontakt med formella. Med det ordet menar jag arbetsgivare, vänners föräldrar, politiker... Jag mår dåligt och känner mig illa till mods, då jag tvingas ta kontakt med dessa. Kanske är det något jag måste lära mig hantera. Vilket strålande tillfälle jag då har fått framför mig. På torsdag eftermiddag ska vi prata med politiker. Detta för att vi ska få bra information inför debatten på fredag. Jag ska representera Miljöpartiet. Det känns okej. Vad som inte känns så värst roligt, är att jag måste prata med denne okände politiker. Jag tycker inte om att bete mig formellt. Det blir så stelt och tillgjort. Hade jag kunnat, hade jag helst skolkat på torsdag. Men, nej. Jag har inget annat val, än att tackla min rädsla och försöka. Jag kan bara hoppas att det går bra. Vill inte ha mer elände och misslyckande.