I fredags kväll åkte jag in till stan. Efter att ha jobbat till fem, stressade jag som en galning (förvånad?). Dock fanns det en person i min närhet vid namn Pappa, som stoppade mig. Han insåg före mig att jag aldrig skulle hinna hem och duscha på mindre än en timma. Därför tog jag nästa båt och kom precis i tid till Demokratikvällen på Götaplatsen. Jag fick till och med en plats och det måste ha varit för att jag kom fem minuter innan uppträdandet började. Medverkade gjorde bland annat Charlotte Perelli, Magnus Carlsson och Sanna Nilsen. Några av Sveriges (före detta och nuvarande) politiker deltog i programmet. För det var just var det var; ett program, som gick att se live i Svt. (Jag tror att jag var med i tv. Jag var i alla fall med på storbildskärmen.)

Politik intresserar egentligen inte mig, men jag ville gå dit och kolla vad det var. Det är ju val i september och hela kvällen handlade om just det (oväntat, nej). Jag som bara är sjutton får inte rösta i år. Jag tycker det känns otroligt skönt. Jag kan ju ingenting om politik! De som är ett år äldre än mig, de får rösta. Vilket ansvar! Visst kan jag hålla med om att det är skillnad på att vara sjutton och att vara arton, men egentligen... Hur mycket livserfarenhet mer har en artonåring? Det beror ju självklart på hur livet har utformat sig, men om man räknar generellt. Jag är glad att jag inte behöver ta det ansvaret - än. För att jag förhoppningsvis ska bli mer förbered in för valet om fyra år, då det är min tur att rösta för första gången, tänker jag tjuvstarta redan i år. Jag ska försöka engagera mig. Alla måste vi ju ta vårt ansvar.
Politik är svårt, krångligt, knasigt, orimligt, lögner, förtryck, orättvisa... kan tyckas av många. Jag har ingen uppfattning. Min enda känsla för politik är att det är komplicerat.

Det var kul att sitta där på Götaplatsen och höra ämnet politik diskuteras.
Innan jag gick vidare ner mot Kanaltorget fick jag dessutom se den fantastiska dansgruppen Twisted Feet uppträda. Kanon!