Hej kära vänner.
Jag hoppas att ni alla har haft en riktigt trevlig Julafton. Min har varit kanon. Vid tre samlades släkten på pappas sida nere hos min farbror. Kalle Anka och glögg tillsammans med god ost på pepparkakor fick inleda aftonen. Efter det var det julbord, julklappsutdelning (med tomte på besök, självklart), kaffe och godis och slutligen julklappsleken. Jag följde Rickard ner till båten som lämnade bryggan vid tolv. Han sover hemma hos sig i natt, för att kunna komma iväg till Stockholm tidigt i morgon bitti. Han ska fira jul med sin familj på juldagen, eftersom även hans familj spretar åt åtskilliga håll. Jag själv tar tåget upp till huvudstaden på måndag morgon. Innan dess ska jag ha hunnit fira jul ännu en gång. Oförskämd som jag är, har jag valt att avstå från ett julfirande i morgon. Mammas sambo har blivit en del av familjen och därför är det julbord även på hans sida. Men jag orkar helt enkelt inte. Julmaten kan alltför lätt stiga mig upp över öronen. En dag innan nästa julbord låter rimligt. Därför vilar jag hemma i morgon, för att på Annandag Jul bege mig till mormor och morfar och fira jul med släkten på mammas sida. Då kommer jag verkligen att sakna Rickard...

För mig är julen en verkligt intensiv helg. Alla är uppspelta (även jag, kanske är det till och med jag som framstår som mest galen) och ljudvolymen är maxad. Det är trevligt, det ska jag inte skriva något ont om - men det är intensivt. Och ibland för intensivt. Men jul är jul. Det är ju bara jul en gång (två gånger i mitt fall) om året. Jag antar att man ska glädjas åt stämningen och sluta klaga. Men det faktum att man blir trött som självaste tomten efter risgrynsgröt är ett känt faktum. Speciellt för mig, som snart ser dubbelt, eftersom ögonen går i kors på mig.

Jag önskar er en fortsatt trevlig julhelg. Nu ska jag sova, natti.