Det är fruktansvärt kallt ute, i alla fall om du frågar mig som bor här nere i söder. Här är vi inte vana vid den isande kylan. Isblocken ligger tjocka och gigantiska i det iskalla havet. Kylan biter sig fast i kinderna. Mina händer har aldrig varit torrare.
När jag och Rickard var uppe i Stockholm och hälsade familjen där, kände jag verkligen av kylan. Det var ju omkring tjugo minus! Brrr! Det är jag inte van vid. I huset låg en mössa och skräpade. Den har tillhört Rickards gamla arbetskamrat. Hans kollega hade glömt den i firmabilen och när Rickard skulle lämna tillbaka bilen till verkstaden, tog han med sig mössan. Tanken var god, för han tänkte lämna tillbaka den, när han träffade sin kollega nästa gång - en gång som aldrig inträffade. Jag har nu tagit över mössan och det är jag mycket glad för. Man vill ju inte bli kall om öronen. Dessutom trivs jag i mössan, dock är jag inte så vacker i den.


Bilden tagen 100109; Jag och min mössa.