Påstå att jag är känslig, men jag kan inte hantera att se människor behandlas illa.


The Kite Runner.

'Flyga drake' ('The Kite Runner') rullades igång och jag försökte hänga med. Eftersom jag har sett filmen en gång innan, tyckte jag att det var ett bra tillfälle att verkligen förstå vad den handlar om. Det är en hel del att hålla reda på och därför gäller det att hålla tungan rätt i mun. Första timman gick bra. Det var några obehagliga scener, men jag valde då att titta bort och koncentrerar mig på annat. När slutet och det stora äventyret började, då blev det jobbigt. En kvinna dör efter att talibanerna kastat sten på henne. Hon blev alltså stenad till döds. Jag höll för öronen, blundade och nynnade tyst på en melodi, för att slippa höra kvinnans skrik, hennes lidande. Jag klarar inte av det. Känslan jag fick, när jag såg denna scen fick mig att känna obehag. Jag ville bara gråta. Det var just vad jag behövde göra. Jag samlade ihop mina tillhörigheter och gick fram till läraren, förklarade läget och lämnade sedan klassrummet. När jag var ensam i korridoren brast det. Tårarna började rinna och jag kände hur hemskt det verkligen var. Jag blev så arg, så ledsen, så rädd, så... allt! Det var jobbigt, men jag var tvungen att ta mig ut från skolan. Jag tog mig till skåpet, sedan upp i kapprummet och ut genom den stora porten. Väl ute på gatan hade jag samlat mig lite. Jag torkade snabbt bort tårarna, som sakta slutade rinna.
Efter ett telefonsamtal med Rickard mådde jag lite bättre. Resan genom isflak gjorde nog också sitt. När jag kom in genom ytterdörren kände jag mig rätt okej. Om man bara låter hjärnan bearbeta det man har upplevt, så brukar det bli bättre.

Hur reagerar ni, när ni ser människor behandlas illa?