Överallt tar vi till oss intryck. Var vi än befinner oss tar vi del av något nytt.
Platser, personer, uttryck och känslor får oss att minnas saker vi har varit med om. Vi blir påminda om sådant vi lagrat inom oss. Platser får oss att tänka tillbaka på tillfällen, då vi befann oss just där. Personer betyder olika mycket för oss och vi blir ständigt påminda om det. Uttryck är något som förföljer oss. Kanske sa han just precis det som din bäste vän alltid säger till dig. Och känslor, de kan vi inte styra över och just därför blir det så tydligt att de ständigt finns runt omkring oss. Allt hänger ihop. Just den platsen ger dig just den speciella känslan. Just den personen förknippar du med det uttrycket. Det är faktiskt lite kusligt. Det blir ett så tydligt bevis på att vi påverkas av allt som sker i våra liv.
Min ö är min speciella plats. Här har jag minnen, personer, uttryck och känslor som får mig att känna och vara på ett visst sätt. Alla människor har personligheter, som vi sedan minns och tar till oss. Med personerna kommer också röster, tonlägen och uttryck. Vi lär oss känna igen och förstå. När vi åter hör, då minns vi. Man hör ett uttryck, en mening, några ord, om och om igen. Till slut fastnar de där i skallen - för alltid. Senare i livet hör vi just de orden och då minns vi. Det vi minns är känsla vi en gång fick, varje gång vi hörde just de orden i just det tonläget. Vi blir påminda om det som en gång var. Om känsla är lycka, ilska, kyla eller sorg spelar ingen roll. Vi minns ändå. Obehag kommer vi inte ifrån. Skratt kan vi inte tränga undan. Det som en gång satt sig kommer alltid att sitta kvar. Det vi bevarar i våra hjärtan är det som har påverkat oss mest.