Jag ligger där om kvällen och hör lite svagt hur de andra hyresgästerna gör sig i ordning inför natten. Det spolas på toaletten och jag hör fotsteg ovanför mig. Natten är här och jag ska sova. Då ligger jag och tänker. Jag funderar på vad som kan gömmas bakom de där stängda dörrarna. Varje familj har sin historia. Varje lägenhet har en berättelse att ta del av.


Bilden tagen den 28 januari.

Det är lite kusligt att tänka sig. Tänk vad som händer i lägenheten bredvid. Det är nog inte bara kärlek och omtanke (det är det inte ens i Rickards kärleksfulla lya (Jag kan vara riktigt hemsk!)). Helt säkert finns det en i hushållet som inte mår bra, far illa och som i värsta fall blir psykiskt eller fysiskt misshandlad av sina med människor. Helt säkert finns det konflikter att lösa, problem att trassla upp och historier att dela med sig av.
När man bor i lägenhetshus (vilket jag gör lite då och då), blir de tankarna så tydliga. Aldrig kan jag tänka mig att någon här ute på ön far illa, mår dåligt och har det hemskt. Nej, för här är ett paradis. Men det faktum att även ett paradis har en orm i sig, går inte att undvika. Jag vill inte veta vad som egentligen händer i husen runt omkring mig. Därför blundar jag gärna, liksom alla andra.