Jag har jobbat! Tihi, jag är glad. Ringde Katja i morse och frågade om hon hade lust att hänga med ner till badet. Tyvärr var hon upptagen; hon skulle jobba. Hon föreslog att jag skulle ringa vår arbetsgivare och fråga om jag också kunde komma ner. Man behöver ju en dag (några timmar) på sig att lära sig jobbet. Så jag ringde samtalet, men fick beskedet att det idag inte fanns så mycket att göra. Ringde tillbaka till Katja och meddelade henne. Hon lovade att ringa mig, om läget skulle ändra sig.
Det var ju så fint väder idag (och är fortfarande), så jag åkte ner till havet. La mig på klipporna och solade. Något dopp blev det inte. Jag kände inte för det. Hann vara nere vid havet i en timma, innan Katja ringde. Jag bytte snabbt om, slängde mig på cykeln hem, lämnade kassen jag haft med mig och var nere vid caféet vid halv fyra. Där var jag tills klockan slog sju. Katja har varit min handledare idag. Jag har fått göra allt som hon gör på jobbet; ta betalt, meddela priser, diska, bre mackor, göra i ordning fiskrätter... Jag tycker det var riktigt roligt! Men så är det väl med allt nytt. Antar att jag kommer stilla mig, när jag har jobbat där ett par dagar. När man väl kommer in i det, går det lättare. Rutinerna sätter sig och man lär sig hantera situationer. Jag tror att detta kommer bli bra.
I morgon kan jag dock inte jobba. Då ska jag på Picknick-festivalen med Becka. Hon var så himla snäll som frågade om jag ville följa med henne och hennes vänner. Hoppas att hon insett att jag verkligen är glad för omtanken. Tack snälla!