Det har hänt mycket i mitt och Rickards förhållande under det senaste halvåret. Förra sommaren pratade vi om att det var kämpigt med distansförhållande. Efter att Rickard under hela hösten letade och sökte arbete, lyckades han tillslut få ett arbete nere i Göteborg. Detta för att han var smart nog och väldigt duktig på att använda sina kontakter. Den 1 december flyttade han ner till mig, mamma och L och har sedan dess bott tillsammans med oss i lägenheten. Nu, nästan fyra månader senare, har Rickard fått en egen lägenhet. Det känns skönt - både för honom och för mig. Han får något eget. Jag får känna att jag är hos min pojkvän, och inte att jag är hemma hos mamma där min pojkvän finns. Det är en viss skillnad.
Jag har tänkt mycket på det här med att jag från och med månadsskiftet kommer ha TRE hem att åka till, istället för två. I början visste jag varken ut eller in. Det kändes krångligt och jag var osäker. Jag har tänkt en hel del på det nya som väntar. Tankarna har fått sväva fritt. Jag har inte stoppat mig själv i tankegångarna. Det har lett till att jag nu kan se ett resultat. Jag vet hur jag ska göra. Jag har koll på mina känslor. Vad som väntar vet jag inte, men jag har i alla fall hyfsad kontroll.
Det är Rickard som får ny lägenhet. Jag bor fortfarande hemma. Trots det kan jag inte låta bli att tycka att det är lite spännande. Det blir trots allt ett nytt hem för mig också.