När man väl står där
Det är spännande att läsa om hur andra har det, vad de upplever och hur de ser på livet. Vi människor är nyfikna varelser, det tror jag inte att någon kan motargumentera, eller? Samtidigt kan jag villigt erkänna att det inte alltid är så njutningsfullt att läsa om andras bedrövelser. Visst kan jag känna medlidande och sorg, att jag känner igen mig är inte omöjligt - men det är inte alltid som jag behöver just det. Ibland vill jag bara få vara själv med mina tankar. Vetskapen om att en annan människa redan har varit med om det som just jag har upplevt, är ibland inte det som jag vill höra. Någon gång vill just jag få vara unik. Någon gång vill jag vara den första att upptäcka livet från en specifik och unika synvinkel. Och kanske är jag unik - men det finns alltid någon som kan relatera till min åskådning. Ibland vill jag vara unik, speciell och magnifik. Ibland är alla andras livsöden inget som botar min sorg, mina smärtor och mina sår som livet har orsakat.
Att läsa om andras bedrövelser och tragiska upplevelser, är inte alltid det jag behöver. Ibland vill jag få känna att just jag är unik. För i jämförelse med alla andras tragiska liv, är mitt ingenting värt att notera. Jag har inte varit med om "det där jättejobbiga som vem som helst skulle ha dött av". Jag har bara varit jag, levt mitt liv och upplevt mina sorger och fått ta del av mina egna stunder av lycka. När jag jämför mig med andra, är mitt liv inte mycket att komma med. Missnöjd är jag absolut inte, men att dela med mig av det som gör ont just hos mig, känns inte viktigt - inte om jag jämför mig med andras livsöden.
När man väl står där, är det inte alltid roligt att bli involverad i alla andras bedrövelser. I mängden är man ingen unik. I mängden är jag vem som helst. Och vilken rätt har jag att klaga, när livet tar emot? Vem tar ansvar för mig, när jag inte längre orkar stå med ryggen rak? Vem finns där, när jag en dag faller? Egentligen har jag ingen rätt att klaga. Det finns så många andra, som har sett livet från en mycket mer brutal synvinkel. Vilken rätt har då jag att klaga och jämra mig över livets motgångar...
sv: ja, receptet är hur enkelt som helst! jättebra på det viset :) och på alla andra vis också förstås eftersom det är så gott, haha.
angående det du skriver så... jag tror att även om andra har varit med om samma saker som du, så upplever man ju ändå inte saker exakt på samma sätt och man reagerar inte alls på samma sätt heller. och det som kanske skulle vara jättejobbigt för någon annan kanske du inte alls skulle tycka vara jobbigt och tvärsom, man har ju så olika upplevelser av livet...
Snälla du, ställ en fråga i min frågestund! :)
Allt går inte att jämföra och det där med att "man ska inte klaga, det finns de som har det värre". Det tycker jag är fel. Man kan aldrig mäta vem som mår sämst eller känna sig dum för att man inte är nöjd "bara" för att det finns någon som har det sämre. För vi är bara människor och ibland gör livet ont och det tar emot. Det finns alltid någon som har det sämre men det gör inte våra känslor mindre viktiga.
Tyvärr är det dock så i Sverige, man får aldrig vara svag eller ledsen. Man ska vara stark och tänka på att man är lyckligt lottad. Och där tror jag vi har ett stort problem. För får man inte visa sina känslor, om det är tabu. Det är så folk mår ännu sämre. Bättre att få ur sig det och sedan kunna gå vidare!
Svar: Ja tyvärr är dem ju det. Vi ska se ut på ett visst sätt, vara på ett visst sätt, klä oss på ett visst sätt etc. Och speciellt kroppsidealen är helt uppåt väggarna. Jag tycker bara inte om ideal alls. Det är lätt att påverkas men det gäller att ha en realistisk syn på det hela. Som du säger, de där drömkropparna många ser på är ofta SÅ mycket fusk.
Kram
Svar: Fantastiskt god rätt! Och lätt att göra dessutom. Så ett hett tips.
Då gör du helt rätt, man ska gå ut för att det känns rätt. Jag går ut för att umgås med mina tjejkompisar och för att dansa, inte för att träffa killar. Men tyvärr får det inte killarna att fatta vinken och låta en vara alla gånger, men man får bara vara bestämd och säga ifrån. Det blir ju jobbigt för när man sagt nej x antal gånger och de ändå håller på likadant blir man väldigt förbannad. Jag menar, vi tjejer ska respekteras. Precis som vi självklart också ska respektera killarna. Men en del män har svårt för sånt.
Det låter bra men fortsätt du, du är väldigt duktig! Kram
VÄldigt sant det du skriver! Håller med också med Sandra, man kan inte jämföra vem som har haft det värst, vem som har varit mest ledsen, vad som har sårat mest osv.
Fint skrivet! :) Och sen vill jag bara säga att du självklart är unik, alla är vi unika och då blir våra problem/motgångar också unika. Även om du har upplevt samma sak som någon annan så har ni inte upplevt det på samma sätt! Ha det bra!
Du är unik och speciell, finns någon som älskar dig precis för den du är och vad du gör. Man ska inte jämföra sig själv med andra, du är du och kan inte vara någon annan. Du blir bara vad du gör dig till dvs unik =) Allas verkligheter är olika och bara för att tex du och jag upplevt samma sak innebär inte att vi har samma åsikt och upplevelse av det. Tänk på dig själv i första rummet, det är du som ska må bra! Stora kramar
Alla människor är unika men vi har en massa delar av olika männsikor i oss. :P
Bra skrivet! :) Alla är olika och speciella på sina egna sätt.
Tack så mycket! :) Ja snart kommer den lille, längtar massor efter maj månad nu men samtidigt så känner man sig mer och mer orörlig och tjock! :P
SV: Tack!
Och kul att jag inspirerade dig! =) Det är tyvärr väldigt lätt att jämföra sig med andra! Ibland önskar man att det vore svårare att göra det.
Svar: Tack. Roligt att få feedback.
Svar: Javisst är det otroligt lätt att jämföra sig med andra, det gör vi nog alla då och då. Men jag menar bara på att man har alltid rätt att vara ledsen även om någon annan har det sämre. Det finns nämligen alltid någon som har det värre. Jo men sånt får man också göra, vi är alla bara människor och man ska få yttra sin känslor.. stora som små!
Det borde verkligen inte vara så, man borde få må dåligt. Jag tror i längden vi skulle må bättre av det hur mysko det än må låta.
Kramar
Svar: Okej :) Har du något land du skulle vilja besöka, som du inte har gjort än?
Kramar, Sannalitens.blogg.se
Som vanligt skriver du jättebra tjejen! Älskar dina texter och jag - även om du kanske inte vill höra detta - känner igen mig i dina tankar.
Däremot så håller jag fast vid att ditt liv är unikt, i och med att det handlar om Dig och det finns bara en Jasmine som är precis Du. Även om andra kan dela ditt namn eller andra åsikter som du har. Det är ändå ingen som Helt kan förstå det som du har genomgått och sättet du har genomgått det på. Jag vet hur det kan kännas när man inte riktigt får den uppmärksamheten som man kanske behöver just under det tillfället. Istället får man höra om att livet skulle kunna vara jättemycket sämre; och visst, det kanske är sant. Egentligen så är många av våra liv här i västvärlden bra, speciellt om man jämför med barn och familjer i Afrika och andra fattiga länder. I jämförelse skulle ingen av oss ha något att klaga över.
Men, det finns alltid någon som mår sämre. Någonstans. Det kanske inte är det man vill höra, men precis som med mycket annat så kan man inte jämföra med någon annan. För även om du och jag båda skulle bli dumpade av våra pojkvänner, så kan vi inte ens riktigt jämföra det; det var två helt olika relationer och du är en annan person. Så även om vi ytligt kan känna igen oss i situationerna, så är du fortfarande unik gumman, glöm inte det!
Som i Katy Perry's låt Firework: "You don't have to feel like a waste of space
You're original, cannot be replaced". Så är det, även om det inte alltid känns så när alla, eller många kommer med kommentarer som "ja, men det där vet jag exakt hur det känns och för mig var det ännu jobbigare". Man kan inte jämföra smärtor, om du mår dåligt så mår du dåligt. Precis som att man inte ska jämföra sig med alla andra när det gäller kroppar, eftersom att även om vi har samma kön så ser vi alla olika ut och är olika byggda. Precis så är det med känslor och reaktioner på olika saker också.
Puss och Kram på dig! <3
sv: haha det var så lite! kram!
Sv: oja, mandelmassa är så smart att äta när man nattpluggar eftersom det är så mycket socker i så man håller sig pigg + stark kaffe ska man dricka men jag avskyr kaffe fast dricker med en massa sockerbitar, man får världens energikick! testa!
Hoppas du får en underbart bra måndagskväll!
Haha ja men visst e de så att godis smakar bäst på morgonen? :)
Åå vad kul, jag gillar loppisar :D själv slappade jag mest hela dagen ^^ la pussel o lite sånt :D
kram
Oja, min motivation går upp och ned också. Men som du säger, skrivandet ska inte kännas som ett tvång. Jag har oftast många idéer däremot så är det inte alltid jag får ned det jag vill i ord och då känns det väldigt meningslöst.
Jo tack, jag mår rätt okej. Lite trött bara, mycket att tänka på och så vidare.
Puss!
du anar inte vad vi skrattade, sjukt kul :)
Jag förstår verkligen vad du menar med ditt inlägg.
Svar: Skönt att ni fick några soltimmar i alla fall :)
Nej men jag tycker inte det finns någon anledning att gå ut om man inte tycker det är kul. Alla har vi olika intressen och ett va mina råkar vara att dansa med mina vänner :) Haha nej äckliga män finns det bra gott om. Det har jag märkt av idag också. USCH!
Detsamma sötnos. Kram
Vilket bra och tänkvärt inlägg! Vissa strävar efter att få vara precis som alla andra, de vågar inte sticka ut något. Medan andra vill känna att de inte är som alla andra. Det handlar inte om att vara bättre eller smartare än andra utan man vill bara vara unik med en viss tanke eller upplevelse. :)
Jag hoppas också att du kommer gilla boken, den är väldigt söt i handlingen :)
Kramar
Man har alltid rätt att känna sin egen smärta. Och vi är ju unika det som är jobbigt för mig är kanske inte nåt för dig. Och det kommer alltid finnas de som har det värre och de som har det sämre. Och visst kan det kännas ibland att "vad klagar jag för, som iaf har det bra i jämförelse.." men det hjäper en ju inte när man mår dåligt. Sedan kan det kanske var bra att stanna upp ibland och se vad man faktiskt har och vara tacksam för det. Men man har alltid rätt att få må dåligt i sin situation.
kram
Jag måste säga att jag blir upprörd och lite arg när jag läser detta inlägg som du skrivit. Jag förstår att du kan känna att du i bland inte vill läsa om andras missöden eller att dom inte mår så jätte bra, de kan jag flörstå.
Men att säga att det du vart med om som du anser är jobbigt är mindre jobbigt än det dom vart med om irriterar faktsitk mig.
Om du anser att saker är tunga och jobbiga som du går igenom i livet, så har inte någon annan människa alls rättigheter eller rätt att döma dig på grund av det. Du är inte mindre värd eller mindre unik än någon annan.
Du är unik för det finns bara 1 som du.
Det finns bara än som känner det just du känner, det finns bara 1 som har dom tankarna somd du har, sen finns det med all säkerhet dom som uppfattar saker på samma sätt som dig, men det finns bara 1 som är exakt som du, de gör dig unik.
Du får sluta gämföra dig med andra.
Det du går igenom, och det du upplever det får stå för dig. Tycker du det är jobbigt och obhagligt så är det ju DIN uppfattning ingen annans.
Kramar <3
Jag funderar nästan dagligen på det där med "sorgbloggar" själv läser jag dom inte om dom skrivs anonymt (skeptisk) och handlar det om barn med sjukdomar osv så klarar jag inte av det. Råkar jag komma in på en sån blogg stängs den ner lika fort igen. Mycket tänker jag på att de som har det jobbigt ofta utnytthar situationen för sina bloggar. Tänkt på det? De som ev har en cancersjuk son, skriver om det vitt och brett hos andra så folk ska kika in. Har en person psykiska problem skriver den ex på bloglovin "Hej jag är sjuk, ska snart ta självmord" Dåligt förklarat, men du förstår nog?
Skulle bara vilja tillägga att upplevelser inte går att jämföra. Du är fin som du är, oavsett hur livet har format dig!
